Nyckel till integration

26 september, 2012 klockan 08:28

”Höga trösklar till arbetsmarknaden för utrikes födda beror delvis på diskriminering. Att komma till rätta med den problematiken är en naturlig nyckel till integration. Här är det viktigt att göra arbetsgivare medvetna om det faktum att diskriminering verkligen är så utbredd”, skriver Johanna Sturesson.

”Det nordiska samarbetet står inte och faller med språket. Vi har så mycket annat att luta oss mot. Välfärdsmodellen, till exempel. Vi har en lång historia av fri rörlighet mellan våra länder. Det är fortfarande mycket mer som förenar än som splittrar. Och det är något att ta vara på och förvalta, utveckla och dra fördel av, inte minst i ett internationellt sammanhang”, skriver Lotta Hördin apropå bokmässan i Göteborg, som öppnar på torsdag, och som i år har Norden som tema.

Debatterna handlar om regeringens politik och vårdnadsbidraget i Helsingborg.

Lotta Hördin

Dela

  • Per Örnell

    Hårdare myndighetsövervakning och kontroll är inte någon lösning på diskrimineringen av främst utomeuropeiska arbetssökande Johanna.
    Det finns två grundproblem:
    Det ena är att trösklarna till arbetsmarknaden i Sverige generellt är väldigt höga (höga ingångslöner, höga löneskatter och avgifter) och att det alltid är förenat med en stor risk för en arbetsgivare att erbjuda någon en fast anställning.
    Det andra handlar om att vi är ett ganska nytt mångkulturellt samhälle, där många av oss infödda svenskar varken arbetat tillsammans, eller umgåtts privat, med utomeuropeiska invandrare . Med människor som är oss kulturellt främmande upplevs också risken att anställa någon av dem som en ännu större chansning än med en infödd svensk.
    I takt med att vi mognar som ett mångkulturellt samhälle kommer också attityderna att förändras.
    Och visst ska lagen följas, men man utrotar inte djupt rotade föreställningar genom kontroll och repressalier.
    För övrigt tycker jag snarare att det var en överraskande och glädjande liten skillnad ( 29, respektive 20% till intervju) mellan hur folk med svenska och utländska namn behandlades i exemplet du nämnde.
    Jag trodde nog det var värre än så.