Lärarbristen kräver en rad åtgärder

14 juli, 2012 klockan 10:39

Det finns inte en patentlösning för att avvärja en lärarkris. Men löneläget behöver höjas generellt och speciellt gäller det skickliga lärare på de skolor där behoven är störst. För en god arbetsmiljö på en skola spelar en rad faktorer in, inte minst en väl fungerande skolledning som får tillräckligt med stöd och resurser från en kommun som prioriterar skolan högt, skriver Ingrid Runsten om bristen på lärare.

I en Utblick skriver Daniel Braw om konsten att sätta dagordningen: det må kallas PR eller ”psykologiska operationer”; tanken är i alla händelser att med bilder och sakuppgifter påverka mottagarna, för att få genomslag för en verklighetsuppfattning och ett politiskt handlingsprogram. Och omvärldsorienteringens beroende av PR-strateger har ökat i takt med den tekniska utvecklingen. Verkliga eller påhittade fakta sprids allt snabbare, och rätt som det är har vissa tolkningar blivit etablerad kunskap.

På måndag inleds slutanförandena i den nio veckor långa rättegången mot Peter Mangs. Peter Fällmar Andersson skriver om en man som tystnat, som håller för öronen för att stänga världen ute. I det avseendet kunde Mangs inte vara mer olik Anders Behring Breivik, som sökte offentligheten och lät munnen gå. Samtidigt tycks de båda i mycket vara samma andas barn. Bittert hat riktat mot samtida syndabockar.

I ett debattinlägg diskuteras barnfattigdomen i Landskrona.

Dela

Dags för kvalitetsdebatten

26 maj, 2012 klockan 16:45

Miljöpartiet kommer inte att säga ett totalt nej till vinster i skolan, och det är bra. Partistyrelsens förslag segrade efter en livlig debatt på den pågående kongressen. Beslutet innebär dock att partiet vill begränsa vinstuttaget genom krav på formuleringar i bolagsordningen om att verksamhetens syfte inte är att ge vinst.
Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven har redan tidigare sagt att det inte går att totalförbjuda vinster i skolföretagen.
Därmed fjärmar sig de båda partierna från Vänsterpartiet, och närmar sig alliansen i frågan. Friskolorna, som ett alternativ till de kommunala skolorna, har kommit för att stanna. Det insåg också en majoritet av miljöpartisterna som nu möts i Umeå. Ett totalförbud hade blivit en politisk återvändsgränd.
Sunda företag måste ha en sund ekonomi. Men vinstuttag får inte ske på bekostnad av kvaliteten i skolorna. Det ska från statens sida ställas höga krav på undervisningen, reglerat via skollagen och kontrollerat via Skolinspektionen. De uppmärksammade avarterna av skattehål måste täppas till, vilket både allians och opposition redan är överens om.
Med Miljöpartiets beslut finns nu möjlighet till en mer nyanserad skoldebatt.

Lotta Hördin

Dela

Ursprung av mindre betydelse

21 juli, 2011 klockan 14:10

Det har ingen betydelse hur gammalt något är: djävulen är gammal och inte bättre för det, ska reformatorn Olaus Petri ha sagt.

Något liknande skulle kunna sägas om vad saker och ting ”ursprungligen” var.

Dagens sommarlov är bara en spegelbild av den överspelade industrisemestern, som ursprungligen beviljades för att ungarna skulle hjälpa till med skörden i jordbruket,

skriver en debattör till exempel.

Betydelsen av detta faktum torde idag vara högst marginell, men likafullt ska man av sammanhanget dra slutsatsen att sommarlov just av denna anledning är passé – ungefär lika passé som skörd i jordbruket.

En mer relevant fråga hade varit hur det fungerar idag. Liksom om många andra företeelser som har kommit till i en ”ursprungligen” annan situation skulle sannolikt sommarlovet klara en sådan prövning ganska väl. Och då kan man säga som den amerikanske affärsmannen Bert Lance: If it ain’t broke, don’t fix it.

Daniel Braw

Dela

Rättelse: svenskägt, inte internationellt

17 juli, 2011 klockan 12:59

Apropå dagens ledare om koncernägda friskolor, där det talades om ”internationellt ägda skolbolag”, har följande korrigering kommit från utbildningsföretaget Academedia:

Vi ser oss inte som internationellt ägda, tvärtom är vi svenskägda.

EQT (www.eqt.se) äger över 90% av aktierna, varför vi så sent som i fredags begärde tvångsinlösen av resterande aktier (bl a via DI och Post och Inrikes Tidningar), under juli/augusti kommer aktieägarna att få brev om saken.

Amerikanska Providence har under det senaste året ägt en minoritetspost i AcadeMedia, men har inte haft något inflytande i företaget.

Det är inte formellt fel att säga att vi just nu är internationellt ägda, dock ger det ju intryck av att våra ägare till större delen är utländska. Så är det alltså inte.

Daniel Braw

Dela

Mer än lön och status

16 juli, 2011 klockan 16:15

Läraryrkets attraktivitet – eller brist därpå – är en avgörande framtidsfråga, värd mer uppmärksamhet än exempelvis den mystiska ringen på Östersjöns botten.

Även om det ofta görs till en löne- och statusfråga, är det slående i Lärarförbundets undersökning av saken hur immateriella faktorer spelar en större roll när unga människor väljer yrke. På frågan ”Vad är viktigt när du ska välja yrke?” kommer såväl god arbetsmiljö och intressanta arbetsuppgifter som bra ledarskap och utvecklingsmöjligheter före bra lön. Och status kommer sist på listan, efter möjligheter att påverka och frihet att lägga upp arbetet.

Däremot är de låga lärarlönerna det mest avskräckande, tillsammans med den dåliga arbetsmiljön (eller misstankarna därom).

Att höja löner är åtminstone i teorin en enkel åtgärd, men minst lika mycket energi vore värt att investera i arbetsmiljö, frihet, gott ledarskap och självständighet. Som Lärarförbundet skriver: man ”bör kanske ta en titt på vad dagens unga vill ha, och sedan försöka förändra skolan i den riktningen”.

Daniel Braw

Dela

Rena desinformationen

6 maj, 2011 klockan 13:22

I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet konstaterar Socialdemokratenras utbildningspolitiske talesperson, Mikael Damberg, att ”Niondeklassarna är smartare än regeringen.” Bakgrunden är det faktum att antalet niondeklassare som sökt sig till den nya gymnasieskolans yrkesprogram minskat betydligt i år. Och enligt Damberg är anledningen att eleverna inte vill gå på program som inte ger högskolebehörighet.

Det är riktigt att de nya yrkesprogrammen inte ger högskolebehörighet. De ger en utbildning till elektriker, kock, snickare och många andra yrken som behövs i vårt i samhälle.

Anledningen till den förändring av behörigheten som gjorts på yrkesprogrammen är att många elever tidigare klagat på att utbildningarna varit alltför teoretiska, vilket lett till många avhopp från dem.

MEN, om detta pratar politiker i oppositionen, kritiska till regeringens förändringar, inte. För så här är det: Det går även i fortsättningen att läsa in de ämnen som behövs för en högskolebehörighet också på yrkesprogrammen. Så här står det till exempel på Rönnowska skolans hemsida: ” Hos oss kan du få både yrkesexamen och högskolebehörighet!”

Skillnaden är att det numera är frivilligt om man vill få högskolebehörighet när man går på ett yrkesprogram.

Men oppositionens högljudda tal om ett A- och B-lag har tydligen överröstat Syo-konsulenternas information och lett till att eleverna nu ”flyr” yrkesprogrammen.

Risken med det är att det i höst finns många elever som går på utbildningsprogram de egentligen inte vill vara på, att de hamnar i en konkurrens som kan slå ut dem från gymnasieskolan och det i sin tur kan leda till att fortsatt många lämnar utbildningen i förtid.

Bland de unga som i dag är arbetslösa saknar en stor del en avslutad gymnasieutbildning. Att ha en sådan i bagaget, teoretisk eller praktisk, ökar chanserna att få ett arbete.

Risken nu är att vi även i fortsättningen får se många avhopp. Allt för att en del politiker väljer att inte tala om hela sanningen för att vinna politiska poäng.

Men de som förlorar på det är i längden de unga som hamnar på fel utbildning.

Lotta Hördin

Dela

Alltid någon annans ansvar?

10 december, 2010 klockan 11:24

Danmark är Sverige likt på de flesta områden. I båda länderna råder till exempel förundran inför att många skolelever har så dåliga kunskaper i läsning och matematik.

Danmarks statsminister Lars Løkke Rasmussen presiderar över en allians som suttit nio år vid makten. Men han är inte beredd att ta allt ansvar för att det är som det är i skolan.

–Detta med att lära elever att läsa och räkna är något helt fundamentalt. Om det inte kan åstadkommas inom ramarna för vad som nästan är världens dyraste folkskola så är det inte ett politiskt problem utan ett problem ute i den enskilda skolan, ansåg statsministern i veckan.

Det retar naturligtvis upp många eftersom fler resurser är det eviga svaret på alla samhällets utmaningar. Men samtidigt kan inte hans invändning viftas bort. Vi lever i ett samhälle där det alltid är någon annan som har ansvaret. Innebär detta att vi samtidigt abdikerar från vårt personliga ansvar, vår arbetsuppgift, går det naturligtvis åt skogen. Det skadar inte att fingret någon gång pekar ner i organisationerna och inte bara upp mot toppen.

Sven-Åke Olofsson

Dela

Lite för personligt

23 augusti, 2010 klockan 14:00

Förre justitieministern Thomas Bodström levererade en hel rad tydligen godtagbara anledningar att avstå från drogtest när SR erbjöd honom möjligheten:

Inslaget har goda möjligheter att bli en klassiker — inte minst tack vare den snabba vändningen från självförtroende (”blev du orolig?”, ”ska vi göra det på en gång?”) till allmänt konstrande. ”Onekligen fick jag och många andra intrycket att han vände från självklart ja till drogtest till stenhårt nej när han hörde vilka droger som skulle testas”, som Lotta Gröning skriver.

Men Bodström har också gjort de så kallade frivilliga drogtesten en tjänst genom att visa deras logik. Bloggaren Erik Laakso skriver:

Frivilligheten är en chimär eftersom den som nekar ett frivilligt test givetvis drar på sig misstankar om varför nekandet kommer. Ni vet, den som har rent mjöl i påsen har ju inget att dölja.

Detta i kombination med att själva genomförandet, som Bodström också på ett lite trevande sätt beskrev, innebär att individens integritet åsidosätts gör att hela idén om frivilliga drogtester i skolan som en smart lösning på ett verkligt problem kan ifrågasättas. Bodström skriver själv på sin blogg idag:

När jag närmare tänkte på vad det skulle innebära att stå och kissa inför en främmande människa på en toalett ändrade jag mig. [...] Och om jag känner det intergritetskränkande att stå och kissa inför okända människor så behövs det inte mycket fantasi för att inse hur det kan kännas för en förpubertal kille eller tjej med dålig självkänsla att tvingas att göra det.

Och det är faktiskt, som Laakso skriver vidare, precis den situation som Bodström och hans kollegor genom sin viljeinriktning kan skapa.

Daniel Braw

Dela

Risk för bakläxa

2 maj, 2010 klockan 15:21

De rödgrönas skolpolitik kommer att innebära att en del av regeringens skolpolitik kommer att göras om. Det handlar bland annat om högskolebehörigheten för gymnasieeleverna och betygen. Risken är alltså stor att vi på nytt får en skola som ständigt görs om, där osäkerhet råder och arbetsron ideligen störs.

Skolan hade mått bra av beslut över blockgränserna.

Det blir bakläxa för politikerna!

Lotta Hördin

Dela

Ett skakande program

25 mars, 2010 klockan 06:58

Uppdrag granskning i SVT sände i går kväll ett program som tyvärr säger mycket om dagens Sverige. Det handlade om en ung flicka som blivit våldtagen på en skoltoalett. Omgivningen trodde henne inte – trots att en pojke dömdes för gärningen som han också erkände i ett förhör.

Det mest skrämmande i den här berättelsen är vuxenvärldens passivitet och i bland till och med aktiva stöd för pojken. Man bortsåg från domen och dömde själv. Flickan fick flytta långt bort till en ny skola och förövaren framställdes som den oskyldige. Tills han begick ännu en våldtäkt och inte ens då tog en del reson…

Det hela visade tydligt vilken unken kvinnosyn vi fortfarande lever med. Den som blir utsatt för en våldtäkt misstänks, som i det här fallet, antingen för att vilja ta hämnd eller vara så lösaktig att man får skylla sig själv. Institutioner som borde ha rett ut begreppen, som kyrkan och skolan, svek flickan.

Till detta kommer så en annan dimension, den jättelika dyngspridare som nätet kan vara. Här skrevs de mest otroliga saker om flickan, ord som grovt kränkande förtal är i underkant. Och detta viskades vidare och blev till sanningar, inte minst i vuxenvärlden.

Programmet borde visas i alla skolor för den generation för vilken nätet är en del av blodomloppet och som håller på att förlora känslan för ordens valörer. Den borde visas för lärare och skolledare. Och i ett antal repriser för ett folk som till stor del tycks vara omedvetet om de villkor som inte minst barnen lever under i ett nytt mediesamhälle.

Sven-Åke Olofsson