Drastiskt om polistillstånd i elitfotbollen

14 oktober, 2011 klockan 08:02

Morgondagens omspel av den avbrutna fotbollsmatchen mellan Malmö FF och Djurgården får orimliga konsekvenser för polisarbetet, skriver sju kommenderingschefer vid Polismyndigheten i Skåne. Idrottsevenemang av elitkaraktär bör kräva polistillstånd, menar de i ett debattinlägg i Sydsvenskan.

Polischefernas poäng är naturligtvis att bevakningen kostar mycket, är svår att planera och att det går ut över annan polisverksamhet. I morgon måste polispersonal kallas in från Västra Götaland och Stockholms län…

Är det så att vad polisen primärt är ute efter är långsiktig planering är ett tillståndsförfarande rimligt. Men vad blir konsekvensen om man säger nej till en högriskmatch? Eller om fotbollsmatcher prioriteras ner till förmån för mer samhällsviktig verksamhet?

Det förefaller inte vara en god idé att ändra ordningslagen och införa tillståndskrav. Däremot borde fotbollsförbundet ställa upp på en så säker planering som möjligt. Det kan innebära att omspelsmatcher med högrisk och annat bryter detta mönster. I så fall är det inte värre än att de får spelas utan publik. Bättre det än att det ska krävas polistillstånd för alla matcher och därmed en risk för att det i vissa fall inet blir något tillstånd.

Sven -Åke Olofsson

Dela

Selektiv integritet

28 juli, 2011 klockan 12:57

Polisen kan enligt regeringen få ut bilder från de trängselskattkameror som används vid in- och utfarter i Stockholm, trots att avsikten med kamerorna inte var brottsbekämpning.

Som så ofta — och till exempel som när Anna Lindhs mördare identifierades med hjälp av PKU-registret, heller inte inrättat för brottsbekämpning — sker ändamålsglidningen för de bästa syften: för att lösa ett grovt rån.

Men inte desto mindre eroderar trovärdigheten för samlingar av känslig information när de används till helt andra saker än de avsågs för. ”Engångsföreteelserna” förblir sällan det. Polisen i Stockholm är för ovanlighetens skull öppen med att saken inte bara gäller inte bara ett enskilt ärende, utan även kommande ärenden. Infrastrukturministerns påstående att regeringens beslut inte är prejudicerande ter sig inte särskilt sannolikt.

Finns informationen, är det alltmer sannolikt att den används. ”Det är långt ifrån säkert att man i framtiden inte kommer att utnyttja våra blod- och vävnadsprover till något helt annat än det som vi nu tycker är samhällsnyttigt”, som professor emeritus Håkan Mörnstad skrev i ett debattinlägg 2009.

Mindre betryggande är också den stockholmske polisjuristens något primitiva argumentation för den senaste ändamålsglidningen:

Om vi kan klara upp ett grovt rån, eller en våldtäkt eller ett mord, tycker vi att det är uppenbart att integriteten ska falla. Integriteten finns inte till för mördare och våldtäktsmän.

Såvida inte brottsligheten i Stockholm har stigit markant kommer dock betydligt fler än mördare och våldtäktsmän — och rånare som det väl egentligen skulle handla om — att bli granskade. På den film som polisen vill få tillgång finns hundratals förare och fordon, som enligt Transportstyrelsen med nödvändighet skulle behöva ingå i polisens kartläggning.

Daniel Braw

Dela

Hot mot demokratin

29 december, 2010 klockan 15:07

En genomgång som TT har gjort visar att kostnaderna för skyddet av regering och riksdag har ökat kraftigt på senare år.
Självklart måste det få kosta, det handlar ytterst om att skydda demokratin. På den nivån, regering och riksdag, är det ett begränsat antal politiker det handlar om. Men ett stort problem är att så många av landets kommunpolitiker får uppleva hot om våld och i vissa fall också faktiskt attackeras. Fortsätter det så kan många fritidspolitiker tveka om uppdraget är värt priset och det är ett smygande hot mot demokratin.

Ingrid Runsten

Dela

Slingrigt om USA-bevakning

10 november, 2010 klockan 07:40

Det är en intressant positionering som pågår när olika makthavare ska förklara om de kände till eller inte kände till USA:s speciella övervakningsrutiner på svensk mark.

Säpo har inte givit tillstånd till den amerikanska ambassadens övervakning, hävdar Säpochefen Anders Danielsson till TT.

– Självklart har inte Säkerhetspolisen gett något som helst tillstånd eller lov eller godkännande att en främmande stat skulle bedriva verksamhet i Sverige som inte är förenlig med svensk lagstiftning, säger Anders Danielsson till Ekot i Sveriges Radio.
Däremot utesluter han inte att ambassaden kan ha talat med enskilda befattningshavare på Säpo.

Det är viktigt hur orden faller. Säpo har inte gett något tillstånd som inte är förenligt med svensk lag. Men kanske trodde man inte att ett tillstånd behövdes, eller att verksamheten var förenlig med svensk lag? I den stämning som rådde efter terrordåden mot World Trade Center hanterades kanske sådana här saker tämligen informellt i förvissningen om att regeringen skulle vara välvillig eftersom vi ju anslöt oss till kampen mot terrorism…

Ambassadpersonalen uttalar sig frejdigt som om man varit fullständigt öppen mot svenska myndigheter. Men på vår kant hoppar man till som ormbiten när frågan kommer på tal. Läget för dagen är alltså att vi kan ha samarbetat utan att riktigt godkänna det. Nog behöver beslutsgången, eller vad det handlade om, utredas.

Sven-Åke Olofsson

Dela

En ny trist verklighet

31 oktober, 2010 klockan 11:56

– Vi är inte vana vid de här situationerna i Sverige och har ingen historik på detta. Vi har levt i en trygg värld under mycket lång tid. Det är en ny verklighet som vi får vänja oss vid tyvärr.

Det säger polisens talesman i Göteborg med anledning av bombhot, gripanden och frisläppanden i helgen.

Situationen i Göteborg har sina paralller till skottdåden i Malmö. Allmänheten vet inte mycket. Polisen är återhållsam med information. Man ska vara försiktig men inte låsa in sig i bostaden, lyder uppmaningen enkelt uttryckt.

Än en gång aktualiseras frågan om polisens dialog med allmänheten. Man ska självfallet inte sätta krokben för sina egna spaningar. Men man måste, som nu i Göteborg, kunna ge allmänheten ett lite bättre underlag kring vad det hela handlar om.

I tv kunde vi se polispatruller i Göteborg som verkade lika frågande som den shoppande allmänheten. Vad skulle man se upp med, hur allvarligt är det?

Polisen borde inte bara ha presstalesmän utan mycket kunniga informatörer som kan föra en dialog med medborgarna, ge perspektiv på det inträffade, förklara hur man arbetar, åtminstone säga om man anser sig ha läget under kontroll.

Det sägs ofta att polisen har mycket god kontroll över möjliga terrorister och extremism i Sverige. Det borde vi få veta något mer om.

Sven-Åke Olofsson

Dela

Fluktarlust

1 juli, 2010 klockan 14:39

I Aftonbladet skriver Johan Hakelius om rättegången mot förre polischefen och den så kallade sexbrottshärvan. Vari består egentligen allmänintresset? Varför måste detaljerna egentligen offentliggöras?

Det finns ett svar på ”exakt varför?” som övertygar mig. Nämligen att kraven på offentliggörande egentligen handlar om fluktarlust. Samma låga instinkt som får oss att stirra på en trafikolycka. Jag hoppas att det svaret är fel.

Men det är nog dessvärre inte. Och därför får den i andra sammanhang högt hållna integriteten — både målsägandenas och den åtalades — stryka på foten (en politiker som i integritetens namn kritiserade den nya lagen om signalspaning kan nu argumentera för att rättegången borde tv-sändas).

Daniel Braw

Dela

På olaglig väg

30 juni, 2010 klockan 13:31

Den ryska så kallade spionhärvan i USA väcker stor uppmärksamhet, och inte bara för de lite gammaldags detaljerna (osynligt bläck etcetera) eller de misstänkta spionernas inkompetens. Men förvåningen över att sådant förekommer påminner om en känd filmscen:

I Säpos årsrapport för 2009 står följande att läsa:

Mer än femton länder bedriver i dag systematisk underrättelseverksamhet i och mot Sverige eller svenska mål utomlands. Syftet är att på olaglig väg samla in information om svensk politik, ekonomi, teknik, vetenskap, försvar eller om flyktingar. [...] Målet med underrättelseinhämtningen är ytterst att gynna det egna landets intressen på bekostnad av svenska.

Daniel Braw

Dela

Osannolika interiörer

4 februari, 2010 klockan 14:50

Det uppmärksammade mordet på Engla Höglund våren 2008 blottade i sin tur en rättsskandal. Mördaren hade tidigare ett annat mord på sitt samvete. Han fanns i polisens utredningsmaterial som ett högintressant namn men detta följdes inte upp. Dessutom inkom ett tips om honom som blev liggande obearbetat i 16 månader.
Riksåklagarens och andra myndigheters slutsats är den uppenbara; gärningsmannen glömdes bort och begick ännu ett mord som alltså kunde ha förhindrats. Allvarlig kritik riktas mot polisledningen i Dalarna.
Polisprofessorn Leif G W Persson har deltagit i granskningen av utredningen och anser att problemet handlar om bristande professionalism. Och det är här någonstans som det tragiska måste vändas i något konstruktivt. Riksmordkommissionen föreslås till exempel få förstärkning.
Leif G W Persson kommer med ett ytterst allvarligt påstående när han säger att det inte kan uteslutas att material städats undan, kanske för att polisen ska slippa ställas till svars för begångna fel. Riksåklagaren och rikspolischefen får inte släppa taget om denna del av utredningen!
I sådana här fall krävs en ödmjuk attityd från polisens sida. Inte minst av hänsyn till den familj som får bära bördan av ett mord som inte hade behövs inträffa.

Sven-Åke Olofsson

Dela

Det svenska fängelseundret

22 januari, 2010 klockan 11:12

Av några olika nyheter kan en inte helt oäven affärsidé sättas samman:

Fånglägret på Guantanamo är fortfarande igång, trots att Obama lovade att det skulle stängas. Fångarna är svårplacerade.

Sverige har vad Carl Bildt kallar en ”profil i MR-frågorna”.

I Sverige finns det också gott om plats i de rymningssäkra superbunkrar som förre justitieministern lät bygga.

Daniel Braw

Dela

Träd som lever farligt

22 januari, 2010 klockan 10:16

Apropå Lunds Studentkårs hot att såga ner magnoliorna i Lundagård om universitetet inför kursavgifter för utomeuropeiska studenter säger närpolischefen: