Skattjakten har börjat

14 september, 2012 klockan 08:53

”Regeringen vill locka företag till Sverige med en sänkt bolagsskatt. Om förslaget får gehör i riksdagen innebär det att Sverige i fortsättningen med en bolagsskatt på 22 procent hamnar under genomsnittet i EU och OECD-länderna.  En bolagsskattesänkning ligger i linje med vad andra länder gör, och det är därför naturligt – och nödvändigt – att Sverige följer efter. Men här kan man ha en farhåga för en övertro på vad en sänkning kan åstadkomma”, skriver Lotta Hördin i dagens huvudledare.

Visst handlar dokumentärfilmen om Olof Palme om en visionär politiker som gav Sverige en tydlig röst i utrikespolitiken. Men den handlar också om en pragmatisk resultatpolitiker som inte alltid talade utifrån sin övertygelse. Som ibland faktiskt talade tvärtemot sin övertygelse. Filmen om Olof Palme och hans tid säger en del om politikerrollen då och nu. Palme var pragmatisk och visionär på samma gång, skriver Ingrid Runsten om dokumentären som har premiär i dag.

”Fetma och övervikt ökar i Sverige, nu efterlyser Livsmedelsverket en nationell strategi. Förutsättningarna för att äta rätt kan och bör göras bättre, men det är lätt att ha en övertro till den typen av lösningar. Det är till syvende och sist upp till var och en att ta del av de förutsättningar som ges, men samtidigt måste det offentliga göra vad som är möjligt för att vända utvecklingen”, skriver Johanna Sturesson i en andraledare.

Debatten handlar om HH-förbindelsen.

Johanna Sturesson

Dela

  • onahama

    Man kan om man vill, om man är tillräckligt många – som i dag – analysera en människas liv och handlande sönder och samman. Speciellt om man undviker att ta hänsyn till orsak och verkan…

    Inför biopremiären av filmen om Olof Palme, har naturligtvis vässats pennor, vilket inte alls är konstigt. Olof Palme är vår tids mest omdiskuterade politiker
    I ledare och krönikor ifrågasätts han på ett sätt som sorg-ligt avslöjar vår tids egendomliga egenhet att racka ner på oss själva, det vi står för och det vi önskar, våra tankar och våra visioner om en bättre tillvaro, i kanske, ett för individ-en friare klimat….

    Att ha sådana visioner kan kosta och orsaka. Svårt är att i krönikorna hitta något som förklarar och tydliggör….
    Att i spalterna ösa ut sitt missnöje över en mans handlande, vars mål var ett bättre samhälle för alla, är egendomligt. Att i spalterna ifrågasätta, eller helt ignorera Olof Palmes mod och kurage yttrat i kamp för den svaga,mot den starka, för den lilla mot den stora, är egendomligt…

    Man kan stilla undra varför dagens krönikörer, journalister och andra som syns i spalterna, är så förtvivlat rädda för att lyfta fram, åtminstone en liten del av det som gjorde Olof Palme till en av vårt lands mest beundrade, och över stora delar av världen, mest respekterade politiker.
    Ordet pragmatisk upprepas fyra gånger i krönikan. Om inte politiker också i positiv mening, skall kunna kallas för pragmatiker, vem skall då behätfas med epitetet?