Det blev som Kamprad ville

20 januari, 2011 klockan 16:03

Ikea är ett varumärke som det susar kring. Och därmed är det naturligtvis betydelsefullt om denna internationella jätte väljer att satsa eller dra sig ut ur en kommun. I dag kom beskedet att Ikea:s verksamhet i Sockerbruket i Helsingborg flyttar till Malmö. 300-400 personer berörs och alla erbjuds att följa med. I Malmö planerar företaget att bygga ett nytt kontor intill det nya Ikeavaruhuset i Svågertorp – precis som Ikea-grundaren Ingvar Kamprad flaggade för en gång.

Ingen förlorar jobbet, vilket är helt centralt och rimligen är en del av de anställda redan pendlare från Malmö-Lund. I nästa läge kan man anta att de som är bosatta i helsingborgsområdet i sin tur blir pendlare.

Ikeas expansion har varit stark i Helsingborg och i det perspektivet var kommunen en vinnare då. Men även efter flytten till Malmö förblir Ikea en av de absolut största privata arbetsgivarna. Flytten bygger naturligtvis på interna övervägelser i den stora koncernen och Helsingborgs kommuns möjligheter att påverka Ikeas dispositioner måste bedömas som små. Så vitt det går att bedöma har kommunen också genom åren behandlat Ikea välvilligt inom de ramar man har att hålla sig.

Det kan naturligtvis sägas att flytten är en prestigeförlust för Helsingborg eftersom intresset för Ikea är så stort. Men detta gäller knappast i näringslivet där man vet att dispositioner hela tiden görs för att uppnå effektivitetsvinster och annat inom den egna verksamheten. Hade det varit tal om att Helsingborg dränerats på alla verksamheter utom varuhusdelen hade situiationen naturligtvis varit en annan.

Trots allt är händelser som denna en påminnelse för kommunen om såväl sårbarhet som att mer kan göras för att öka attraktiviteten för näringslivet och därmed skapa fler jobb. Infrastrukturfrågorna är här helt centrala. Det gäller allt från hög service för pendlare till att en fast HH-förbindelse kommer på plats. Och här har kommunen kraftigt aktiverat sig på senare år.

Sven-Åke Olofsson

Dela

Kom igen och driv nåt

29 juni, 2010 klockan 15:01

Moderaterna startar på hemsidan flerjobb.se ett ”företagarupprop”. Det torde vara ett av de mer besynnerliga tilltagen i denna valrörelse, men är nog inte desto mindre nödvändigt. Att anknyta till existerande företagarupprop hade varit svårt. 2008 sa initiativtagaren till det så kallade Gnosjöupproret

Vad Alliansregeringen uträttat hittills för småföretagen är en mycket stor besvikelse. Vi har väntat på förändringar men ser inga resultat.

Om alliansens näringspolitiska program skrev nyligen Anders Bornefalk på Svenskt Näringsliv:

Och om det här förslaget också blir alliansens näringspolitiska program kommer det, till skillnad från den gångna mandatperioden, knappast bli speciellt många besvikna företagare eftersom ingen som läser programmet kan få speciellt högt uppdrivna förväntningar.

Och Företagarna tycker om samma program att nytänkandet om arbetsmarknaden har gått i stå.

Detta är desto allvarligare eftersom tillväxt- och sysselsättningseffekterna av de andra förslagen minskar pga av stelheterna på dagens arbetsmarknad, samtidigt som behovet av flexibilitet och omställning blir allt större i den nya globala ekonomin.

Med ett eget upprop för ett bättre företagsklimat kan Moderaterna inte bara vara säkra på att inga obehagliga krav reses, utan också undvika besvärliga adressatpositionen som egentligen vore mer motiverad — partiet har trots allt haft ett visst politiskt inflytande under de senaste fyra åren, och alla möjligheter att göra något åt företagsklimatet.

I och för sig gör den nyfunna viljan att  ”öka Moderaternas närvaro i diskussionen om hur Sverige ska få fler framgångsrika entreprenörer” ett lite senfärdigt intryck, liksom tydliggörandet av kopplingen mellan jobb och företagande — inget parti har under senare år gjort mer för att tona ner denna koppling och istället härlett arbetslösheten (eller ”utanförskapet”) till den alltför lilla ekonomiska skillnaden mellan lön och bidrag.

Men går det så går det. ”Om det funkar – låt det funka”, som det heter i Moderaternas djupsinniga vallåt.

You need to a flashplayer enabled browser to view this YouTube video

Daniel Braw

Dela

Inredningen säljs?

13 december, 2009 klockan 11:32

Nu kommer påståenden om att GM sålt delar av Saab till det kinesiska bilföretaget BAIC. Det ska handla om verktyg och bilteknik till två av Saabs bilmodeller. Fabriken i Trollhättan däremot är inte kineserna intresserade av. GM har delat upp Saab i flera bolag.

Är det sant som ryktena nu påstår så känns det som om detta är början till slutet för Saab, som vi känner det i dag. Det viktiga innehållet kan försvinna ut och in i det kinesiska företaget. Inredningen säljs, medan skalet riskerar att stå tomt kvar.

Men kanhända är det här enda chansen att överhuvudtaget behålla något av det som Saab skapat.

Lotta Hördin

Dela

Även en blind höna…

28 november, 2009 klockan 11:57

En rödgrön valseger skulle vara starkt negativ för företag och tillväxt, enligt en ny rapport från Svenskt Näringsliv.
Arbetsgivarorganisationen har rankat förslag från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet utifrån hur tillväxtfrämjande de anses vara. Alla de tre rödgröna partiernas företagarpolitik får underbetyg, skriver Svenska Dagbladet.

Men intressant nog konstateras i rapporten att de rödgröna faktiskt har flera positiva idéer för företagande.

Som exempelvis S-förslaget om ett riskkapitalavdrag för investeringar i nystartade företag och MP och V:s föreslagna sänkningar av arbetsgivaravgifterna för småföretag.

Det här borde vara en direkt uppmaning till alliansen att snabbt omsluta även oppositionens förslag.

Innan det är för sent…

Stephan Wagner

Dela

Överlevare

11 november, 2009 klockan 14:09

Vi lever i en föränderlig värld, som bekant. Men det finns överlevare. Till dessa fenomen får man väl räkna jultidningar som säljs av barn. I ett överflödssamhälle där tidskrifterna lyser i mängd från hyllorna i kiosker och affärer finns det fortfarande en marknad för tidningar som ska beställas flera månader i förväg för att levereras lagom till julen, då man har tid att krypa upp i soffan och koppla av med läsning.

Det handlar förmodligen om vanans makt och att man som köpare vill gynna grannens ungar eller sina barnbarn.

Nu är jultidningsförsäljningen uppe till granskning  eftersom Konsumentverket håller på att gå igenom den marknadsföring som jultidningsförlagen använder sig av för att locka barn att sälja. Och det finns säkert skäl för att se över den.

Men som sagt, ett fenomen är det. 100 miljoner kronor drar barnen in till företagen som säljer jultidningar. Det är märkligt att denna gamla försäljningsmetod alltjämt finns.

Lotta Hördin

Dela

I nya banor

23 augusti, 2009 klockan 14:18

Det är inspirerande med människor som tänker i nya banor. Det är väl precis vad vi behöver i tider som dessa. Läser i Göteborgs-Posten om företagsfilosofen - vilken titel, förresten – Lars Kolind som vill avskaffa chefer och införa platta organisationer med projektledare och projektägare och ”gurus”. Ja, lite flummigt låter det kanske, men också uppfriskande. Och så säger företagsfilosofen att han ser ”företag som tappat sin mening i den svenska och internationella bilindustrin. – För 20-30 år sedan hade Volvo och Saab en klar idé om vad de ville göra. Volvo stod för säkerhet. Ville du köra tryggt köpte du en Volvo. Det fanns ett samhällsuppdrag. Men de utvecklade det inte och tappade sin mening. Nu är de bilar som vilka som helst. När de går i konkurs kommer bara svenskarna sakna dem.”

I Dagens Nyheter skriver Anders Wijkman, som tidigare suttit i EU-parlamentet för Kristdemokraterna, att han tycker det är dags att skrota BNP som en måttstock för god utveckling. ”Problemet är bara att både regeringen och oppositionen jagar fel mål. I stället för att öka tillväxten, genom att öka brutto­nationalprodukten (BNP), borde målet vara att öka välfärden.
De flesta människor tror säkert att välfärden automatiskt stiger när BNP ökar. Men så är ingalunda fallet. BNP är ett mått på aktiviteten i ekonomin, inte på välfärden”, skriver Anders Wijkman.

Häromdagen ifrågasatte Birger Schlaug i sin blogg uttrycket ”skapa jobb”. Han vill höra politiker som säger: ”Vi ska se till att viktiga arbeten blir utförda, men vi ser inte ”ökad sysselsättning” som ett mål i sig.” Och politiker som frågar: ”Hur kommer det sig att du tror att just 40 timmars arbetsvecka, som norm, är det optimala? Tror du att det är en naturlag?”

Det här är några exempel på att ifrågasättandet är viktigt. Annars lär vi oss inget av en kris som den världen nu befinner sig i. För vi vill väl inte att allt ska bli som tidigare för att sedan bara vänta på att nästa bubbla ska spricka?

Lotta Hördin

Dela

Avgörande dag för LO-basen

24 mars, 2009 klockan 07:12

Regeringen säger nu stopp för rörliga ersättningar och bonusar till toppcheferna i statliga bolag. En helomvändning från förra året då denna kultur snarare uppmuntrades. Totalt 53 statliga bolag omfattas.

Om detta kan man ironisera men initiativet är det enda riktiga. Förmodligen leder det till högre chefslöner men ytterst står alla inblandade som moraliska  vinnare i ett sådant system. Det finns inte längre något att förklara, bortförklara eller smyga med.

Idag blir det en avgörande dag för LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin. Hennes påstående om att hon blivit grundlurad i sin egenskap av styrelseledamot håller inte. Det är hennes plikt att veta vad hon skriver under på. Krumbukterna på arbetsgivarsidan är inte mer imponerande.

Wanja Lundby-Wedins öde som LO-bas är beseglat om nu ett antal tyngre fackliga ledare säger att de inte längre har förtroende för henne. Men hur många på den kanten sitter i andra styrelser och funderar idag över vad man varit med att besluta?

Sitter LO-ordföranden kvar är hon rejält skadskjuten och kan knappast fungera som det moraliska samvete när det gäller bonusar, löner och pensioner som hon gör anspråk på att vara. Hennes föregångare Stig Malm föll på sin tid på en liknande fråga.

Hittills har Wanja Lundby-Wedins försvar varit mycket lamt och absolut inte trovärdigt. Har hon inte förstått styrelsearbetets krav är det allvarligt. Har hon avstått från att driva sina krav i styrelsen är detta allvarligt. Har hon sett jobbet som en lönande bisyssla utan större förpliktelser är detta allvarligt. Ett antal fackliga ledare kan idag ha hennes jobb i sin hand. Går de till angrepp är det kört för LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin.

Sven-Åke Olofsson

Dela

Vilka avslöjas i kväll, imorgon eller på måndag?

14 mars, 2009 klockan 12:37

Ledningen för fackens och arbetsgivarnas pensionsbolag AMF har suttit i krismöte i dag efter avslöjandet om bonusar samtidigt som pensionsutbetalningarna sänks. Resultatet blir att några chefer lämnar tillbaka en del av de pengar man fått.

Det är bra. Men hur många fler bolag har skelett i garderoben? Blir det nya avslöjanden senare i dag, i morgon eller på måndag?

Men den allra viktigaste frågan är om dessa chefer och styrelser kommer att dra några lärdomar av det som nu kommit i dagen. Kommer lönesättningarna att bli rimligare i framtiden? Kommer bonus vara något som enbart betalas ut när ett företag går bra, och då helst till alla anställda? Kommer företag i framtiden att drivas långsiktighet och inte helt och hållet styras av kvartalsrapporter?

Det återstår att se.

Lotta Hördin

Dela

Det tar aldrig slut

14 mars, 2009 klockan 09:06

SEB backade till slut. Kritiken mot chefernas höjda löner blev för massiv. Men vi har knappt hunnit hämta oss från denna nyhet, förrän det avslöjas att AMF:pension delat ut 17 miljoner kronor i bonus till ledningen. Samtidigt som AMF:s kunder får sänkta pensioner.

Det är bra att girigheten hos ledningar och chefer i olika bolag nu avslöjas. Krisens verkningar får inte enbart drabba den lilla människan. Ägare, styrelser, ledning och chefer måste ta sitt ansvar också. Det är helt obegripligt att det dock måste ske under ”galgen”. Det är märkligt att dessa människor inte själva insett det felaktiga med bonussystem och gigantiskt höga löner för länge sedan.

Lotta Hördin

Dela

Från ett bygge till ett annat

13 mars, 2009 klockan 08:44

Försäljningsraset för Volvo och Saab fortsätter. Och det är naturligtvis ett graverande faktum i dessa tider när det görs försök att rädda företagen. Nu höjs röster för att till exempel Saabarbetarnas kunnande kan användas till annat än biltillverkning. De skulle kunna bygga vindkraftverk, till exempel. På den marknaden kommer efterfrågan att öka.

Ja, varför inte? Det blåser nya vindar!

Lotta Hördin

Dela