Drastiskt om polistillstånd i elitfotbollen

14 oktober, 2011 klockan 08:02

Morgondagens omspel av den avbrutna fotbollsmatchen mellan Malmö FF och Djurgården får orimliga konsekvenser för polisarbetet, skriver sju kommenderingschefer vid Polismyndigheten i Skåne. Idrottsevenemang av elitkaraktär bör kräva polistillstånd, menar de i ett debattinlägg i Sydsvenskan.

Polischefernas poäng är naturligtvis att bevakningen kostar mycket, är svår att planera och att det går ut över annan polisverksamhet. I morgon måste polispersonal kallas in från Västra Götaland och Stockholms län…

Är det så att vad polisen primärt är ute efter är långsiktig planering är ett tillståndsförfarande rimligt. Men vad blir konsekvensen om man säger nej till en högriskmatch? Eller om fotbollsmatcher prioriteras ner till förmån för mer samhällsviktig verksamhet?

Det förefaller inte vara en god idé att ändra ordningslagen och införa tillståndskrav. Däremot borde fotbollsförbundet ställa upp på en så säker planering som möjligt. Det kan innebära att omspelsmatcher med högrisk och annat bryter detta mönster. I så fall är det inte värre än att de får spelas utan publik. Bättre det än att det ska krävas polistillstånd för alla matcher och därmed en risk för att det i vissa fall inet blir något tillstånd.

Sven -Åke Olofsson

Dela

Semesterpolitik

8 augusti, 2011 klockan 16:02

Politikers semestrar är också politik, som har noterats tidigare på dessa sidor. Och framför allt är risken för att det blir fel väldigt stor. Är det inte överdrivet spartanskt, som när brittiske premiärministern David Cameron åkte Ryanair med sin fru, så blir det gärna överdrivet påkostat som hans nuvarande semester i Italien.

Och så är det detta med när det är rätt att avbryta semestern. Att göra det i tid och otid kan varje panikslaget och publikfriande. Men att inte göra det alls har också sina avigsidor. Som när Tony Blair stannade i Egypten under tsunamikatastrofen — eller som nu, när Cameron under pågående ekonomisk kris i både Europa och USA fortsatt uppehåller sig i Italien och har låtit flyga dit en engelsk tennistränare.

Daniel Braw

Dela

Skolan är förloraren

7 september, 2010 klockan 09:03

Gårdagens skoldebatt i SVT gav ett bestående intryck. De båda politiska blocken är egentligen väldigt överens om skolpolitiken. Men just på grund av blockpolitiken så har man inte tidigare under mandatperiod lyckats sätta sig ned och lägga fram gemensamma och hållbara förslag för skolan.

Alliansens skolpolitiken är i stora drag mycket bra. Och det verkar inte minst Socialdemokraternas Mona Sahlin hålla med om. Men skolan i sig hade mått mycket bättre av att det rått stor politisk enighet om de skolbeslut som nu tas av alliansregeringen.

Elever, föräldrar och lärare behöver få veta vad som gäller åtminstone ett bra tag framöver, det behövs arbetsro i skolan. Så trots att det numera bedrivs en bra skolpolitik av regeringen är det ändå till sist skolan som kan bli förloraren om nu fattade beslut rivs upp av en eventuell ny regering.

Och inte minst skadas skolans värld av det käbbel om ganska små skillnader som politikerna just nu ägnar sig åt.

Lotta Hördin

Dela

Stjärnfall

16 december, 2009 klockan 14:28

Sponsorerna flyr från Tiger Woods, skriver Carin Fredlund i Dagens Industri (inte online). Gillette, Accenture och Nike har ställt in samarbetet med Woods, och Tag Heuer kan komma att göra det samma. (Uppdatering: Tag Heuer har gjort det samma.)

Hur kommer detta sig? Woods fick sponsorer därför att han var bra på golf, och det är han fortfarande. Så företagen reagerar av ren moralpanik, hävdar Fredlund.

Detta verkar emellertid väldigt osannolikt. Som Fredlund också noterar hade sponsorerna inte lämnat Woods om hans övertramp inte hade avslöjats. ”Kommer de ut får många däremot brått att borsta av sig alla spår av samarbetet.”

Ett sådant agerande tyder inte just på moraliska intressen, utan på ekonomisk känslighet eller om man så vill feghet. I och med att Woods anseende och popularitet har minskat, har också hans värde som ansikte för företagen minskat. Frågan är snarare vad Woods exempel kommer att innebära för andra kändisar och sportprofiler när det gäller sponsring. ”Förr eller senare gör alla människor fel eller begår misstag”, skriver Hedlund. Och kanske är denna risk för stor? Det tror Rosabeth Moss Kanter, som på bloomberg.com förutspår de levande kändisarnas försvinnande ur företagsvärlden. I deras ställe kommer konstruerade figurer, som Mr Clean:

A cartoon spokesperson doesn’t have a personal life involving ethical dilemmas. Mr. Clean eliminates messes rather than getting into them. And Mr. Clean speaks to consumers about what his product does for them, rather than how many tournaments he wins.

Daniel Braw

Dela

Ett bra val

2 oktober, 2009 klockan 20:05

Nej, det hjälpte inte att världens mäktigaste man åkte till Köpenhamn för att promota sin hemstad som OS-värd 2016. Chicago slogs ut i första omgången, Rio de Janeiro tog bokstavligt talat hem spelen.

Det är bara att gratulera Sydamerika till sitt första OS. Många önskar Barack Obama all framgång i inrikespolitik och internationellt men trots allt ligger det något hoppingivande i att han inte lyckades svänga IOK-ledamöterna genom ett personligt besök.

Ingen vet något om den lobbyism som grundade framgången för Brasilien. Men kanske, kanske finns det en integritet bland IOK-delegaterna och en ovilja att låta sig imponeras av världens toppledare. För Brasilien väntar nu en annan utmaning. Ett land som kan arrangera ett gigantiskt och kostnadskrävande OS måste också mer påtagligt kunna leverera välstånd till en större del av sina medborgare.

Sven-Åke Olofsson

Dela

Ett olympiskt jippo

2 oktober, 2009 klockan 08:55

President Barack Obama landade på morgonen på Kastrups flygplats i Köpenhamn. Ett enormt säkerhetspådrag utlöstes och presidenten åkte till jobbet; att under några timmar tippa vågskålen till Chicagos fördel i kampen om vem som ska få OS 2016. I kväll vet vi hur det går.

Formerna för att ta fram en OS-stad är helt groteska. Det handlar om enorma satsningar från kandidatländernas sida. Hur ska det sluta? Blir det till sist så att bara ett par länder klarar ett så gigantiskt evenemang med alla sina kostnader?

Det är långt, långt ifrån skaparens av de moderna olympiska spelens ideal. ”Det viktigaste i livet är inte att segra, utan att kämpa väl”, sa ju Pierre du Coubertin på sin  tid. För de olika delegationerna i Köpenhamn i dag gäller bara en sak, att vinna. Rio de Janeiro och Chicago anses ligga bäst till. Men vinner de i så fall med sina pengar?

Sven-Åke Olofsson

Dela

En förlorad match

20 maj, 2009 klockan 10:08

Nej, danskarna får inte se landskampen mellan Sverige och Danmark 6 juni. Även om många politiker slåss för att den danska nationella tv:n ska få visa matchen, är det inte möjligt. EU-kommissionen ska först säga sitt och det är inte möjligt före 6 juni. Nu sänds matchen digitalt via tämligen udda kanaler. Och kanske blir det storskärm på Rådhuspladsen.

Med stöd i EU-rätten kan ett land hävda att särskilt viktiga begivenheter ska gå i nationell tv. Men det normala idag är att de gamla statliga kanalerna få vara med och bjuda på sändningsrätter på samma sätt som de kommersiella kanalerna.

Det enda rimliga är att politikerna håller sig utanför det här. Det går inte bara att ha marknadslösningar ibland. Och hur det nationellt viktiga ska definieras kommer alltid att vålla strid. Politikerna får tänka en gång till när det är dags att förse public service med pengar…

Sven-Åke Olofsson

Dela

Bittert men inte oförklarligt

7 mars, 2009 klockan 15:37

Det började nog så lugnt. Manifestationen Stoppa matchen i Malmö satte igång vid lunchtid – och hotade urarta genom en liten grupps agerande vid målet. Polisen fick trots allt snabbt situationen under kontroll.
Nätverket Stoppa matchen hade minst sagt bjudit in brett. Det är gåtfullt att vissa företrädare välkomnade var och en som ville visa sitt stöd. En bredare åsiktsgemenskap än så är nödvändig för den som vill uppträda ansvarsfullt på den offentliga arenan. Det är trist för den helt dominerande samling av fredliga människor som vill utnyttja sina demokratiska rättigheter att riskera få manifestationen kidnappad av extremister. Många reagerade med stor bitterhet. När ledningen uppmanade de maskerade att lämna tåget var det för sent. 
När man kom framtill Baltiska hallen upplöstes en del av demonstrationen i kaos. Fyrverkeripjäser detonerades, här liksom under marschen, färgampuller, glas och stenar kastades, polisfordon angreps.
Plötsligt var distansen lång till vad det skulle handla om, en protest mot en tennismatch som enligt nätverket borde ha bojkottats och en stat, Israel, som bryter mot människorättigheter och för en ockupationspolitik. 
Polariseringen har under de gångna veckornas debatt tilltagit och fått olyckliga konsekvenser i ett redan söndrat Malmö. Få talar om ömsesidig respekt för mänskliga rättigheter, människoliv och samexistens. Den andra sidan är problemet och ondskan. Var finns de vidsynta bidragen eller åtminstone konstruktiva stödet till en lösning av konflikten i Mellanöstern!?

Och extrema krafter lyckades än en gång sätta sitt utropstecken i ett sammanhang där många naivt nog inte velat inse deras anarkistiska dagordning.  

Sven-Åke Olofsson

Dela

Gatsten på börda

5 mars, 2009 klockan 07:31

I Malmö ställer polisens skyddsombud ultimatum inför helgens tennismatch mot Israel; bort med de högar av gatsten som ligger utanför Baltiska hallen. Han är rädd för att våldsamma demonstranter ska använda gatstenen som ammunition mot poliserna.

- Mitt krav är ovillkorligt. Stenarna ska vara borta senast i dag, torsdag. Annars lägger jag in om ett skyddsstopp och då kommer det inte att finnas en enda polis på plats, säger huvudskyddsombudet Kaj Svensson till Polistidningen.

Malmö kommun, gatukontoret eller vem som är ansvarig måste naturligtvis agera. Malmö har redan framstått som en ovillig värd för matchen. Det skulle vara minst sagt märkligt om kommunen dessutom blev den som stoppade den!

Sven-Åke Olofsson

Dela