Ledarredaktionen blickar i dag bakåt och skriver om det inrikespolitiska året som gått – båda stora och små händelser.
Vi önskar alla våra läsare, både här på Ledarbloggen och i papperstidningen, ett riktigt Gott Nytt År!
Följ oss också under det nya året. Redan på måndag är vi tillbaka i både pappers- och nätformat.
”Regeringen har satsat på arbetslinjen och ett arbete är centralt för att bryta utanförskap. Men även med god vilja kommer alla inte in på arbetsmarknaden, inte som den ser ut i dag. Rätten till ett värdigt liv är inte kopplad till arbetsförmågan. Det finns ett starkt stöd bland väljarna för en politik som håller ihop samhället. Ökade bidrag till utsatta barnfamiljer är investeringar för framtiden likväl som satsningar på skola och utbildning är det.” skriver Ingrid Runsten i dagens huvudledare.
Daniel Braw konstaterar att det som skett i Mellanöstern under året som gått har varit ett resultat av framför allt inhemska initiativ och att inflytandet från USA minskat.
Debatterna handlar om bostadsmarknaden och ungdomsarbetslöshet.
”Det är dags att ta kritiken mot nämndemannasystemet på allvar. Det är därför bra att justitieminister Beatrice Ask nu aviserar en översyn.” skriver Lotta Hördin i dagens huvudledare.
”Rätt utnyttjade kan kommunala folkomröstningar vitalisera debatten och ge invånarna ett större demokratiskt inflytande. En liten högljudd opinion kan ibland förefalla jättestor, men en folkomröstning kan visa hur det verkligen ligger till. Fel utnyttjade blir det precis tvärtom, ett demokratiskt magplask. Som det tyvärr blivit i Ängelholm.” skriver Ingrid Runsten.
Debatterna handlar om skattefusk och tillgänglighet.
Lotta Hördin skriver den senaste Sifomätningen: ”Siffrorna fortsätter alltså att dala för Juholt. Förlåtturnén, som gjordes efter turbulensen kring hyresaffären, har inte satt några positiva avtryck för hans del. Frågan är om han överhuvudtaget kommer att kunna vända denna negativa spiral. Hittills har han själv hela tiden sagt att han ska vinna valet 2014. Men en sådan seger ter sig nu mer avlägsen än någonsin. Fortsätter det så här kommer det en brytningspunkt när det inte håller längre, varken för Juholt eller partiet. Nu är det problemen kring partiledaren som dominerar S-bilden totalt. Det är svårt att bedriva ett politiskt arbete.”
”Den svenska regeringen måste nu agera, och gör allt i sin makt för att få Schibbye och Persson frigivna. Något som Fredrik Reinfeldt också utlovat. Det är dags att gå från ord till handling, och verkliga pröva alla möjliga vägar.” skriver Lotta Hördin efter att de båda svenskarna nu veta att de dömts till elva års fängelse.
Elisabeth Braw blickar framåt och skriver om vad britterna kan förvänta sig av nästa år.
Debatterna handlar om välfärds- och klimatpolitiken.
”Att välja en ny form av rekrytering av ledare är särskilt viktigt för Socialdemokraterna av det enkla skälet att tydliga förändringar i beteendet i toppen kommer att fortplanta sig ner i organisationen. Där finns många formidabla maktcentra kring få personer i kommuner och regioner.” skriver Sven-Åke Olofsson med anledning av Mona Sahlins julhälsning.
Debatterna handlar om energi, Öresundsbro och kompetensutveckling.
Är det en mänsklig egenskap som anses vara central i juletid så är det väl det luddiga begreppet snällhet, en slags vilja att göra gott i stort och smått, skriver Sven-Åke Olofsson. Men vårt samhälle behöver mer av ilska och rebeller, inte minst för att rå på systemfel och tröghet i de många ofta oerhört komplexa delar som vår verklighet består av. Just trögheten i olika system, till exempel vården och myndighetsutövningen, är formidabel. Sjukhussnusket som läkaren Björn Bragée slog larm om 2008 hade tre år senare fortfarande inte inneburit att Socialstyrelsen påbörjat tillsynen av städningen på sjukhusen. Myndigheten hade prioriterat annat. Och det var alltså 1997 som Sarah Wägnert stod upp för vanvårdade äldre. 14 år senare får vi Carema-skandalen. Det talas i miljödebatten om uthållighet och förnyelsebarhet. Låt oss hoppas att dessa egenskaper även kommer att gälla på det moraliska området i samhällsdebatten! Vårda inte enbart snällheten i jul utan även den konstruktiva ilskan över det som är upprörande men måste bli bättre i ett på många sätt bra samhälle.
Julafton närmar sig. Trots att det är årets mest förutsägbara dag, åtminstone när det gäller tradition och innehåll, kommer den för många av oss lite överraskande snabbt. Vi känner oss sällan riktigt färdiga för julafton, alla ambitioner om förberedelser och lagom proportioner på firandet till trots.
Men nu är dagen alltså snart här och vi på ledarredaktionen vill naturligtvis passa på att önska alla våra läsare och debattörer på Ledarbloggen en riktigt God Jul. Tack för att ni följt oss med uppmuntran och kritik under det år som snart är tillända!
Det är oerhört svårsmält att den som begått det svåraste brottet i Norden sedan andra världskriget inte är ansvarig för sina handlingar, skriver Sven-Åke Olofsson med anledning av den allt hårdare debatten om massmördaren Anders Behring Breiviks psykiska status. 77 personer dog och omkring 90 skadades, planeringen var utstuderad liksom genomförandet. Men det finns också en annan implikation i frågeställningen om det handlar om en sjuk massmördare eller en ideologiskt inspirerad sådan. Det är inte oväsentligt om Breivik triggats av till exempel extremister på nätet eller i organisationer med mord och terror för samhällsomstörtning på sitt program. Det är oerhört centralt att näthatare och andra inte kan hänvisa till att de är teoretiker utan skuld i de handlingar de inspirerar till.
Regeringen måste vara glasklar kring pressfrihet och journalisternas uppdrag, skriver Ingrid Runsten i dagens huvudledare med anledning av domen mot de svenska journalisterna som greps i Etiopien (se även föregående bloggpost).
Nu stänger skolorna för jullov, konstaterar Lotta Hördin. Åttondeklassarna får som vanligt för första gången betyg. Men inte nog med det. I år är det också för första gången betyg enligt det nya systemetdär A är det högsta , och F är underkänt. Däremellan ges B, C, D och E. Ett streck får den som varit frånvarande i alltför stor utsträckning. Också i gymnasiets första årskurs får eleverna de nya betygen. En nyhet som säkert är omtumlande för en del, ovant åtminstone.
Den etiopiska regeringen väljer att statuera ett exempel genom att döma de båda svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson för terrorbrott, i stället för enbart olaglig inresa. Det är en politisk dom. Regimen i Etiopien vill utnyttja uppmärksamheten kring rättegången och markera att den struntar i vad omvärlden anser.
Etiopien är inte ett land där domare och åklagare står fria från regeringsmakten, det som är en av grundprinciperna i ett demokratiskt samhälle. Därför är med säkerhet Etiopiens premiärminister Meles Zenawi en av regissörerna bakom det som nu händer.
Det finns ingen som helst anledning att betvivla svenskarnas journalistiska legitimitet. Det poängterade också Fredrik Reinfeldt i dag.
”Vår utgångspunkt är och förblir att de varit i landet på ett journalistiskt uppdrag. De bör så snart som möjligt försättas på fri fot för att också kunna återförenas med sina familjer i Sverige”, kommenterade statsministern som ska kontakta Etiopiens regering ”på hög nivå”.
Straffen är ännu inte fastställda. Åklagaren har krävt att svenskarna får minst 15 års fängelse, medan försvaret vädjat om korta straff. Regeringen måste nu göra sitt inflytande gällande, men här är det också en fråga om val av lämplig strategi. Fram till straffen fastställs kan det finnas skäl till en viss försiktighet och samråd med berörda.
Men redan nu kan och måste regeringen vara glasklar kring pressfriheten och kring det journalistiska uppdraget. För Martin Schibbyes och Johan Perssons skull. Och för de etiopiska journalisternas och de oppositionellas skull. Blir det sedan trots allt långa fängelsetraff måste omvärlden göra det så obekvämt som möjligt för den etiopiska regeringen.
Ingrid Runsten
Senaste ledarartiklarna
hd.se
