Ledarbloggen

I programmet Övernaturligt, om ”spöken, andar och de som pratar med den andra sidan”, har gjorts ett synnerligen lyssningsvärt avsnitt om spöken inom den offentliga sektorn och medier som betalas med skattemedel. Politiken på detta område är, som programmakarna finner, lite oklar: i en kommun står skattebetalarna för notan när ett medium driver ut spöket ur ett jourrummet, i en annan Lex Sarah-anmäls personal som gör precis samma sak.

I fallet där kommunen verkligen tog initiativ till att ett medium skulle ”stänga dörren till andra sidan” kan också två motstridiga hållningar hävdas. Den ena är Humanisternas principiella: ”Det viktiga är att samhället inte tar hänsyn till såna saker utan att vi bygger våra samhällsfunktioner på fakta. När Kalmar kommun väljer att ta in ett medium för att skrämma bort spöken, sanktionerar samhället vidskepelse.”

Den andra är kommunens mer ekonomiskt-pragmatiska: efter att seansen hade genomförts, till en ringa kostnad, upphörde personalen med att hota att säga upp sig. Och för kommuner som konstant kämpar med ekonomin är det inte konstigt att detta argument kan väga tyngre.

Daniel Braw

Det heter ”Tankar för dagen” i P1-Morgon men dagens bidrag, av författaren Lasse Berg, håller längre än så. Det handlade om skam, och mer precis om behovet av skamkänslor. De är grundvalen för vår existens, sa Berg. Skammen är avgörande för sammanhållningen av sociala strukturer, eftersom de gör vad lagstiftning och grupptryck inte kan.

Detta visar sig på i kritiken av bankdirektörer (och förresten direktörer i allmänhet), politiker och andra. Gång på gång åberopas just skammen. Politikerna som gick före i vaccinationskön borde skämmas, förra migrationsministern Barbro Holmberg borde skämmas för hur de apatiska flyktingbarnen behandlades, kommunerna borde skämmas för den bristande jämställdheten i sina bolagsstyrelser och fler kommuner än Vellinge borde också skämmas för att de inte tar emot ensamma flyktingbarn… Den som inte har vett att skämmas skapar närmast moralpanik.

Samtidigt är skammen, som Berg sa, en underskattad känsla med oförtjänt dåligt rykte. Redan ordet låter gammaldags. Det får den något olyckliga följden att det reflekteras ganska lite om när skammen är rimlig och rentav nödvändig. Berg menar att skamkänslorna i princip är medfödda, men som alla fall av ”borde skämmas” visar är det långtifrån säkert att alla intuitivt uppfattar skambehovet på samma sätt. Snarare hör skam ihop med civilisation; filosofen Charles Taylor har rentav sagt att civilisation är konsten att skämmas vid rätt tillfällen. Om reflekterandet över skammen uteblir varken utvecklas eller förmedlas någon kunskap. Då blir också kraven på skamkänslor hos ledande personer meningslösa: man kräver något vars avsaknad är själva anledningen till att de har handlat som de har gjort och inte ångrar sig.

Det hörde hans gamla korporal,
Slog döende ögat opp:
”Håll in, herr löjtnant, med sådant tal,
Ej hövs att om skam här orda…”

Runeberg, Löjtnant Zidén

Daniel Braw

Om du missade gårdagens Godmorgon, världen! i radions P1 kan du klicka på länken här och lyssna nu i stället. Då kan du också höra HD/NST:s ledarskribent Lotta Hördin som deltog i programmets Panel.

Ledarredaktionen

I dag har jag, HD:s ledarskribent Lotta Hördin, medverkat i radions Godmorgon, världen! och dess panel. Missade du sändningen kl 9, går den i repris i kväll kl 22.05. Men du kan också höra mig debattera med Svenska Dagbladets PJ Anders Linder och Aftonbladets Katrine Kielos när du vill, sändningen ligger ute på nätet.

Lotta Hördin