Offer som förpliktar
Den svenska militära insatsen i Afghanistan krävde på söndagen tre stupade, två unga officerare och en lokalanställd tolk. De anhöriga måste i sin svåra situation få känna ett nationellt stöd. Sak samma gäller soldaterna på plats i Afghanistan.
Det finns delade meningar om den svenska insatsen även om kritikerna aldrig kunnat svara på frågan hur någon annan svensk insats skulle kunna bedrivas i området utan stark militär närvaro. Vad som komplicerar situationen är naturligtvis att få ser hur kriget ska kunna föras till ett slut som i sin tur innebär någon form av normalitet i regionen. Men att för den sakens skull överge människorna där är inte anständigt. Det går inte att distribuera hjälp, hålla skolor öppna, göra traditionella polisiära insatser och annat under talibanskt inflytande.
Försvarsminister Sten Tolgfors säger i ett uttalande att svenska män och kvinnor i Afghanistan gör en väldigt viktig insats, inte minst för att värna civila. Ett tillbakadragande skulle utlämna mängder av kvinnor och flickor till talibanskt förtryck.
Vad som nu är viktigt att diskutera är stödet till de svenska soldaterna på plats. En angelägen fråga är deras utrustning i form av bland annat pansrade fordon och det understöd de får i form av sjukvårdsinsatser och annat. Att i den rådande sorgen sända en politisk signal till soldaterna att deras uppoffringar är förgäves skulle bara skapa bitterhet. De befinner sig faktiskt på plats för att en stor politisk majoritet i Sverige är överens om det.
Sven-Åke Olofsson







