Ledarbloggen

Detta är formidabelt slöseri med pengar vi ger 39,5 miljader till ÖB och Generaldirektören . Vad får vi ut 12,500 man tror man artikel författaren så blir det 1700 man plus 300 i någon reserv . Jämför man med Finland så ger dom 22 miljder för sitt men dom kan mönstra 300 000 soldater .De är sjukt . men våra politiker bara tvår sina händer vi andra bloggar De läggs inga riktiga förslag .Mina förslag är läggned ubåtarna 5 st skilj ut pliktverk och annat som inte har med försvaret att göra samt stopp för alla kontrakt och utvecklig av nya vapen punkt mvh

Report this comment

Svenska soldater, enligt ” Försvarsmaktens underlag för regeringens försvarspolitiska proposition 2009”, kommer att tillhöra ett låglöneyrke .

Soldater har aldrig betalts för den risk och den viktiga uppgift de utför. Under historisk tid fanns inget fritt val och soldatens värde var i princip försumbart för överhögheten. Under värnpliktssystemet var bördorna något så när lika fördelade bland medborgarna men fortfarande var det ett tvång. Från utlandet vet vi att soldaterna, som överlevt ett krig sällan uppskattas vid avslutat krig då de snarare genom fysiska och psykiska skador utgjort en belastning för samhället.

Enligt försvarsmaktens underlag kommer GSS (gruppbefäl, soldater och sjömän) att få en ingångslön på 17000 kr/månad och, som kontraktsanställda 19400 kr/månad (I beloppet finns inräknat ett fast lönetillägg på 200 kr
per tjänstgöringsdag.)

Det föreslagna systemet med stamanställda och kontraktsanställda GSS kommer inte att vara i full funktion förrän 2019. Däremot kommer det under tiden fram till dess skapas förband enligt det föreslagna systemet genom påfyllning av värnpliktiga. Totalt skall det finnas 6450 GSS stamanställda 2019.

Vad som förvånar en försvarsintresserad är de långa mobiliseringstider, som finns idag. Borde inte förbanden med stamanställda vara insattsberedda omedelbart efter en höjning av beredskapen? En annan fråga man som skattebetalare kan ställa sig är hur dagens skattemedel, som gått till försvaret, förvaltats, sedan Berlinmurens fall, om inte samma antal soldater, idag, med något dygns förvarning kan göras beredda till strid.

Har indragningen av mobiliseringsförråden gjort en 24 timmars mobilisering omöjlig eller vari i ligger den långa förberedelsetiden? Nu är ju frågan i det närmaste hypotetisk, men tror de ansvariga för försvaret att något av de förråd, som idag rymmer fordon, flygplan och övrig utrustning finns kvar efter en förberedelsetid på veckor, månader eller mer?

Då det gäller ” ” Försvarsmaktens underlag för regeringens försvarspolitiska proposition 2009” förutsätter tydligen ÖB att politikerna i försvarsberedningen, försvarsutskottet och riksdagen känner till alla militära äldre och nyare förkortningar i tabellverken. För en försvarsintresserad är det mer eller mindre omöjligt att läsa tabellerna och de scheman, som redovisas för ett framtida försvarsbeslut. För ÖB är det säkert en fördel, men för svenska folket är det illavarslande.

Report this comment

Någon borde ha skyldigheten att förklara hur de svenska försvarsbesluten fattats av ansvariga politiker.

Frågetecknen är legio. Efter att ha tagit del av Finlands försvarsbudget för 2009 anar man en inkompetens av oanade mått bland svenska politiker.

Med en budget på knappt 30 miljarder kronor förmår Finland utbilda samtliga i värnpliktsåldern och dessutom varje år genoföra repetitionsövningar; ”Repetitionsövningarna grundar sig på värnpliktslagen, och man är lika skyldig att delta i dem som i beväringstjänstgöringen. Kallelse till repetitionsövning kan ges till:
officerare, institutsofficerare och underofficerare för en tid av sammanlagt 100 dygn specialutbildat manskap (den längre tjänstgöringstiden) för 75 dygn
övrigt manskap för 40 dygn.”, ” Försvarsbudgeten för år 2009 upprätthåller nivån på verksamheten och utvecklar luftförsvaret
Försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås få 2 778,4 milj. euro i anslag. Det innebär en ökning med 359,5 milj. euro (14,9 %) jämfört med den ordinarie budgeten för innevarande år. I årsjämförelsen bör man dock som en betydande faktor beakta att det anslag på 197 milj. euro inklusive mervärdesskatteutgifter som föreslås för främjande av den offentliga förvaltningens nätsäkerhet har inbegripits under försvarsministeriets huvudtitel i budgetpropositionen för 2009. Utan dessa anslag blir ökningen av försvarsbudgeten 151,2 milj. euro (6,3 %) jämfört med i år.
Andelen utgifter under försvarsministeriets huvudtitel av den prognosticerade bruttonationalproduktens belopp stiger år 2009 till cirka 1,37 % (år 2008 cirka 1,25 %). Anslagen under huvudtiteln utgör cirka 6,1 % av alla anslag i statens budgetekonomi (år 2008 cirka 5,4 %).
Det totala antalet anställda inom förvaltningsområdet uppskattas år 2009 uppgå till cirka 15 800 årsverken. I denna siffra ingår en minskning på nästan 700 årsverken jämfört med innevarande år. Detta beror till en stor del på att underhållet av arméns materiel med ett strategiskt partnerskapsavtal överförs på en tjänsteproducent utanför försvarsmakten (Millog Oy) från ingången av år 2009.
Budgetpropositionens utgångspunkter
Målet för det finska försvaret är att i alla situationer garantera landets självständighet samt trygga medborgarnas livsbetingelser och statsledningens handlingsfrihet. Den finska försvarsförmågan dimensioneras så att hela landet kan försvaras. För detta ändamål upprätthålls allmän värnplikt och försvaret byggs upp med ett regionalt försvarssystem som grundval. Genom utvecklande av den militära kompatibiliteten fortgår skapandet av beredskap för internationellt militärt samarbete i olika krissituationer. Utgångspunkten för utvecklandet av försvaret är ett nationellt försvar som möjliggör en alliering. Försvarsmaktens resurser koncentreras på skötsel av verksamhetens kärnuppgifter, och dessa stöds med olika partnerskapsarrangemang. Till övriga delar inarbetas försvarsmaktens reformerade förvaltningsstruktur under år 2009.
Försvarsmaktens omkostnader
För försvarsmaktens omkostnader föreslås anslag på totalt 1 516,9 milj. euro. Av denna summa utgör löneutgifterna över 50 procent. I anslaget för omkostnader finns en ökning på 67,0 milj. euro (5 %) jämfört med föregående år. Ökningen beror huvudsakligen på statens tjänstekollektivavtal och arbetsgivarens lönepolitiska utvecklingsåtgärder samt på en förhandsjustering av kostnadsnivån. Dessutom stiger anslagsnivån på grund av chaufförsutbildningen för beväringar enligt de nya författningarna och de tilläggspensionskostnader som sammanhänger med inköp av underhållstjänster för arméns materiel.
Med ett anslag i enlighet med budgetpropositionen för 2009 upprätthålls samma nivå på verksamheten som år 2008 (repetitionsövningar, fartygsdygn, flygtimmar etc.). Av åldersklassen utbildas alla män som till sitt hälsotillstånd är lämpliga för beväringstjänst. För höjningar av beväringarnas dagpeng används 4,7 milj. euro. Målet är att vid repetitionsövningar utbilda motsvarande mängd reservister (25 000 personer, 125 000 utbildningsdygn) som år 2008.”

På mig verkar det som det snarare är viljan till ett starkt försvar bland politiker och allmänhet än dagens ekonomiska förutsättningar, som har lett fram till dagens avrustade försvar. Man baxnar när man jämför de nu föreslagna försvaret med det försvar vi kunde ställa upp med då jag själv gjorde värnplikten. Intresserade av den tidens svenska försvar kan finna svaret på sitt eget förband och dess organisations tillhörighet på http://WWW.ARMEHANDBOK.SE.
Cykelskyttebataljonen, som jag tillhörde, var tydligen ingen höjdare bland förbanden och tycks ha varit fristående från IB24, som I6 i Kristianstad ansvarade för.

Mängden av brigader var däremot imponernade. Utbildningen av dagens 8 bataljoner skulle inte ens kunnat sysselsätta ett regemente av I6:s storlek. Där ställde man upp en infanteribrigad med allt där till hör.

Att idag åter rusta Sveriges försvar till tidigare försvarsförmåga får väl bedömas som omöjligt och torde kräva minst en statsbudget för att närma sig en motsvarighet till dåtidens invasionsför.
Källor: http://www.defmin.fi/?587_m=3720&l=sv&s=8 och http://www.forsvarsmakten.fi/reservilainen/asevelvollisuus/ulkomailla.dsp

Report this comment