Plus och minus

30 mars, 2010 klockan 12:53

Det är glädjande att regeringen nu sätter ned foten i frågan om en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. Förutsättningarna för detta ska nu utredas. Alltså tas nu ett första steg. Det är viktigt att Sverige inte inväntar danskt intresse utan driver detta liksom Danmark en gång ganska ensamt fick driva Fehmarnbältbron.

Men under tiden måste tågtrafiken i södra Sverige både byggas ut och fungera väl, och inte som i dag vara tyngd av förseningar och överfulla tåg. Därför är det märkligt att utbyggnaden av dubbelspåret på Västkustbanan mellan Maria station i Helsingborg och Ängelholm ligger sist i den tioårsperiod som regeringen nu planerar för. Den borde också ingår i de så kallade närtidsprojektet.

Lotta Hördin

Dela

Spännande förslag

14 september, 2009 klockan 11:47

Om regeringens höghastighetstågsutredare får som de vill kan det bli så att Helsingborg återigen får en direkt tågförbindelse med Stockholm. Och en snabb sådan. Drygt två timmar skulle det i framtiden ta att resa mellan Helsingborg och Stockholm.

Det är en minst sagt spännande utvecklingen. Men också ett förslag som ställer många skånska infrastrukturfrågor på sin spets och rör om rejält i grytan. Hur påverkas inrikesflyget och därmed Ängelholm-Helsingborgs flygplats av en eventuell höghastighetssatsning? Hur blir det med en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör? Hur kommer Öresundsregionens infrastruktur att se ut? Hur hänger en sådan här satsning ihop med till exempel den kommande förbindelsen över Fehmarn bält?

Det är bra att regeringen nu låtit utreda höghastighetsttåg i Sverige. Det är naturligt att södra Sveriges stora städer kan kopplas ihop med ett snabbt och miljövänligt ressätt. Och det är glädjande att Helsingborg är med på det sätt som nu presenteras. Nordvästskåne kan inte fortsätta att vara ett tågbihang vad gäller förbindelsen med Stockholm.

Lotta Hördin

Dela

HH nästa

2 september, 2008 klockan 13:30

Nu står en majoritet av de danska partierna bakom en fast förbindelse över Fehmarn. I dag kan transportminister Carina Christensen presentera en överenskommelse som de båda regeringspartierna förstås backar, men som också socialdemokraterna, socialistiskt folkeparti och radikale venstre står bakom. Det är bara Dansk folkeparti som bakåtsträvande är kritiskt och säger nej. Men deras åsikt behövs inte längre eftersom det nu ändå finns en politisk majoritet för en bro över Fehmarn bält.

I morgon träffar Christensen sin tyske kollega för att underteckna överenskommelsen mellan Danmark och Tyskland. Bron ska finansieras på samma sätt som Öresundsbron och Store Bältbron, det vill säga genom de framtida passageraravgifterna. Under tiden tar Danmark på sig ett stort ekonomiskt ansvar för att ro projektet i land. De danska socialdemokraterna betonar hur viktig bron är för kollektivtrafiken och att den banar väg för höghastighetståg.

Ja, den banar också vägen för ännu mer snabba tåg och en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. Nu är det dags för de svenska politikerna att vakna, vara pådrivande och framför allt vara beredda att ta ett ekonomiskt ansvar.

Lotta Hördin

Dela

Spännande men komplicerat

28 juni, 2008 klockan 10:27

I Helsingborgs stad finns en framtidskommitté, som nu lagt fram ett förslag om att tio nordvästskånska kommuner ska gå samma och bilda en enda kommun, lanserad under arbetsnamnet ”Sveriges fjärde största stad”. En idé som mottas minst sagt olika bland kommunernas ledande politiker.

Spontant känns det naturligt med ett ökad samarbete och ett ytterligare närmande de nordvästskånska kommunerna emellan. Vissa frågor kräver helt enkelt att gränser korsas. Därför är kommitténs tankar viktiga och klart värda att utreda vidare.

Men en ny jättekommun drar upp nya gränser. Risken att det blir ett ännu längre avstånd mellan invånare och politiker är också uppenbar.

Hela frågan aktualiserar en diskussion om hur närdemokrati ska fungera. Det handlar ju inte enbart om att få till stånd stora byggprojekt och annat som en storkommun kan gynna. Det handlar minst lika mycket om den lilla människans möjligheter till inflytande.

Lotta Hördin