Ingen vår att vänta i svensk ekonomi
Alliansens linje att hårt hålla i de offentliga finanserna kommer nu att sättas på sitt prov. Igår sällade sig finansminister Anders Borg till krisens domedagsprofeter. Regeringen tror det blir massarbetslöshet kring 12 procent 2011.
Anders Borg vidhåller än så länge regeringens tvåfrontstaktik. Krisen ska mötas med olika åtgärder. Men samtidigt ska de offentliga finanserna värnas så att krisen inte följs av ännu en när staten har ebb i kassan.
Balansgången är utomordentligt svår av två skäl. Oppositionen vill hela tiden spendera mer än regeringen. Det vill dessutom Konjunkturinstitutet och alla intressenter som ropar efter stöd. Och ju fler väljare som är arbetslösa desto hårdare kommer försämringar i a-kassa och annat att sätta avtryck i opinionen. Samtidigt kan regeringen förvänta att breda grupper har förståelse för argumentet att pengar måste hållas i beredskap om krisen övergår i rent nödläge. Det kräver ett slags ”blod, svett och tårar-retorik” och att alla nu måste ta sitt ansvar, det vill säga acceptera att krisen kommer att slå mot den egna ekonomin.
Oppositionen inriktar sin kritik på att regeringen vill svälta Sverige ur krisen. Den socialdemokratiska analysen via Thomas Östros är att regeringen har tappat greppet, har varit passiv, satsat på skattesänkning i stället för jobbstimulans. Men Östros retorik omfamnar inte att krisen är världsvid och dess kommande kast oförutsägbara. Om dessutom det internationella utrymmet för låneupptagning krymper kan regeringens försiktiga linje försvaras. Men om den är opinionsmässigt möjlig att upprätthålla i ett läge av massarbetslöshet är en helt annan fråga. Det är inte bara kris nästa år utan även val!
Sven-Åke Olofsson
