Här finns det nu också möjlighet att direkt kommentera de olika ledarinläggen.

Lotta Hördin

Att länderna kring Östersjön har mycket att vinna på att samarbeta och vidta kraftfulla åtgärder bevisas i rapporten ”The Baltic Sea – Our Common Treasure”.

I rapporten från forskningsnätverket Baltic Stern framkommer att det är ekonomiskt lönsamt att förverkliga den så kallade Helsingforskommissionens, eller Helcoms, aktionsplan för Östersjön. Den ekonomiska vinsten för att skydda Östersjön beräknas till omkring 1–1,5 miljarder euro per år.

Det finns helt enkelt ingen ursäkt, inget att skylla på.

Länder, näringsliv och folkopinion i nio länder får inte glömma. De måste förnya ansträngningarna, skriver Tiina Meri.

Debatterna handlar om romernas situation, upphandling och landsbygdspolitik.

Sven-Åke Olofsson skriver i en Söndagskrönika om heta debatter och kallt krig. Är de svenska civila, politiska och militära kontakterna med USA och Nato uppseendeväckande? Den frågan får ett svar i Olofssons krönika.

I en Utblick skriver Elisabeth Braw om Nota. I Pakistan kan väljare få möjligheten att kryssa för ”None of the above” eller ”inget av alternativen” på röstsedeln, vilket kan leda för pinsamma nederlag för landets politiker.

Jasenko Selimovic, statssekreterare hos integrationsminister Erik Ullenhag, har skrivit ett svar till Jonas Hassen Khemiris DN-artikel, där författaren ber justitieminister Beatrice Ask att byta hud med honom. Selimovic har fått utstå förlöjligande för sitt försök att se glaset som halvfullt i stället för halvtomt. Men det måste finnas plats för fler än en berättelse. Hur ska det gå om vi inte vill lyssna på motståndaren, aldrig är beredda att mötas halvvägs?Lotta Hördins Lördagskrönika kan du läsa under rubriken ”Ett brev kan betyda så mycket”.

I stället för att fokusera på hur EU ska förändras måste fokus ligga på hur Europa kan utvecklas. Vi måste också få ett slut på övertron på att beslut på europeisk nivå i viktiga frågor är bättre än på nationell nivå, skriver Gunnar Hökmark (M), Europaparlamentariker, i en debattartikel.

S samlas i Göteborg för att forma ett partiprogram och Stefan Löfven har satt ett mål för jobbpolitiken.

Det föranledde finansminister Anders Borg att omgående kalla till presskonferens. Ett utslag av att regeringen har fått stora darren eller bara politisk missunnsamhet?

Borg var väldigt teknisk och rabblade siffror. Samt krävde svar på en rad hur-frågor.

När han själv fick sådana på presskonferensen hänvisade han till kommande budget.

Lotta Hördin

Löfven har nu tagit ut riktningen. Det har skett med mer energi och kraft bakom orden än vad alliansen lyckats med på sistone.

Stefan Löfven spelade i går skickligt ut sin trovärdighet, han bottnar väl i sin norrländska barndom. Det var kanske detta som fick honom att använda sig av begreppet familjen som en bild av ett land som håller samman. Inte den bästa av metaforer dock, alltför intimt och komplext för att fungerar som ett samhällskitt, skriver Lotta Hördin efter att ha lyssnat på Löfvens linjetal på S-kongressen.

Tvärtemot vad det nordkoreanska ledargarnityret tycks tro är ett krig inget som USA:s president Barack Obama önskar sig, skriver Tiina Meri.

Debatterna handlar om det som diskuteras på S-kongressen, ur en folkpartistisk synvinkel och en facklig.

Det kallas förvisso inte arbetslinje när S lyfter frågan. I stället talar partiledaren om att skapa en skola som gör att färre går ut i arbetslöshet och en ny arbetsförmedling, för att nämna något. Betoningen ligger på jobben.

Som om de nu skapas av politikerna. Så enkelt är det inte. Politiker kan däremot skapa förutsättningar för näringsliv, infrastruktur och välfärd, som sammantaget i sin tur kan skapa jobb, skriver Lotta Hördin.

Tove Lifvendahl, veckans Gästtyckare, läser en fras i en gästbok i en fjällstuga och skriver om barn i missbruksfamiljer.

Debatten handlar om sjukvården i regionen.

Det som står på spel är något större än lönekostnader och arbetstidsavtal.

Det handlar om attraktiviteten för yrken som är viktiga för att hela samhället ska fungera. Denna attraktivitet får inte slarvas bort.

God löneutveckling och förhöjd eller bevarad status kan bli dyrt. Men priset för att avstå lär bli högre, skriver Tiina Meri apropå att få vill bli lärare och att det riskerar att bli en brist på domare.

Att skaffa en enda och förhoppningsvis välfungerade ingång till hyresmarknaden i Nordvästskåne är att göra sig attraktiv och effektiv som inflyttningsområde, skriver Lotta Hördin.

Debatterna handlar om mjölkbönder och specialundervisning.

Trots oklarheter när det gäller politiken går det bra för S – enligt Svensk väljaropinions sammanställning ökar partiet till 33,4 procent.

En trolig anledning till att S belönas är att alliansen upplevs som idéfattig. Väljarna jublar knappast över tanken på ett femte jobbskatteavdrag – de saknar en berättelse om vilket land Sverige ska bli, ett slags riktning eller vision, om man så vill.

Också gårdagens siffror tyder på att C och KD ligger under fyraprocentspärren. Det lär inte höja stämningen inom en koalitionsregering som tycks ha tappat både samarbetsglädjen och ivern att förändra. Alliansen måste dock våga för att vinna, skriver Tiina Meri.

Debatterna handlar om Helsingborgs utveckling, om de estetiska ämnena i skolan och om landsbygdpolitiken.

Med skärpt kontrollverksamhet och skärpta straff för fuskare kan producenternas ansvar tydliggöras. Det är bra och nödvändigt. Men vi konsumenter då? Har vi möjlighet till inflytande och rent av ett ansvar att utöva detta inflytande? Kan man i längden jaga ständigt lägre priser och samtidigt klaga över matens kvalitet? Självfallet ska producenternas ansvar inte flyttas över på konsumenterna, men det finns anledning att fundera också över de egna inköpsvanorna. Och över den makt som konsumenter gemensamt kan utöva, skriver Ingrid Runsten.

Poängen är inte att Sverige är ett dåligt land att vara barn i. Poängen är att Sverige kan föregå med gott exempel, skriver Tiina Meri i Söndagskrönikan.

Vi ägnar så mycket tid åt diverse appar att de blir värda många miljoner, men vi bryr oss så lite om varifrån vår mat kommer att leverantörer fuskar, skriver Elisabeth Braw.