Rättelse: svenskägt, inte internationellt

17 juli, 2011 klockan 12:59

Apropå dagens ledare om koncernägda friskolor, där det talades om ”internationellt ägda skolbolag”, har följande korrigering kommit från utbildningsföretaget Academedia:

Vi ser oss inte som internationellt ägda, tvärtom är vi svenskägda.

EQT (www.eqt.se) äger över 90% av aktierna, varför vi så sent som i fredags begärde tvångsinlösen av resterande aktier (bl a via DI och Post och Inrikes Tidningar), under juli/augusti kommer aktieägarna att få brev om saken.

Amerikanska Providence har under det senaste året ägt en minoritetspost i AcadeMedia, men har inte haft något inflytande i företaget.

Det är inte formellt fel att säga att vi just nu är internationellt ägda, dock ger det ju intryck av att våra ägare till större delen är utländska. Så är det alltså inte.

Daniel Braw

Dela

Mer än lön och status

16 juli, 2011 klockan 16:15

Läraryrkets attraktivitet – eller brist därpå – är en avgörande framtidsfråga, värd mer uppmärksamhet än exempelvis den mystiska ringen på Östersjöns botten.

Även om det ofta görs till en löne- och statusfråga, är det slående i Lärarförbundets undersökning av saken hur immateriella faktorer spelar en större roll när unga människor väljer yrke. På frågan ”Vad är viktigt när du ska välja yrke?” kommer såväl god arbetsmiljö och intressanta arbetsuppgifter som bra ledarskap och utvecklingsmöjligheter före bra lön. Och status kommer sist på listan, efter möjligheter att påverka och frihet att lägga upp arbetet.

Däremot är de låga lärarlönerna det mest avskräckande, tillsammans med den dåliga arbetsmiljön (eller misstankarna därom).

Att höja löner är åtminstone i teorin en enkel åtgärd, men minst lika mycket energi vore värt att investera i arbetsmiljö, frihet, gott ledarskap och självständighet. Som Lärarförbundet skriver: man ”bör kanske ta en titt på vad dagens unga vill ha, och sedan försöka förändra skolan i den riktningen”.

Daniel Braw

Dela

Rena desinformationen

6 maj, 2011 klockan 13:22

I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet konstaterar Socialdemokratenras utbildningspolitiske talesperson, Mikael Damberg, att ”Niondeklassarna är smartare än regeringen.” Bakgrunden är det faktum att antalet niondeklassare som sökt sig till den nya gymnasieskolans yrkesprogram minskat betydligt i år. Och enligt Damberg är anledningen att eleverna inte vill gå på program som inte ger högskolebehörighet.

Det är riktigt att de nya yrkesprogrammen inte ger högskolebehörighet. De ger en utbildning till elektriker, kock, snickare och många andra yrken som behövs i vårt i samhälle.

Anledningen till den förändring av behörigheten som gjorts på yrkesprogrammen är att många elever tidigare klagat på att utbildningarna varit alltför teoretiska, vilket lett till många avhopp från dem.

MEN, om detta pratar politiker i oppositionen, kritiska till regeringens förändringar, inte. För så här är det: Det går även i fortsättningen att läsa in de ämnen som behövs för en högskolebehörighet också på yrkesprogrammen. Så här står det till exempel på Rönnowska skolans hemsida: ” Hos oss kan du få både yrkesexamen och högskolebehörighet!”

Skillnaden är att det numera är frivilligt om man vill få högskolebehörighet när man går på ett yrkesprogram.

Men oppositionens högljudda tal om ett A- och B-lag har tydligen överröstat Syo-konsulenternas information och lett till att eleverna nu ”flyr” yrkesprogrammen.

Risken med det är att det i höst finns många elever som går på utbildningsprogram de egentligen inte vill vara på, att de hamnar i en konkurrens som kan slå ut dem från gymnasieskolan och det i sin tur kan leda till att fortsatt många lämnar utbildningen i förtid.

Bland de unga som i dag är arbetslösa saknar en stor del en avslutad gymnasieutbildning. Att ha en sådan i bagaget, teoretisk eller praktisk, ökar chanserna att få ett arbete.

Risken nu är att vi även i fortsättningen får se många avhopp. Allt för att en del politiker väljer att inte tala om hela sanningen för att vinna politiska poäng.

Men de som förlorar på det är i längden de unga som hamnar på fel utbildning.

Lotta Hördin

Dela

Skolan är förloraren

7 september, 2010 klockan 09:03

Gårdagens skoldebatt i SVT gav ett bestående intryck. De båda politiska blocken är egentligen väldigt överens om skolpolitiken. Men just på grund av blockpolitiken så har man inte tidigare under mandatperiod lyckats sätta sig ned och lägga fram gemensamma och hållbara förslag för skolan.

Alliansens skolpolitiken är i stora drag mycket bra. Och det verkar inte minst Socialdemokraternas Mona Sahlin hålla med om. Men skolan i sig hade mått mycket bättre av att det rått stor politisk enighet om de skolbeslut som nu tas av alliansregeringen.

Elever, föräldrar och lärare behöver få veta vad som gäller åtminstone ett bra tag framöver, det behövs arbetsro i skolan. Så trots att det numera bedrivs en bra skolpolitik av regeringen är det ändå till sist skolan som kan bli förloraren om nu fattade beslut rivs upp av en eventuell ny regering.

Och inte minst skadas skolans värld av det käbbel om ganska små skillnader som politikerna just nu ägnar sig åt.

Lotta Hördin

Dela

Inga forskare utan utbildning

30 juli, 2010 klockan 11:37

Forskningen är liksom småföretagandet omhuldad av alla partier, men här som där råder en viss oklarhet i frågan hur förutsättningarna ska skapas. Sveriges Ekonomföreningars Riksorganisation påpekar apropå den utaviserade satsningen på unga elitforskare måste kombineras med mer resurser till grundutbildningen för att kunna lyckas. Vice ordföranden säger:

Vi ser inte något fel med att satsa pengar på forskning men att samtidigt utelämna grundutbildningen kan få långsiktiga konsekvenser. Frågan är långsiktig: vart skall dessa forskare lära sig grunderna för forskning om deras grundutbildning är underfinansierad?

(Och var ska människor lära sig att vart betyder till vilken plats?) Satsningen på elitforskning tycks dras med samma problem många andra politiska satsningar: en övertro på förmågan att styra mänsklig kreativitet och initiativförmåga.

Daniel Braw

Dela

Risk för bakläxa

2 maj, 2010 klockan 15:21

De rödgrönas skolpolitik kommer att innebära att en del av regeringens skolpolitik kommer att göras om. Det handlar bland annat om högskolebehörigheten för gymnasieeleverna och betygen. Risken är alltså stor att vi på nytt får en skola som ständigt görs om, där osäkerhet råder och arbetsron ideligen störs.

Skolan hade mått bra av beslut över blockgränserna.

Det blir bakläxa för politikerna!

Lotta Hördin

Dela

Bra – men se upp

6 februari, 2010 klockan 14:42

Nu ska det bli möjligt att utbilda sig till lågstadielärare igen. Om Jan Björklund får som han vill. Folkpartiledaren håller ju som bäst på att reformera hela lärarutbildningen, och det här får väl ingå i detta. Tyngden i den nya lågstadielärarutbildningen ska ligga på läsning, skrivning och räkning.

Ja, det är helt rätt att det är jätteviktigt att barnen redan från början får en bra och stabil grund i de mest basala kunskaperna. Men nu gäller det också att se upp så att de övergångar mellan förskola och skola och även mellan stadierna som blivit mer flytande inte nu får en backlash och att nya gränser byggs upp. Det är bra om det finns en viss flexibilitet mellan årskurserna och stadierna.

Lotta Hördin

Dela

Språkbarriären

27 januari, 2010 klockan 12:35

Vi måste aktivt ta bort alla hinder som finns för att etablera sig på arbetsmarknaden, sa Saco-ordföranden Anna Ekström apropå den rapport om utrikesföddas möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden som presenterades igår.

Ett av hindren är språket, och Ekström vill därför ha satsningar på språkundervisning som är anpassad till olika yrken.

För snart hundra år sedan hade Henry Ford samma idé - och startade

a variety of educational facilities at the workplace, starting with the English Language School at the Highland Park plant in 1914, when he realized his largely immigrant workforce needed language skills and assistance.

Också andra företag, som U.S. Steel och International Harvester, hade språkundervisning för sina anställda. Det vore något för Svenskt Näringsliv och dess medlemsföretag att satsa på.

Daniel Braw

Dela

Här finns de nya jobben (eller i alla fall utbildningarna)

26 januari, 2010 klockan 16:27

Arbetets lov sjungs av alla och i alla tonarter, men vad ska människor arbeta med? Myndigheten för yrkeshögskoleutbildningar har godkänt närmare 300 nya utbildningar, och eftersom det viktigaste kravet för godkännande är att det finns ett tydligt behov och en efterfrågan för den kompetens som utbildningen leder till har de godkända utbildningarna ett visst prognostiskt intresse.

Yh-myndigheten har vänligt nog lagt ut hela listan, och vissa behov syns mer uppenbara än andra:

  • Energieffektiviserare
  • Solenergitekniker
  • Energianalytiker

Andra yrkesgrupper tycks närmast medeltida:

  • Sadelmakare
  • Bryggeritekniker
  • Hovslagare

Till sist finns det de diffusa:

  • Cross Media
  • Storytelling för strategisk kommunikation
  • Företagande med häst

Men varför inte? För inte så länge sedan kunde ingen föreställa sig att det skulle gå att leva på sökmotoroptimering.

Daniel Braw

Dela

Överkvalificerat

26 januari, 2010 klockan 11:01

En intressant uppgift ur Svenskt Näringslivs och Sacos statistiska rapport som presenteras idag:

Av samtliga sysselsatta inrikes födda personer med en eftergymnasial utbildning arbetar 71 procent i ett yrke som kräver eftergymnasial utbildning.

Och en till:

Antalet inrikes födda som inte är sysselsatta i gruppen 20-64 år är drygt 800 000. 217 539 personer i gruppen är eftergymnasialt utbildade.

Något att reflektera över för den vars ”jobbpolitik” till största delen består av just utbildning.

Daniel Braw

Dela