Kungen har genom sin totala dementi uteslutet alla reträttmöjligheter, skriver Sven-Åke Olofsson efter att kungen i en intervju med TT avärdat alla frågor och påståenden som den senaste tidens väckts om kungen, vänkretsen och deras utesvävande liv och kontakter i den kriminella världen. Att sätta ett rättvist betyg på Carl Gustaf Bernadottes insatser som kung och statschef är inte lätt. Han saknar flera personliga förutsättningar för jobbet, till exempel att kommunicera obesvärat. Han har kämpat med sin ordblindhet som är svårhanterad för en offentlig person. Många har upplevt honom som sur, envis och oengagerad. Hans umgänge måste det till delar sättas stora frågetecken för. Som statschef har han representerat Sverige med varierande framgång. Att han nu vid 65 års ålder och efter snart 40 år på tronen inte bättre förmår känna av sitt svenska samhälle, dess krav, normer och förväntningar, tyder på oförmåga och isolering.

Det är naturligtvis dramatiskt om Tyskland som första stora industrination överger kärnkraften, skriver Sven-Åke Olofsson. Det kommer att påverka energidebatten i många länder, inte minst i Sverige. Ska en tysk avveckling få det verkligt stora inflytandet måste nästa steg, vad som kommer i stället, ha betydande andra inslag än kol, gas, olja och grannländers kärnkraftsel. Med vindkraft löses det inte, det skulle kräva gigantiska investeringsprogram som dessutom inte fyller behoven. Man talar nu om program för att spara tio procent el fram till 2020 och modernisering av energikrävande industri. Regeringen har inte fått med sig socialdemokraterna och de gröna i uppgörelsen. På denna kant tvivlar man på regeringens seriositet i frågan. För det är inte först gången Tyskland tagit beslut om ett slutdatum. Och Merkel eller någon annan förbundskansler kan komma igen och säga att nya omständigheter gjort att man tänker om.

Så kommenterade kung Carl Gustaf till sist alla påståenden och rykten om hans och vännernas besök på tvivelaktiga klubbar och kontakter med kriminella miljöer. Han förnekar alla uppgifter om porr- och strippklubbsbesök och kriminella kontakter. Och Anders Lettström är rökt som vän.
–Det finns ingenting i det här.
Den fråga som infinner sig, om detta är sanningen, hela sanningen och ingenting annat än  sanningen, är varför i herrans namn inte kungen kunde ha sagt detta tidigare i stället för att indirekt med tystnad och något kryptiska uttalanden snarare ha bidragit till spekulationerna. Varför vända blad om det inte fanns något att vända bort ifrån? Vissa märkliga inslag finns i intervjun. Till exempel detta:
– Man vet inte vilka miljöer man hamnar i ibland. Jag tänker då på att man är bjuden av en värd som tar en till olika ställen och så vidare.
Men även i dessa situationer har det inte handlat om några ”konstiga eller märkliga ställen”. Hur som helst har kungen genom sin totala dementi uteslutet alla reträttmöjligheter från den ståndpunkten.

Sven-Åke Olofsson

Vid sidan av såväl de stora orden om EU-bygget som kritiken mot överstatlighet så mal arbetet på i många, många små frågor där även de EU-kritiska parlamentarikerna tycker att de gör skillnad och att saker åstadkoms i den stora kompromissmaskinen, skriver Ingrid Runsten. Synd bara att dessa viktiga röster i den politiska debatten, Marit Paulsen (FP), Isabella Lövin (MP), Eva-Britt Svensson (V), för att nämna några, liksom inte hörs och syns så mycket mellan valen till EU-parlamentet. Marit Paulsen med sin envisa kamp för bättre djurhållning och vettigare jordbrukspolitik, Isabella Lövin med sina kunskaper om utfiskning och Eva-Britt Svensson som är ordförande i jämställdhetsutskottet.

Två steg åt rätt håll  i helgen:

Maltaborna har röstat ja till en legalisering av skilsmässor, meddelade den maltesiske premiärministern Lawrence Gonzi på söndagen.  Omröstningen är bara rådgivande, men ändå, det lilla landet med 400 000 invånare är det enda landet i Europa där det är förbjudet att skilja sig. Och snart kan det alltså vara tillåtet i hela Europa. Säkert en lättnad för många av landets invånare som slipper vara instängda i havererade äktenskap.

Också Gazas invånare har fått större frihet. Egypten öppnade i lördags  sin gräns mot Gaza, vilket borde öppna nya möjligheter på flera plan.

Ingrid Runsten

Huvudledaren handlar om Kristdemokraternas svårigheter att hitta en tydlig politik och om diskussionen om vårdnadsbidraget. Ingrid Runsten skriver att det är hopplöst föråldrat. Inom KD finns ett förslag att ersätta det med en ”barnomsorgspeng” som är högre än det nuvarande vårdnadsbidraget, i praktiken ett utökat vårdnadsbidrag. Det är en dålig idé, lägg istället pengarna på kvalitet i förskolan. Och tänk nytt och modernare när det gäller balansen arbete, familj och fritid.

I Söndagskrönikan skriver Stephan Wagner om Nordirland där man numera kan åka på tur längs den så kallade Fredsmuren i Belfast, byggd för att hålla katoliker och protestanter åtskilda. Neutralt faktabaserade turer i en gång så hårt drabbade områden är ett tecken på försoning.

Elisabeth Braw skriver i sin Utblick från London om drottningen som aldrig tar snedsteg. Drottning Elisabeth har ju nyligen varit på statsbesök i Irland. Den rutinerade drottningen ler och vinkar, gör sitt arbete mycket rutinerat. Att representera, utan att avslöja några egna åsikter, är hennes jobb.

I dagens huvudledare skriver Sven-Åke Olofsson om vad gripandet av Ratko Mladic betyder för Serbien. Landets längtan in i EU avgjorde krigsförbrytarens öde. Genom gripandet satte Serbiens president Boris Tadic nyckeln i dörren till ett EU-inträde. Det finns kraft kvar i EU-tanken.

I en Inblick skriver Ingrid Runsten om välmående och vad som skapar nöjdhet med platsen där man bor. Detta med anledning dels av OECD:s nya försök att mäta välmående med utvidgade begrepp och dels av Fokus rankning av Sveriges kommuner. Små kommuner med många höginkomsttagare kommer högt i rankingen. Men det gör de i kraft av de större städer de ligger i närheten av.

I en Utblick resonerar Daniel Braw kring retorik och de risker som finns med vältaligheten. Frågan är hur mycket innehåll det finns bakom orden.

I går sköt Systembolaget upp en försöksraket. Man vill ha en extra skatt på boxvin som skulle betyda prishöjningar på 15 till 30 procent, skriver Sven-Åke Olofsson som anser att politikerna bör strunta i förslaget. För lådvinerna finns inbyggt en ”mängdrabatt”. En låda motsvarar fyra flaskor men kostar ofta bara som tre. Men man kan sätta frågetecken för att Systembolaget tar på sig rollen som pådrivare för skattehöjningar (för att när man trängs av utländsk konkurrens vilja ha skattesänkningar). Det är politikernas ansvar och privilegium. Det finns också all anledning att varna för att se den legala och illegala importen som statisk. Frågan är först och främst hur gott grepp vi har på de kvantiteter som förs in. På vissa håll finns mycket väl etablerade lokala Systembolag som säljer till en stadig kundkrets. Vin, sprit och öl hämtas från Tyskland. Priset sätts ofta så att kunden köper en liter för samma pris som 75 centiliter kostar på Systembolaget.

Socialstyrelsen har ett dåligt grepp över hur många skönhetsoperationer/ingrepp som görs i landet, eftersom en del privata kliniker inte lämnar in sina redovisningar, skriver Lotta Hördin. Det är de i och för sig skyldiga att göra, men av olika skäl fungerar inte det här. Socialstyrelsen måste nu ta ett större grepp kring skönhetsoperationer och andra behandlingar, som till exempel injektioner av olika slag. De ska naturligtvis utföras endast av legitimerad personal. Det ska ställas krav på seriös information och uppföljning.Och det är bråttom. Suget efter en quick-fix för utseendet verkar bara bli större och större.

Skolan, även gymnasieskolan måste bli bättre på att se individen, skriver Ingrid Runsten. Det är alltför lätt att fastna i systemdiskussionerna, för eller emot friskolor, för eller emot de ändrade reglerna i nya skollagen för de yrkesförberedande linjerna. Och alltför lätt att missa den enskilde elevens behov och den grundläggande relationen lärare och elev. I gårdagens tidning kunde vi läsa att Skolstaden i Helsingborg får tuff kritik av Skolinspektionen. På flera program, omvårdnads-,handels- och administrationsprogrammet samt samhällsprogrammet på en av skolorna i Skolstaden var det bara drygt hälften av eleverna som gick ut med slutbetyg inom fyra år. Av dem som fick slutbetyg var det för få som nådde betygsmålen.

Ett av de viktigaste inslagen i etablerandet av något som åtminstone liknar en internationell rättsordning är att den som begår brott mot folkrätten också ställs till svars. I går grep serbisk polis en man som misstänktes vara den forne bosnienserbiske ÖB:n Ratko Mladic. Bekräftelsen om att man hade rätt man kom snabbt.
Mladic är den mest efterspanade misstänkte krigsförbrytaren som är efterlyst av FN:s krigsförbrytardomstol dit han nu utlämnas. Han är åtalad för folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten under kriget i Bosnien på 1990-talet. Han anses ha lett massakern i Srebrenica där 8 000 muslimer dödades. Även den beskjutning han ledde mot civila i Sarajevo dödade många.
Att han lyckats hålla sig undan så länge är pinsamt och det har hela tiden rests frågetecken kring hur effektivt serbiska myndigheter har bedrivit eftersökningen. Helt klart har Mladic haft många beskyddare, även högt uppsatta. En faktor som spelar allt större roll är Serbiens önskan att komma med i EU där ett gripande av Mladic var ett villkor för den vidare processen.
Det är utomordentligt viktigt att en av den moderna tidens största krigsförbrytare äntligen får möta rättvisan. Att han döms och straffas blir en form av upprättelse för offer och anhöriga. Dessutom nås andra krigsförbrytare ännu en gång av budskapet att deras stund kommer.
Sven-Åke Olofsson

Det är trist att det hänt igen och trist att åter behöva diskutera vad som måste göras och vem som har ansvaret, skriver Ingrid Runsten apropå den stoppade skandalmatchen mellan HIF och MFF i Malmö. Men det måste man, precis som efter andra haverier. Ansvaret måste delas mellan klubbarna och det omgivande samhället, ytterst politikerna. Och moraliskt har också klackarna ett ansvar för en läktarkultur där hatramsor ses som helt naturligt. Risken finns alltid att någon våldsbenägen virrpanna missuppfattar det hela och går till aktion. Det sker på en fotbollsarena, men valet av plats är närmast en tillfällighet när frustrationen och lusten att ta till våld får sitt utlopp. Det är inte nödvändigtvis fotbollsintresset som är drivkraften och det är ytterligare ett skäl till att det här är hela samhällets fråga.

Mycket pekar alltså i rätt riktning just nu på den svenska arbetsmarknaden, konstaterar Lotta Hördin. Men vad gäller en grupp går det i direkt motsatt riktning. När arbetslösheten bland svenskfödda ungdomar minskat med tio procent sedan förra året, så har den ökat med tre procent bland utrikesfödda. Var tredje ung invandrare mellan 19 och 24 år saknar arbete. En försämring sedan 2008, då var femte ung invandrare i åldersgrupp var arbetslös. I den här gruppen saknar var femte person en gymnasieutbildning. Risken för att de ska fastna i långtidsarbetslöshet är stor. Det finns de som menar att de helt enkelt kan slås ut från arbetsmarknaden, och hamna i ett utanförskap som både de själva och också samhället förlorar stort på.