I besparingarnas Danmark jagas kronorna. Tidningen Politiken och TV2 bad 24 ekonomer om råd. De vill avskaffa generella pensionärsrabatter på tåg och museer med motiveringen att långt i från alla pensionärer är fattiga.
Inte oväntat får de mothugg från allmänheten. Det är svårt att ta bort redan införda privilegier.
Lotta Hördin
Eländesbeskrivningar råder det ingen brist på, och heller inte på faktiskt elände. Men det är inte, somliga politiska diskussioners utformning till trots, allt. Stigbjörn Ljunggren skrev förra månaden:
De som finns på arbetsmarknaden, har fått fastighetsskatten sänkt, känner att det blivit billigare att få städat och renoverat, de har all anledning att ändå, trots allt, rösta på Alliansen.
Idag kom Nordeas privatekonomiska barometer, som säger något om hur det står till med den ekonomiska oron. ”Överlag visar barometern att hushållen känner sig tryggare igen och är inte lika oroliga för sin privatekonomi som för ett år sedan”, skriver banken. Andelen som känner oro över att förlora arbetet har, helt naturligt, ökat. Men
andelen som tycker att deras ekonomiska situation är bra som den är har ökat från 23 procent förra året till 32 procent i år.
Ett regeringsalternativ som inte uppmärksammar också denna utveckling får det svårt med trovärdigheten.
Daniel Braw
Hyckleriet är den hyllning, som lasten ägnar dygden.
Varför kommer man osökt att tänka på denna sentens när arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin låter meddela att han inte är inte särskilt extravagant när det gäller kläder utan bara handlar på Ullared? Eller när miljöminister Andreas Carlgren hävdar att hans dyraste plagg är ”en secondhand-rock som jag ärvt av min man Tomas”?
Klokare än att hänge sig åt dylika asketiska skrönor hade varit att svara som Reinfeldt:
Får man ha någon integritet? Får man ha någon privat sfär? Och jag tror dessutom att det ger en olustkänsla hos människor om vi aldrig får hålla något för oss själva.
Daniel Braw
I gårdagens partiledardebatt gick Mona Sahlin hårt åt regeringens ekonomiska politik. Men här är hon, som Dagens Industri skriver i dagens ledare (ej online), ute på hal is:
Det är uppseendeväckande att mitt i lågkonjunkturen tala om bristande ansvar i finanspolitiken när Sverige är ett av de minst skuldsatta EU-länderna.
Och uppseendeväckande är det naturligtvis också tänkt att vara. Men väcker det rätt sorts uppseende? Det är ingalunda säkert att, som Socialdemokraternas kampanjledning tror, människor i gemen härleder den globala lågkonjunkturen och ökande arbetslösheten till vad den svenska regeringen har gjort eller undlåtit att göra. Finanskrisen har inte gått någon förbi. Därför blir det heller inte trovärdigt att, som Sahlin igår, resonera som om den inte överhuvudtaget fanns. Som det heter i den socialdemokratiska kampanjstrategin:
Här är det viktigt att vi beskriver verkligheten på ett sätt som varje väljare, vars röst vi vill vinna, känner igen sig i.
Daniel Braw
Kan det ändå inte handla om ett så kallat paradigmskifte? Att det inte bara rör vanskötta grisar hos högt uppsatta personer i den kommersiella näringskedjan som Swedish Meat, utan att det handlar om ett genombrott för kundperspektivet?
Det finns all anledning att kräva ursprungsmärkning även när det gäller griskött. Själv har jag slutat köpa griskött made and butchered in Denmark. Men det är uppenbart inte en bara en dansk sedvänja att i den heliga produktionstaktens tecken plåga djur mer än nödvändigt.
I dag finns krav på att nötkött inom EU ska vara ursprungsmärkt, men motsvarande krav gäller inte griskött. Minns hur det var med nötkött, förr. Allt var anonymt förpackat, som konsument kunde du inte välja. Och producenterna ansåg att det ville du inte heller, eftersom du var mest intresserad av att köttet var billigt.
Men tänk om vi konsumenter inte resonerar så när det gäller grisar. Längre.
Det lär bli svårt att hitta ekologisk julskinka. Vilket ju visar vilket intresse det finns för köttproduktion som inte manifesteras genom en genomgående brutalmekanisk syn på djur.
Branschen borde vara lyhörd för allt fler konsumenters krav. Ser man det ur ekonomisk synvinkel finns det goda pengar att tjäna på att även ge grisen en chans till ett bättre liv före döden…
Stephan Wagner
Vi fortsätter på ämnet tillit. Såg ni inslaget i Aktuellt i går kväll om den 89-åriga kvinnan vars pengar placerats minst sagt märkligt av banken hon anlitade. Hennes dotter reagerade och nu har banken betalat ut ett skadestånd till kvinnan.
Efter inslaget gav privatekonomen Annika Creutzer råd om hur man ska bete sig i kontakterna med bankerna, så att man inte blir så lurad som den 89-åriga kvinnan. ”Gå inte ensam till banken” sa hon bland annat. Om det skriver Birger Schlaug roligt om på sin blogg.
Ja, roligt och roligt, det är ju faktiskt rätt hemskt alltsammans. Annika Creutzer sa också att man skulle ta beslut i lugn och ro, ta med sig papper hem och läsa på innan man skriver under för köp av olika försäkringar och fonder. Men i samma andetag erkände hon att vissa konstruktioner var så svårbegripliga att inte ens hon som expert förstod dem.
Man kan ju misstänka att de som sitter banken kanske inte alltid begriper de heller.
Hur som helst så hade den 89-åriga kvinnan litat på att banken gjorde det bästa för henne. Nu vet hon att så inte var fallet.
En dyrköpt erfarenhet. Och också knäckande. För vem kan man lita på?
Lotta Hördin
Krisen har sina förlorare, men även vinnare. De svenskar som sparar i aktier kan glädja sig åt börsuppgången under den första halvan av året. En del mindre, en del åtskilligt mer.
Som sagt, har man ett jobb, har pengar att spara och gör det, så står man sig gott – en del väldigt gott.
Jan-Olof Asp
Flygbolaget Ryanair funderar över att ersätta sittplatser med ståplatser på kortare linjer. En specialtilverkad ”stående stol” skulle uppfylla säkerhetsbestämmelserna, anser man medan Luftfartsmyndigheterna är tveksamma. Vitsen med alltihop är naturligtvis att fler ska få plats i flygplanen till låga priser.
Hur långt borta är det att någon av passagerarna tvingas flyga planet?
Sven-Åke Olofsson
”Folk tycker det ska satsas mer nu”, säger Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson som förklaring till att de tre oppositionspartierna har bestämt sig för att vilja höja skatten.
Påståendet i undersökningen som hade beställts av de rödgröna och genomfördes av Novus Opinion löd:
”Staten ska utöka stödet till kommuner och landsting i år för att minska uppsägningar i skola och vård, även om det kräver högre skatter.”
I detta instämde 65 procent av de tillfrågade. Som sagt: ”Folk tycker att det ska satsas mer nu.” Att i detta läge inte höja skatterna vore därmed både ekonomiskt och politiskt oansvarigt.
De borgerliga får väl när de konfronteras med denna undersöknings resultat följa Sir Humphreys råd: Beställ en ny som visar att folk är emot förslaget.
Daniel Braw
Det finns ett klart samband mellan svag krona och positiv inställning till euron, som visade sig senast i SCB:s undersökning i maj.
En stabil och uthållig ledning för euron i opinionsmätning i opinionsmätningarna – vilket måste till för att någon ska vilja utlysa en ny folkomröstning – torde därmed förutsätta ytterligare försvagning av kronan gentemot euron.
Detta innebär emellertid att affären genomförs när förutsättningarna är som sämst och konverteringskursen som mest ofördelaktig. Skulle kronan bli starkare kommer sannolikt även euroopinionen att vända. I Dagens Industri skriver Gunnar Örn (ej online):
Problemet är att en starkare krona tenderar att dämpa väljarnas EMU-entusiasm. [...] Om japartierna vill vara säkra på att vinna bör de alltså se till att hålla nästa folkomröstning efter ett rejält kronras.
Daniel Braw
Senaste ledarartiklarna
hd.se
