Långt till varannan damernas i Bryssel
Det är ingen nyhet att kvinnor är underrepresenterade på ledande poster i EU. Cirka 70 procent av Europaparlamentarikerna och EU-kommissionärerna är män. Och då är Europaparlamentet ändå bättre än Europas nationella parlament i snitt, där bara 22 procent av ledamöterna är kvinnor. Av Sveriges nuvarande ledamöter i Europaparlamentet är nio av nitton kvinnor.
Kommissionär Margot Wallström är en av dem som gått i bräschen för fler kvinnor i EU:s toppskikt, och inför EU-valet har hon gått ut och uppmuntrat kvinnor att lägga sin röst på en kvinna. Och hon är inte ensam, flera svenska politiker oavsett partifärg stödjer Margot Wallström i sak. Birgitta Ohlsson riksdagsledamot för Folkpartiet, skriver till exempel i en krönika i Corren ”att denna gång blir det en kvinna som får min röst”.
Och på Europadagen den 9 maj hölls seminariet ”Rösta fram fler kvinnor i EU” i Stockholm, ett samarbete med Kommissionen, tidningen Mama och Amelia Adamos M-magasin.
I en intressant artikel i E24 diskuteras vad kön betyder för politiska val. Maud Eduards, professor i statsvetenskap med genusinriktning, utesluter inte att kvinnor kommer att rösta på ett nytt sätt i EU-valet.
Är det faktum att kandidaten är en kvinna och driver jämställdhetsfrågor viktigare än var på höger-vänster-skalan kandidaten befinner sig? Gudrun Schyman som kandiderar för Feministiskt initiativ, tror att kvinnor kan tänka sig att byta parti i EU-valet för att lyfta kvinnofrågorna. Kanske har hon rätt, men det behöver inte betyda att de svenska väljarna går till Fi, det tyder ju inte heller opinionsmätningarna på så här långt.
För det är verkligen inte svårt att hitta en kvinnlig kandidat, samtliga av riksdagspartierna har fler kvinnor än män i toppen på sina vallistor inför EU-valet.
Matilda Sommelius
