Stopp för australisk Champagne – äntligen!
Amerikansk Chablis, Portvin från Sydafrika och sherry från Australien. En efter en har de försvunnit. Och i morgon den 1 september blir det förbjudet för australiska vinodlare att kalla sin mousserande viner för Champagne. Bra eller dåligt? Äntligen om du frågar mig!
Den så kallade nya världen (egentligen allt utom Europa och Mellanöstern när det gäller vin) gjorde sig känd för respektlösa kopior av Europas bästa viner. Egentligen är inte det så konstigt. För många konsumeter var och är Chablis en vinstil och inte en chardonnay från distriktet Chablis i Frankrike (som dessutom är en del av Bourgogne) och bubblande vin var förstås en Champagne oavsett var det var gjort (och inte ett mousserande vin gjort enligt vissa metoder från ett litet distrikt i närheten av Paris).
I början var det väl inte så farligt och kunde kanske ses som ett slags hyllning till vinmakarnas idoler. Men efterhand att konsumenternas vinintresse spred sig och globaliseringen samt konkurrensen ökade blev de en gång ofarliga kopiorna till ett reellt hot mot Europas vinnäring. Därför började först enskilda länder och sedan EU att lagstifta. I dag är tex Australiens vinsexport till EU 10 gånger större än den omvända handeln med Europeiskt vin i Australien.
Och det är just en sådan lag som nu sätter stopp för australisk champagne. För att få kallas Champagne ska ett vin vara gjort på någon av de tillåta druvorna, ha vuxit i distriktet Champagne, fått en andra jäsning på flaska och lagrats så länge som vinlagen föreskriver innan den släpps ut på marknaden.
Är det då något bra eller dåligt? Ja frågar du mig så har vi konsumenter bara att vinna på lagen. Hela grejen med vin och vinlagstiftning är att sätta lokala druvor och lokala regioner i fokus. Visst är de så kallade märkesvinerna (”brands”) helt ok – lite grann som en Cola – du vet vad du får och de smakar ungefär likadant hela tiden. Men kopierandet av vinstilar har lett till och leder fortfarande till en tråkig likriktning av hela vinvärlden (ja jag tänker på vinmakare som sträcker upp fingret i luften och gör viner som är till för att gå hem hos inflytelserika kritiker/journalister).
Om nya vinländer ska ha en riktig chans att etablera sig i vinvärlden så ska de göra det på egna meriter . Australien har ju lyckats alldeles utmärkt med att ta fram en helt egen stil när det gäller shiraz, cabernet, semillon och förstärkta muscat viner (så kallade ”liqueur muscat”). Det finns ingen anledning att titta i backspegeln. Vägen framåt är att hitta sin egen särart och när det gäller den så har Australien inget att skämmas för!
Här kan du läsa TTs artikel om stoppet!
