Ledarbloggen

Som ett eko från gamla dåliga tider blev det en orolig 30 november i Lund. Nationalister drabbade samman med antirasister. Bilderna i söndagskvällens tv-sändningar talade sitt tydliga och våldsamma språk.

Polisen säger som vanligt i sådana här sammanhang att demonstrationsrätten måste värnas. Så är det. Men det finns gränser. Till exempel när demonstrationer kan utveckla sig till allmänfarliga tillställningar. Gränsdragningen är svår och polisen måste naturligtvis även väga in att ett nej till demonstrationer kommer att utnyttjas till antidemokratisk agitation.

Rasism, extrem nationalism för att inte tala om nazism måste bekämpas. Men de antirasister som väljer våld motarbetar sin sak samtidigt som de drar in fredliga demonstranter i ett sammanhang de inte behärskar. Nationalisterna vill bli angripna och framställda som offer. Men när de i Lund angrep journalister eller kastade facklor på motdemonstranter visade de sin sanna  provokativa sida.  

Tyvärr är säkert manegen krattad för en repris på söndagens oroligheter nästa år. Gamla dåliga tider går i repris!

Sven-Åke Olofsson

Från och med januari kommer vissa danska missbrukare att få heroin på skattebetalarnas bekostnad.  Det handlar om två sprutor om dagen som missbrukarna själva får injicera under överseende av sjukvårdspersonal. Den som ska komma ifråga för ”behandlingen” måste ha misslyckats med avvänjning och till exempel metadonbehandling.

Försöket kommer säkert att vålla debatt även i Sverige. Frontlinjen dras åter upp mellan två ofta oförsonliga motståndare. De som menar att det blir humanare för missbrukarna och att brottsligheten minskar när de inte behöver jaga pengar för heorin. Den andra gruppen pekar på att missbruket permanentas och att den legala delen kommer att blandas med vad man själv kommer över illegalt.

Hur som helst kommer försöket att få stor betydelse för den nordiska debatten om missbruk och behandling. En sak har de gångna åren visat. Det finns inte utrymme för tvärsäkerhet och patentlösningar. De danska erfarenheterna kommer att finnas där att utvärderas även av oss, inte minst i Skåne. Skånskt och danskt missbruk har ju varit integrerat i decennier!

Sven-Åke Olofsson

S-ledaren Mona Sahlin vill att staten ska överväga ett tillfälligt ägarskap i Volvo och Saab.

Tanken är bestickande. Staten hjälper de två svenska biltillverkarna över dagens svårigheter och därefter säljer man och de två bolagen fortsätter att vara motorer i svensk samhällsekonomi.

Problemet med detta är att om inte privata investerare ser någon affär i ett övertagansde blir det knappast en sådan för staten. Även om det är länge sedan så kan det vara värt att studera krisen för svensk varvsindustri på 70- och 80-talen. Statliga miljarder pumpades in. Men varven räddades inte. Orsaken var enkel. De konkurrerades ut av låglöneländerna eller av tillverkare som var mer innovativa.

Skattepengar får inte satsas i bilindustrin lika lättvindigt som man gjorde i varvsindustrin en gång i tiden.

Sven-Åke Olofsson

Sverige befinner sig i recession. På börsen råder Bulls market.  De, och andra nya uttryck väller nu in över oss. Och handen på hjärtat – hur orienterad är man i denna nya begreppsvärld? 

Recession innebär att BNP faller två kvartal i rad. Bulls market, är den målande beskrivningen på hur tjuren med hornen kastar upp aktiekurser som kan stiga med 10-20 procent på några timmar.

Finansminister Anders Borg talade igår om en väntande vargavinter – lång och kall alltså. Inte meteroligiskt, utan en nedisad ekonomi. Man ska alltså övervintra medan tiderna är dystra.

En del ser till och med framför sig det som vi för allt i världen inte vill uppleva, en depression av 1920-30-tals modell. En period av – inte bara med humöret i botten- utan även massarbetslöshet, nyfattigdom och annat ekonomiskt elände.

Oavsett djupet i svackan, lär vi snart åter få bekanta oss med en del nygamla begrepp som ALU, APU och andra förkortningar för diverse ams-utbildningar – arbetslivsutveckling och liknande.

Som om inte det vore nog kan en dröse nya innovativa begrepp lanseras – för att dölja den verkliga arbetslösheten eller på andra sätt frisera dystra åtgärder mot recessionen. Heta tips: konjunkturberoende vidareutbildning (KBVU).  Arbetsplatsförlagd utbildning APFU).

Jan-Olof Asp

Efter en kort studietid börjar man jobba och håller på så länge man orkar. Gärna lite längre än så. Då, först då, har man slitit ihop till sitt goda liv, till all den utbildning, vård, höga standard och förhoppningsvis även pension som samhället kan tillhandahålla.

Det är lite drastiskt sammanfattat, kontentan i Långtidsutredningen som presenterades idag på förmiddagen.

Den som  orkar ända fram, till kanske 70-årsåldern, kan därefter njuta sitt otium. Förhoppningsvis i så god fysisk och psykisk form att man får valuta för ett långt arbetsliv.

Det här har vi hört förut, inget nytt alltså blott en ny bekräftelse på hur trenden nu och framemot 2050 ser ut.  Fler lever längre vilket innebär att fler måste arbeta fler år om inte de offentliga välfärdssystemen ska kollapsa.

Det är bara en detalj som verkar oäker och det är var alla de jobb ska skapas som så många alltså förutsätts besätta under ett kanske 50 år långt arbetsliv. Utredarna tror att tjänstejobben dominerar framgent. Färre som arbetar i varuproduktion alltså.

Allt det här ska nu bilda underlag för en klok politik. Problemet är väl närmast att perspektiven numera är så korta. Det gäller att överleva nästa politiska val, mindre om att för väljarna presentera reformer som har bäring först om kanske tio-femton år. De politiska besluten blir därför därefter – kortsiktiga alltså.

Väljarna brukar nämligen inte belöna framsynthet -  högre  pensionsålder, krympta substanser i bidrag och socialförsäkringar, spara i ladorna och sådant.

 That´s life!

Jan-Olof Asp

I dagarna är det premiär för en av danskarnas käraste traditioner, julefrokosten. Enligt mediernas rapporter finns det inte några tendenser, trots kris och lågkonjunktur, till att företagen drar in på öl, snaps och julmat. Möjligen sparas det på musik och underhållning.

Det händer till och med att företagen bjuder lite extra för att markera optimism.

Det låter alldeles utmärkt. Danskarna lever som man lär. Det finns ett gammalt talessätt att ska det gå mot avgrunden så ska man åtminstone åka i första klass…

Sven-Åke Olofsson

Skol- och fritidsnämnden får 20 miljoner extra från vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg. Vill man vinkla det så tar kommunen från de gamla och ger till de unga. Överskotten inom vården, 40 miljoner i år, beror på att verksamheter lagts ut på entreprenad. Och då har det blivit billigare. Borgerliga företrädare anser att man klarar av uppdraget och de höga kvalitetskraven utan att ta av överskottet.

Socialdemokraterna talar om att det ligger en ”fattigvårdsauktion” bakom överskottet. Samtidigt säger man att man tror på en mångfald av utövare.

Men hur upplevs allt det här ute i vården? Av patienter, anhöriga och personal? Är äldrevården i Helsingborg så bra att överskott kan ligga oförbruklade eller föras över till skolan? De rösterna måste också höras när politikerna fixerar sig vid deras favoritfråga, offentlig eller privat drift av vården.

Sven-Åke Olofsson

Kraven på Riksbanken att sänka räntan ännu mer växer. På tisdagen var det ordföranden i regeringens Finanspolitiska råd, professor Lars Calmfors, som föreslog sänkt reporänta och högre bidrag för att öka konsumtionen. På onsdagen anslöt sig Konjunkturinstitutets vd Mats Dillén. Han ser gärna 0,75 – 1,0 procents(ovanligt mycket alltså)  lägre styrränta och gärna så snart som möjligt.

Även pressen på alliansregeringen växer från marknaden, fackliga organisationer, från arbetsgivarna och från oppoasitionen. Gör något och snart! är budsjapet.

Råden skiljer sig lite åt men har det gemensamt att det handlar om stora stimulanser, investeringar i infrastruktur, i att renovera miljonprogrammets slitna lägenheter, ROT-avdrag, mer Ams-utbildningar med mera.

Sannolikt arbetar finansdepartementet för högtryck med att analysera vilka åtgärder som ger störst effekt. Man vill i vart fall tro det, för annars vore det sannerligen märkligt när varslen nu duggar så tätt.

Jan-Olof Asp

Resultatet av grönländarnas folkomröstning blev ett rungande ja till mer frigörelse från Danmark. Tre fjärdedelar av de röstande ställer sig bakom detta.

Befolkningen får större kontroll över de rikedomar som kan utvinnas i det arktiska området. Grönland får eget rätts- och polisväsende. Försvar och utrikespolitik sköts fortfarande från Köpenhamn liksom valuta- och penningpolitiken.

På Grönland finns 40 000 röstberättigade. Det säger något om möjligheterna för grönländarna att bilda en egen stat med alla dess funktioner. Banden till Danmark kommer att finnas kvar för lång tid, i viss mån en plåga för båda länderna. Så länge dansk överhöghet råder är den en påminnelse om den koloniala tiden. Men även självständighetsivrare måste se till realiteter. En blick på det moderna Islands kris säger något om de svårigheter ett mycket lutet land hamnar i när det dras in i världsekonomin.

Sven-Åke Olofsson

Två stora stimulanspaket för att motverka lågkonjunkturen är nu på väg. Barack Obama flaggar för en historisk vitaminspruta i ekonomin. EU-kommissionen svarar med ett liknande paket med sänkt moms och lägre räntor.
Reaktionen blev omedelbar. USA-börsena steg kraftigt och uppgången fortplantade sig över världen till Europa och Asien.

Julklapparna kostar oerhörda summor. I EU-omårdet ska, enligt nyhetsbyrån Reuters, stimulansen motsvara en procent av BNP i eurozonen, i kronor räknat 1 300 miljarder.

Förhoppningen är att konsumenterna ska handla mer och den vägen motverka en depression. Återstår att se hur det går.

Även i Sverige rekommenderar ekonomiska auktoriteter nu sänkt moms och högre bidrag till låginkomsthushåll samt två procentenheter lägre ränta.

Fungerar det här kan vi få den psykologiska kick som alla bara väntar på. Kan det vara så enkelt att om bara tillräckligt många tror, så sker ”miraklet”?

Vem vet.

Jan-Olof Asp

Men