Helsingborg kom på 18 plats i Naturskyddsföreningens granskning av klimatarbetet i Sveriges kommuner. Det var bästa placeringen av de nordvästskånska kommunerna. Granskningen avser bland annat klimatmål, energiomställning, utsläpp och transporter. Även i tidigare granskningar har Helsingborg legat hyfsat till. Så bra jobbat, men det kan bli ännu bättre.
Ingrid Runsten
Statsminister Fredrik Reinfeldt såg ljuset i den ekonomiska tunneln när han uttalade sig i samband kärnvapentoppmötet i Washington. Han ser tecken på en vändning i världsekonomin. Och så talade han med Mexikos president Felipe Calderón om det stundande klimatmötet där just Mexiko är värd.
– Vart går världen med klimatprocessen? Det är inte alldeles enkelt att svara på det, sade Reinfeldt enligt TT.
Nej, enkelt är det inte. Den ekonomiska krisen drev ledarna och oss andra framför sig. Klimatprocessen handlar om att agera innan det är för sent. Det måste alltså till frivilliga åtaganden inte tvångsmässiga som i den ekonomiska krisen. Och här finns det tyvärr anledning att sätta stora frågetecken för staters vilja och förmåga att ta sig samman. Köpenhamnsmötet kommer att kasta sin skugga över uppföljaren i Mexiko, var så säker!
Sven-Åke Olofsson
De flesta tycker fortfarande att klimatfrågan är viktig och de tycker också att den hör hemma i årets valrörelse. Det kommer fram i en Sifoundersökning som gjorts på uppdrag av Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. För fyra av fem tillfrågade är frågan om klimatet ganska eller mycket viktig i valet. Viktigast är den för kvinnorna och speciellt för kvinnor i åldern 30-49 år. Det finns också ett brett stöd, bland både män och kvinnor, för satsningar på förnybara energislag.
Trots tröttheten efter Köpenhamnsmötet så lever alltså frågan i folks medvetande. Så kortsiktiga är vi inte.
Ingrid Runsten
Imorgon anordnar tankesmedjan Timbro ett seminarium om huruvida klimathotet är en fara för demokratin (en uppfattning som bland annat har framförts här).
En genomgång av rapporterna från klimatdebatten, med särskilt fokus på Köpenhamnsmötet, visar [...] att medierna ofta okritiskt rapporterar de politiska aktörernas ideologiskt laddade slutsatser, som vore de nödvändiga konsekvenser av naturvetenskapens hypoteser.
Så framgångsrik verkar denna okritiska rapportering internationellt sett emellertid inte ha varit, ens när det gäller den grundläggande frågan. I Storbritannien säger sig drygt hälften av väljarna tro att det är människan som orsakar den globala uppvärmningen; i USA har skepsisen nått rekordnivåer och bara en tredjedel tror på människans ansvar för klimatförändringen. Intressant nog tror bara hälften att Obama tror det samma. För den andra hälften måste Obamas politik te sig väldigt gåtfull.
Daniel Braw
Vi har bakom oss ett år dominerat av klimatdebatt och oro för global uppvärmning. På detta kommer det så något som liknar en rekordvinter runt om i världen.
En spännande fråga är hur vi kommer att påverkas av allt detta. Följer man olika kommentarer på nätet är det många som vill ta kylan och snön som förevändning för att avfärda klimathotet.
Experter säger att det vi nu upplever ligger inom ramen för det normala.Varma vintrar har alltid följts av kalla med viss periodicitet. Men hos de flesta löper tankarna i egna banor.
Det vore naturligtvis illa om klimathotet bagatelliseras. Summan av människans olika utsläpp är ett gigantiskt problem hur vi än vrider och vänder på det. Den som inte oroar sig för uppvärmningen bör göra det för vår hälsa och miljö. Det räcker att torka av en bordsskiva utomhus för att bli klar över vad som finns i luften – och som hamnar i våra lungor.
Sven-Åke Olofsson
Naturligtvis finns det oerhört fattiga och exploaterade stater i Afrika. Men Afrika är inte en monolit, vilket man kan få för sig när kontinenten nämns, särskilt nu i samband med klimattoppmötet. Fattigdomen har även strikt politiska orsaker. Ett av de värsta exemplen på misshushållning av egna resurser är Zimbabwe. Tidigare ett blomstrande samhälle med livsmedelsexport på agendan. Efter det att Mugabe blivit uppenbart galen, har landet sjunkit ner i ofattbar (och totalt onödig) misär.
Det finns anledning att ständigt påminna om en rad länder orsak till fattigdom. Många svälts ut av sina egna regeringar/diktatorer.
Stephan Wagner
Vaknade i morse av att Ekot drog en rad tunga nyheter och dystra nyheter. Vanvård av grisar och rekordhöga halter av koldixiod i atmosfären var bara två av de nedslående inslagen. Sådana morgnar känns novembermörkret extra tungt.
Det är i sådana stunder som ingivelsen om att ge upp och att det inte lönar sig dyker upp. Myndigheterna kontrollerar ju grisbönderna. Hur kan det då bli så här? Och koldioxiden? Det är ju en massa bra projekt på gång, ändå funkar det inte! Vi är ju allt på spåren, och så liksom snubblar vi på målgången. Hela tiden!
Hur får man tillbaka tron på en bättre värld?
Lotta Hördin
Nio av tio svenskar tycker de är klimatmedvetna, visar en undersökning som Naturvårdsverket gjort. De som säger så har ändrat res- och matvanor, de försöker snåla på energi och tänker på hur de semestrar.
Det är ju glädjande. Förändringar i syfte att förbättra miljön måste ske på en rad olika nivåer. Det måste börja med dig och mig och samtidigt måste det hända saker på toppnivå, när världens ledare möts. Liksom att en energiomställning inte kan bestå av att byta ett fåtal dåliga tekniker på ett fåtal goda.
Det är mångfald som gäller om man ska komma någonstans i miljö- och klimatarbetet.
Lotta Hördin
Skördetid för Sveriges gröna guld. Foto: Fredrik Persson/Scanpix.
60 000 nya jobb kan skapas i energiomställningens spår, har Lanbrukarnas Riksförbund räknat ut.tillsammans med Naturskyddsföreningen och opinionsgruppen Förnybart.nu.
Det handlar om en betydande omställning till förnybar energi från dagens 40 procent av energibehovet till 70.
Energieffektivisering antas ge 20 000 jobb, biobränslen ger 20 000 till, resten fördelas på vindkraft, solenergi och vågkraft.
Bara man börjar se sig om i mängden möjliga alternativ till fossilbränslena, dyker det upp möjligheter som kan bli pusselbitar i den stora klimatomställningen.
Vi behöver inte gå och vänta på stora teknikfrasteg.Vu kan börja med det vi har och sen kompletter aeller ersätta med ännu bättre lösningar.
Politikens uppgift är att skapa ekonomiska styrmedel så att alternativen blir lönsammaare än klimatförstörande energislag.
Jan-Olof Asp
Stora infrastrukturprojekt, som höghastighetsbanor, ska även kunna finansieras med lån och i kombination med brukaravgifter. Det enades den socialdemokratiska kongressen om på förmiddagen. S ansluter sig därmed till Vänsterpartiets linje om lånefinansiering.
Det är nog den enda realistiska möjligheten för att tidigt få igång byggen som ett nytt spårsystem för höghastighetståg , enligt regeringens egen utredning som presenterades tidigare i höst.
Projektet landar en bit över 100 miljarder kronor, pengar som är svåra att skaka fram direkt ur statsbudgeten.
Banavgifter för dessa nya spår har goda utsikter att så småningom betala av dessa stora lån. Samma metod som används för att finansiera Öresunsbron.
Förhoppningsvis kan man hitta en bred blocköverskridande politisk lösning så att projektet, och andra som gynnar klimatet, kan starta tidigt.
Jan-Olof Asp
Senaste ledarartiklarna
hd.se
