Människans innersta väsen blottläggs nu. Foto: Roger Turesson/Scanpix.

Forskare i Lund har gjort ett genombrott inom forskningen kring hur stamceller ombildas till celler som kan laga skadade funktioner i människokroppen.  Forskarna har funnit det man tror är de mekanismer som styr förvandlingen till insulinproducerande celler, leverceller eller andra vitala organ.

Denna forskning blev möjlig efter att en genomgripande diskussion kom redan för tiotalet år sedan om huruvida stamcellsforskning ska få bedrivas på svenska forskningsinstitutioner.Redan då hade forskare vid Karolinska Institutet tagit en tätposition i världen med sina manipulationer av mänskliga embryon. Att just embryon som kunnat utvecklats till människofoster användes väckte starka känslor givetvis. Men denna etiska diskussion landade i att sådan fprskning blev tillåten. Inte ens Kristdemokraterna, som var splittrade i frågan, lade hinder i vägen.

De stora mänskliga, humana värdena fick gå före det faktum at embryon användes.

I andra länder som Tyskland körde diskussionen fast eller blev sådan forskning förbjuden. Minnet efter nazisternas omänskliga experimenterande med levande människor och den kristna ultrahögern i USA stoppade eller belade sådan forskning med starka restriktioner.

Vi ska vara mycket tacksam för det vägcval som gjordes i Sverige. Utan det hade genombrott som det i Lund kanske inte blivit möjligt.

Jan-Olof Asp

Wendes artillerisiter  kan ladda om salutkanonen. Foto:Stig-Åke Jönsson / SCANPIX

Lund har nu passerat Uppsala som främsta svenska universitet. Brittiska The Times Higher Educations årliga rankninglista över världens 200 främsta universitet placerar Lund på plats 67 – en uppryckning med hela 21 platser , följt av Uppsala på 75:e plats. KTH blev 178:a, Göteborg 185:a och Chalmers 198 på listan.

Omkörningen väcker säkert både jubel och indignation. Liksom mellan Malmö och Helsingborg , frodas en ständigt pågående dragkamp mellan universitetsstäderna om vilket universitet som bör skattas högst.

Listan toppas åter av amerikanska Harward, följt av brittiska Cambridge och som trea Yale – också i USA.

Sämre sällskap kan man hamna i…

Jan-Olof Asp  

Nobelpristagaren Albert Einstein nuddade  redan på 1910-talet vid teorin som senare gav oss digitalkameran. Foto: Scanpix.

Säg CCD-sensor och en del associerar med kameror av olika slag som inte använder film som lagringsmedia för bilderna. CCD-tekniken utvecklades ur grundforskning som sträcker sig nära ett sekel bakåt i tiden.

I går fick två amerikaner, professorerna Willard Boyle och George Smith, Nobelpriset i fysik för sin banbrytande ”uppfinning” av CCD-detektorn som alltså omvandlar en bild till elektricitet.

Att just amerikaner belönas med Nobelpris är vanligt, men även i andra delar avärlden hämtas Nobelpristagare och oftast från mycket forskningskreativa miljöer vid namnkunniga forskar- och lärosäten. Lika sällan förekommer regioner där forskning och utveckling inte värderas lika högt.

Högteknologi, som digitalkameran bygger på och mycket annat, springer fram ur miljontals ibland trista forskningstimmar, ibland i oerhört dyrbara anläggningar som atomkrossen i CERN.

Det finns faktiskt de som på allvar hävdar att dessa miljarder istället borde satsas på sjukvård eller annan välfärd. De glömmer då lätt att det mesta i modern vård och behandling också utförs med högteknologiska medicinska tekniker som också de bygger på grundforskning.

Nobelpris har tidigare getts till upptäckten av röntgenstrålar och penicillin.

Så, jublet borde vara större över att Lunds universitet kommer att få den stora anläggningen för materialforskning, ESS, kostnadsberäknad till 15 miljarder.

Det ska mycket till innan den kan räknas ut som mer eller mindre bortkastade pengar!

Jan-Olof Asp

Killar är bättre än tjejer i naturvetenskap och matte, som att beräkna gravitationskrafter i en Berg- och dalbana.

Det är en utbredd uppfattning i många länder och kulturer, visar en bred internationell studie som Ekot redovisar. Uppfattningen är en särskilt djupt rotad fördom i Kina, men även i Sverige finns den där.
Barn präglas under sin uppväxt att koppla samman naturvetenskap med killar och samhällsvetenskap med tjejer.
Att bryta denna fördomsfulla syn är inte enkelt, eftersom den oftast är omedveten – den finns där utan att vi tänker på det.
En psykolog som Ekot bett kommentera saken medger att det inte går rakt av och med en gång.
Men bara det faktum att vi nu blivit medvetna om fördomen är väl en god början på att försöka tänka i andra banor?
Jan-Olof Asp

FOTO Adam Ihse / SCANPIX