Nu blir det upp till de nya ministrarna att leverera, skriver Lotta Hördin om Centerpartiets nya ansikten i regeringen. Och hon tycker att de har angelägna uppgifter att ta itu med,  Annie Lööf till exempel;  Det är dags att verkligen satsa på de små- och medelstora företagen. Maud Olofsson har lite klämkäckt gett en alltför förenklad bild av eget företagandet när det i själva verket är både komplext och riskfyllt för de människor som satsar på det. Det räcker inte bara med att ingjuta mod, de måste få mer konkret stöd från politikerna. Det handlar om att både förenkla regler och se till att det finns ekonomiska incitament som gör det möjligt för dem att växa och anställa. Kravet på att avskaffa Lagen om anställningsskydd har blivit en återvändsgränd för Centern. Släpp det och ge entreprenörspolitiken ett nytt innehåll.

Vanvårdade fosterhemsbarn ska få en ersättning för det lidande de utsatts för. Det är en viktig uppgörelse, konstaterar Lotta Hördin.  Nu är det viktigt att beslutet genomförs på ett bra sätt. Det handlar om händelser som ligger långt tillbaka i tiden. Det kan vara svårt att komma med bevis för den som ansöker om skadestånd. Det kan uppstå nya orättvisor. I Norge, som redan betalat ut ersättningar, har fosterbarnens egna berättelser fått väga tyngst. Det är något att ta efter när den svenska processen sätter igång.

Sverige är världens bästa land – bara förbisprunget av Kanada. Det visar en undersökning där 42 000 personer runt om i världen har fått svara på hur mycket man beundrar olika länder, noterar Sven-Åke Olofsson. Det har också handlat om hur livskvalitet, säkerhet och miljö prioriteras.  Man kan naturligtvis rycka på axlarna åt undersökningar av den här typen. Men man kan också säga att de ger åtminstone en bit av en sanning som vi borde fundera mer över. Vi borde ha ett större självförtroende när det gäller Sveriges möjligheter att hävda sig i en allt mer internationaliserad värld. Men ärligt talat är det mer depp än optimism.

Vad Socialdemokraterna nu säger i sin höstbudget är att man vill se projektet med en fast HH-förbindelse förverkligas och att man är beredd att sätta av pengar för planeringsarbetet, skriver Sven-Åke Olofsson. När det gäller finansieringen tror man att framtida resenärer klarar av den biten genom avgifter. Troligen en realistisk inställning. Den tid är förbi då alla stora infrastrukturprojekt finansierades med statliga pengar. Den trafikmässiga röran i Sydsverige måste sorteras upp kommande år. Det krävs av en rad goda skäl, inte minst då klimatambitionerna. Lastbilstrafiken hotar kväva E 6:an och Öresundsbron kommer att slå i kapacitetstaket. Mer godstrafik på järnväg, höghastighetståg, smart närtrafik för pendlare och en uppdelning av den internationella trafikströmmen på mer än en fast Sundsövergång är nödvändiga åtgärder.

Informationssamhället kräver sina kommunikatörer, och politiken är inget undantag, skriver Lotta Hördin apropå att partiledarrollen nu debatteras. Men partier som tror att framgångar enbart hänger på partiledarens förmåga att kommunicera riskerar att bli mycket besvikna. Den goda kommunikatören kan dölja en föråldrad politik, vilket innebär att en välbehövlig förnyelse av den egna politiken uteblir. Och en god kommunikatör måste ha en substans i det han eller hon säger. Annars faller alla vackra ord platt till jorden, och väljarna tar en annan väg.

För att kunna fasa ut fossila bränslen och kärnkraft krävs en kombination av satsningar på energieffektivisering och utveckling av energi från sol, vind- och vattenkraft samt från biobränslen, skriver Ingrid Runsten.  WWF vill se en tydlig färdplan från regeringens sida med delmål, satsningar och stöd till solenergi och en nationell plan för var vindkraft kan och inte kan placeras.  Det behövs också satsningar på forskning och på att locka privat kapital för att kommersialisera nya metoder och upptäckter.  Med andra ord inget trolleri, inte heller någon ny fantastisk upptäckt. Det är mer jordnära än så, utveckling och effektivisering i kombination med miljö- och energiskatter som styrmedel. Här ska tyngdpunkten ligga, i stället för på en diskussion om var och av vem ny kärnkraft kan få byggas.

Lotta Hördin skriver i dag om de sega danska försöken att bilda en ny regering. I brist på uttalanden från det röda blocket har media bland annat fått intervjua oppositionen. Den avgående statsministern Lars Løkke Rasmussen tror att S och SF kommer att ge efter vad gäller efterlönen. Och det är troligen ett rätt säkert bud. Løkke Rasmussen är inte heller den som spår en ny regering en kort tid vid makten. Och det gör han klokt i. Det har spruckit upp i det blå blocket efter de Konservatives katastrofval. Så med all sannolikhet kommer Helle Thorning-Schmidt att klara av att bilda regering.

En fredlig lösning blir nästan utopisk om inte den inre splittringen kan neutraliseras genom breda folkliga krav på fred i regionen, skriver Sven-Åke Olofsson sedan palestinierna lämnat in sin begäran till FN om att bli erkänd som stat. Självfallet måste det till en tvåstatslösning i regionen. Liksom att staten Israels fortbestånd måste garanteras och accepteras. Bosättningar måste uppges. Att palestinierna väljer att göra sin framstöt just nu är förståligt. Begäran om en statlig acceptans sätter i sin tur fart på olika processer. En sådan talade till exempel statsminister Fredrik Reinfeldt om, nämligen att EU:s roll ska bli mer aktiv. EU, USA, Ryssland och FN föreslår också förnyade fredssamtal.

Centerns nya ledare betonar friheten, självbestämmandet, att människors egna behov ska styra, konstaterar Sven-Åke Olofsson efter att ha lyssnat på Annie Lööfs linjetal på centerstämman. Men samhället behöver också solidaritet och gemensamma lösningar. Visst är det bra att såväl individer som entreprenörskap frodas men ens frihet kan också innebära ofrihet för andra. Här blir Lööf budskap förenklat när hon talar om att en vidgad frihet också bygger broar av solidaritet. Talet på stämman var naturligtvis ägnat att vara uppbyggligt för deltagarna. Säkert fungerade det så. Men mer kritiska lyssnare nådde hon inte fram till med sitt tal.

I den nyss avslutade danska valrörelsen föreslog Socialdemokraterna och Socialistisk folkeparti höjd skatt på osunda matvaror, noterar Lotta Hördin i söndagskrönikan. Även andra länder i Europa är på gång.  Den debatten förs också här i Sverige. Men förslagen har hittills stupat på det svåra i att konstruera en något så när rättvis formel för att lägga extra avgifter på det som anses fettbildande. Och hur ska man hantera det i dessa dagar när LCHF-dieten anammas av allt fler, den som går ut på att äta mycket fett men lite kolhydrater? Det är inte helt enkelt att peka ut den ohälsosamma maten. Men att arbeta hälsoförebyggande kan bli en viktig faktor för att också i framtiden kunna garantera en offentligt finansierad vård. Och sunda matvanor grundas tidigt. Därför måste vi slå vakt om en bra skollunch.

I sin krönika från London skriver Elisabeth Braw om en diskriminerad och omdebatterad minoritet – Irish travellers.  Sitt namn till trots reser Travellers (resande) inte särskilt mycket utan etablerar fasta bosättningar. Till skillnad från ”vanliga” invånare bor Irish Travellers i ett slags halvpermanenta hem på offentlig mark. Kommuner ställer mark till förfogande för sådana bosättningar, men Irish Travellers bosätter sig också på andra håll, inklusive privat mark som inte används och kommunal mark som inte avsatts för bosättningar.

Folkpartiet dammar nu av ett gammalt förslag om att inrätta en ny myndighet, en slags polisinspektion, skriver Sven-Åke Olofsson. ”På samma sätt som skolinspektionen dyker upp, så tycker jag att en fristående myndighet exempelvis ska granska hur polisen uppfyller regelverket och vad händer med larm”, säger Johan Pehrson, Folkpartiets rättspolitiske talesperson. Att inrätta nya myndigheter för att hålla koll på gamla myndigheter känns på något sätt uppgivet, men frågan är om det här inte rör sig om ett område där så måste ske. Det är inte tilltalande att enheter i polisens egen organisation ska granska vad som gått snett i andra delar av organisationen. Till detta kommer så det gamla problemet som kårandan alltid innebär. Polisen känner sig ofta orättvist påpassad och kritiserad. Att i ett sådant klimat enbart ta hänsyn till sakfrågorna är svårt. Dessutom kan alltid utomstående, rätt eller fel, förklara att man inte litar på polisens förmåga att granska sig själv. Trovärdighet sitter som bekant i betraktarens öga.

 Samtidigt som det senaste – men inte det sista – kapitlet av en av den moderna historiens mest utdragna konflikter skrivs i New York, pågår en minst lika blodig konflikt i regionen, konstaterar Daniel Braw. Men medan samtliga toppolitiker i världen nu tycks indragna i den israelisk-palestinska frågan, får denna andra konflikt betydligt mindre uppmärksamhet.  Ändå har den så kallade kurdfrågan i Turkiet – för det är den som det handlar om – sina dramatiska inslag.

Det är i dag tio år sedan den svensk-eritreanske journalisten och författaren Dawit Isaak fängslades i Eritrea, skriver Lotta Hördin. Det är viktigt att inte ge upp hoppet om att han ska bli fri. Tvärtom handlar det om att fortsätta arbeta intensivt och oförtrutet för en frigivning av Dawit Isaak. Även om det stundtals kan kännas hopplöst och det är svårt att med trovärdighet föreslå åtgärder som skulle leda till en frigivning. Men det gäller som sagt att ändå inte på något sätt slappna av.

En partistämman ska sprida glädje och trosvisshet inom ett parti, skriver Sven-Åke Olofsson.  Men alla vet att oron finns där bland centerpartiets ombud i Åre. I ett sådant läge gäller det för ledning och stämmodeltagare att se verkligheten som den är. Sägs det inte i Åre blir det kanske för sent att säga det när politiken för den närmaste framtiden har fixerats.

Ingrid Runsten skriver om den ofattbara familjetragedin i Sigtuna som inte lämnar någon oberörd. Först drygt tre veckor efter terminstarten gör skolan en anmälan till kommunens socialtjänst och den bedöms där inte som akut. Det skär i hjärtat att bara tänka på hur familjen, barnen, kan ha haft det under den här tiden. Att en sådan ensamhet, isolering och hjälplöshet är möjlig. Och om man i stället föreställer sig en vuxen som slutar gå till jobbet och som sedan också slutar svara i telefon när man ringer från jobbet, inte öppnar när någon ringer på, nog skulle väl den ytterdörren ha forcerats för att se vad som hade hänt.

Sjukhusens akutmottagningar är överbelastade och många patienter borde i stället ha sökt sig till primärvården, skriver Ingrid Runsten. Det är inte ett nytt problem precis, snarare ett riktigt seglivat som trots åratal av politiska diskussioner bara växt sig större. Nu kommer så äntligen en handlingsplan med flera bra åtgärder, varav den största förändringen är avgiftsfri vård inom primärvården för barn upp till 18 år. De vårdcentraler som tar emot patienter kvällar och helger ska få mer betalt, samtidigt som ersättningen sänks när patienterna söker sig någon annanstans eftersom det är stängt. En rad åtgärder sätts också in för att de multisjuka äldre så långt det är möjligt ska slippa akutmottagningarna. Det är bland annat fler hembesök, direktinläggningar, medicingenomgångar och distriktssköterskor på plats på akutmottagningarna.

Frivilligt eller efter valförluster kan kommunpolitiker och andra luta sig mot generösa pensionsregler, skriver Sven-Åke Olofsson. I många fall är de garanterade 100 000-tals kronor om året i politikerpension fram till att de fyller 65, utan några krav på att söka nytt jobb. I andra fall är beloppen mer blygsamma. De flesta anser säkert att en politiker som blir bortröstad eller lämnar uppdraget frivilligt ska få en betald tidsbegränsad omställningsperiod där man kan söka jobb. Man kan också tänka sig att den tidigare arbetsgivaren ställer upp med ett bättre stöd för att hjälpa den enskilde i jobbsökningsprocessen. Men det nuvarande systemet är utmanande och tack och lov kommer nu klara signaler om att det ska ses över.

Nu öppnar Moderaterna för en kvotering till de stora börsbolagens styrelser, noterar Lotta Hördin.  Och det är glädjande i ett parti som haft svårt för att få ihop ägarnas frihet att själv råda över sammansättningen av styrelserna och en styrning. Partiet hoppas fortfarande på en ökad insikt från bolagens sida. Men till Moderaternas stämma i oktober kommer frågan om kvotering upp på dagordningen. Moderaterna har insett att det redan är så att ett bolag har en hel del regelverk att följa. En regel till är förmodligen inte ett så särskilt stort ingrepp i företagsfriheten.