Ledarbloggen

Norman Tebbit, konservativ brittisk politiker, talade en gång om ”crickettestet” som ett tecken på integration i det brittiska samhället. Vilket lag håller man på — England eller det land man kommer ifrån?

Det skulle nog låta drastiskt men ter sig idag som ett under av social sammanhållning – det fanns i alla fall en sport som alla var intresserade av. Nu, när Englands cricketlag verkligen vore värt att heja på, har cricketen glömts bort inte minst av de unga. Boris Johnson, Londons borgmästare, skriver:

The sad thing is that for so many of the young men who rioted two weeks ago (and they were 90 per cent young men), the English achievement is a matter of almost total mystery or indifference. It is like a bridge tournament in Lima. It is strange news from another star.

Som politiker kan han naturligtvis inte avstå från att sedan tala om allmänna samhällsproblem, lagar, fattigdom och satsningar på skolor. Och behovet av regler:  ”It is not just cricket they lack, but any set of rules about how to behave.”

Men det verkligt intressanta är iakttagelsen att det genom hela samhället går en skiljelinje så djup att man kan tala om två nationer, ”one that has the chance to play cricket, and one that doesn’t even know England is winning”. Det kanske vore något för Håkan Juholt, som också ofta talar om vad som håller på att gå sönder i samhället, att inspireras av.

Daniel Braw

”Det kommer inte att ge något svar på varför man ska rösta på Centerpartiet i stället för Moderaterna”, har statsvetaren Jenny Madestam sagt om vad som kommer att hände ifall Centerpartiet väljer Annie Johansson (numera Lööf) till partiledare. Men ett svar skulle kanske kunna vara att Centern i så fall tar över en del av Moderaternas gamla tankegångar. När Johansson/Lööf 2007 skulle beskriva sin ideologi, den så kallade Värnamoliberalismen, skrev hon så här:

“Kan själv” var ord jag ofta sa framtittandes under den röda luggen som liten. Det är fortfarande ett begrepp, trots vuxen ålder, som jag ständigt hävdar. Mina föräldrar och min omgivning har också alltid uppmuntrat att jag velat kunna själv. Inget är omöjligt, sa de och så fick jag testa mina projekt. Om det innebar en riksdagskandidatur eller bygga en koja över en bäck med smala pinnar. Många upplever som att jag tar mycket plats, hemma säger folk att det är bra att man sätter ner foten.

Det påminner inte så lite om valet 2002, då ”kan själv” var ord som en annan ledande politiker ofta sa.

I flera tal på senare tid har Bo Lundgren berättat om sin fyraårige son som protesterar hej vilt när pappa ska försöka borsta tänderna eller klä på honom på morgnarna. Kan själv! utropar då sonen och det har inspirerat moderatledaren.

- Det är vad vår politik handlar om. I grunden är människan stark, hon kan och vill bestämma själv. När man hamnar i en svacka ska det alltid finnas ett nätverk som skyddar, men annars ska alla ha stor frihet att forma sina egna liv. Göran Persson ska inte bestämma.

Daniel Braw

Gårdagens skoldebatt i SVT gav ett bestående intryck. De båda politiska blocken är egentligen väldigt överens om skolpolitiken. Men just på grund av blockpolitiken så har man inte tidigare under mandatperiod lyckats sätta sig ned och lägga fram gemensamma och hållbara förslag för skolan.

Alliansens skolpolitiken är i stora drag mycket bra. Och det verkar inte minst Socialdemokraternas Mona Sahlin hålla med om. Men skolan i sig hade mått mycket bättre av att det rått stor politisk enighet om de skolbeslut som nu tas av alliansregeringen.

Elever, föräldrar och lärare behöver få veta vad som gäller åtminstone ett bra tag framöver, det behövs arbetsro i skolan. Så trots att det numera bedrivs en bra skolpolitik av regeringen är det ändå till sist skolan som kan bli förloraren om nu fattade beslut rivs upp av en eventuell ny regering.

Och inte minst skadas skolans värld av det käbbel om ganska små skillnader som politikerna just nu ägnar sig åt.

Lotta Hördin

Vi lever i en föränderlig värld, som bekant. Men det finns överlevare. Till dessa fenomen får man väl räkna jultidningar som säljs av barn. I ett överflödssamhälle där tidskrifterna lyser i mängd från hyllorna i kiosker och affärer finns det fortfarande en marknad för tidningar som ska beställas flera månader i förväg för att levereras lagom till julen, då man har tid att krypa upp i soffan och koppla av med läsning.

Det handlar förmodligen om vanans makt och att man som köpare vill gynna grannens ungar eller sina barnbarn.

Nu är jultidningsförsäljningen uppe till granskning  eftersom Konsumentverket håller på att gå igenom den marknadsföring som jultidningsförlagen använder sig av för att locka barn att sälja. Och det finns säkert skäl för att se över den.

Men som sagt, ett fenomen är det. 100 miljoner kronor drar barnen in till företagen som säljer jultidningar. Det är märkligt att denna gamla försäljningsmetod alltjämt finns.

Lotta Hördin

I samband med rättegången förra året kring morden på två barn i Arboga spreds bilder på de döda barnen på internet. Bilderna ingick i obduktionsprotokollen och hade lämnats ut av domstolen på en cd-skiva.
Efter händelsen skulle lagstiftningen ses över. Skulle lagar skärpas för att förhindra att känsliga bilder sprids?

Mer de sekretessregler som redan finns räcker för att hålla den här typen av bilder utom räckhåll för allmänheten även efter förhandling i domstol. Domstolen hade, enligt utredaren Sigurd Heuman, helt enkelt kunnat låta bli att lämna ut bilderna, enligt nuvarande gällande regler.Det finns ingen skyldighet att lämna ut dem.

Det här är också en påminnelse om att det gäller att följa redan gällande lagar. Det räcker i många fall långt. Men det förutsätter givetvis att man är i detalj bekant med den juridiska materien…

Stephan Wagner

Foto: Jessica Gow / SCANPIX

Vänsterhäntas dag infaller just den 13 augusti. I likhet med Fars och Mors Dag är det väl kommersiella intressen som mest hänger på. Storsäljare är den klassiska saxen, men även köksredskap och linjaler säljer bra, inte bara just denna de vänsterhäntas egen stund.

Fördomar och ignorans kännetecknar idag olika syndrom typ Asbergers, ADHD, autism etc. I Kunskapskanalen nyligen fick vi veta att just autism mycket väl kan ha rent fysiska orsaker och kan bearbetas och botas.

Det är däremot de låsta attityderna som många gånger ytterligare komplicerar livet för drabbade och anhöriga.

Stephan Wagner

Vinna elle försvinna? 

Bilden är hämtad från den uppmärksammade TV-dokumentären Klass 9 A som sändes förra våren.

Arkivfoto: SVT Malmö.

I början v 1990-talet svepte krisen in över Sverige och många tvingades spara kraftigt, bland dem kommunerna.¨Alltför många av dem lät rödpennan gå fram hårt i skolan. Kuratorer, psykologer och andra viktiga stödpersoner för eleverna bantades hårt och det drabbade  skolbarnen väldigt illa.

En ny rapport från BRIS, Barnens rätt i samhället, avslöjar att högstadieelever känner svår prestationsångest. De tror att de måste ha toppbetyg i allt för att ha en chans att få ett bra jobb. BRIS-rapporten pekar ut dem som utbrända.

Behoven av kuratorns och skolsköterskans stöd kommer att öka kraftrigt, är väl en ganska given slutsats. Och hur ser det då ut i många skolor? Enligt Skolverket har en skolsköterska i snitt 595 elever, en skolkurator har 913 elever. Man kan lätt föreställa sig hur få minuter en elev i genomsnitt kan få hjälp när det krisar…

Nu i lågkonjunkturen planerar åtskilliga kommuner nya nedskärningar, men snälla låt skolans värld vara fredad! Den är för viktig för oss alla för att hamna i strykklass en gång till.

Jan-Olof Asp

Nästa vecka är det sportlov och för en gångs skull finns det snö på ganska nära håll, kanske inte så mycket här i Nordvästskåne dock. Men på andra håll i Skåne kan man stoltsera med upp till en decimeter snö. Hoppas nu att det fina vädret håller i sig så att det går att idka lite friluftsliv runt knuten. Det är alla skollediga barn väl unnat.

Lotta Hördin

Med all rätt är människor som fått vänta i månader på ersättning från Försäkringskassan upprörda över detta. Försenade pengar ställer till med stora problem. Den som blivit sjuk, eller vårdat sjuka barn, mister den vanliga lönen men ska ändå betala hyran och maten, eller hur? Det verkar de flesta ändå fatta. Därför blir man desto mer förvånad när en folkvald representat kan stå i riksdagen och säga att folk är alltför beroende av ersättningar från försäkringskassan. Alltså de borde ha lagt undan till det som lönen normalt ska räcka till.

Vilken värld lever du i, Helena Rivière (M)?

Lotta Hördin