Centerns förlorade identitet
I dag är det precis ett år sedan Annie Lööf valdes till ny partiledare för Centerpartiet. Den uppgång man hoppades på i opinionen har uteblivit, tvärtom har opinionssiffrorna varit närmast katastrofala. Men Annie Lööf valdes i en öppen process och det är troligen skälet till att hon fortfarande har starkt stöd.
Det vore också orimligt att lägga hela ansvaret på den nya partiledaren, problemen går djupare än till ledarfrågan. Partiet sitter på en rad viktiga poster i regeringen. Annie Lööf själv är näringsminister, Lena Ek är miljöminister, Anna-Karin Hatt ansvarar för energifrågorna och Eskil Erlandsson för jordbruksfrågorna. Den kombinationen borde vara en plattform för en profilerad grön politik, partiet borde förknippas med långsiktigt hållbar tillväxt och med en progressiv klimatpolitik. Så är det inte.
I söndagskrönikan skriver Johanna Sturesson om att vänta på perronger. Skånetrafiken söker nya pendlare genom att erbjuda bilförare att prova gratis en tid. Men att få en bekväm bilförare att istället börja åka överfulla tåg som inte kommer fram i tid lär bli en tämligen tuff uppgift.
I en utblick från London skriver Elisabeth Braw om de brittiska poliserna, bobbies, som är obeväpnade. Är det strategiskt rätt eller bara orealistiskt? Debatten har blossat upp efter att två unga obeväpnade poliser dödades brutalt i Manchester.


