Uppkorkat

Jag vet inte om jag ska tacka eller förbanna SJ – men på grund av drygt 2 timmars förseningar så hann jag bara prova lite drygt 100 viner i dag. Det gjorde att jag kunde ta det lite lugnt och koncentrera mig lite extra på några gamla favoriter.

Det var den exklusiva februarilanseringen som stod på menyn och jag kommer naturligtvis att återkomma till den vad det lider (håll ut – det här är bara en tjuvtitt). Och det blir ett riktigt bra nyhetssläpp med fokus på bland annat Österrike, mogen riesling och Italien.

Dagens mest intressanta diskussion gällde också Italien och kultvinet Sassicaia – vinet som satte igång hela vågen med suptertoscanska viner. Sassicaia 2007 (90096, 895 kronor) släpps i februari och eftersom rivalen Ornellaia 2007 (94796, 989 kronor) släpptes så sent som i december gjorde vi förstås alla indirekta jämförelser med det vinet.

Och så gott som alla är nog ense om att Ornellaia är det bättre vinet. För även om Sassicaia är bra så når det inte upp till sin storhetstid och framförallt inte till den sagolika koncentrationen i Ornellaia 2007.

Italienkännaren Karl-Axel Svensson gav oss facit! Å ena sidan har tiden och verkligheten hunnit i fatt Sassicaia. De är längesedan man var i stort sett ensam om att göra cabernetbaserade viner i Toscana – många gör det lika bra eller bättre i dag. Å andra sidan verkar det som om ägarna har fokus någon annanstans (tydligen hästuppfödning). Huvudintresset är inte att göra bra vin – och då är det inte så konstigt att man misslyckas.

Enligt Svensson möttes kvalitetskurvorna hos Sassicaia och Ornellaia någon gång mot slutet av 1990-talet och sedan dess har Ornellaia seglat ifrån. Missförstå mig inte. Sassicaia är fortfarande ett fantastiskt vin och 07an är fylld av mörka bär och inslag av kaffe, örter, cederträ, höstlöv och ladugård. Eftersmaken är lång och välbalanserad. Men ska man punga ut med närmare 1000 spänn så är Ornellaia det bättre köpet – så enkelt är det!

Faktum är att jag tyckte att Tenuta San Guidos andravin Guidalberto 2008 (90097, 295 kronor) var i princip lika bra som huvudvinet (jag vet att man inte får erkänna sånt – men det var i alla fall vad jag tyckte!).

Gjort på 45 procent cabernet sauvignon, 45 procent merlot och 10 procent sangiovese (huvudvinet är gjort på 85 procent cabernet sauvignon och 15 procent cabernet franc) och lagrat i 12 månader på franska och amerikanska 225 liters ekfat – det här är ett vin med en lite rökig doft av mörka bär (svarta vinbär), örter och fat. Smaken är nästan tjock med inslag av svarta vinbär, björnbär, fat, cederträ och choklad. Och syrorna är inlindade i en mjuk och förförisk frukt.

Lägg till det faktum att vinet bara kostar en tredjedel av vad prestigevinet kostar och du har en vinnare!

Inlägget skrevs den 13 december, 2010 klockan 20:29 och har etiketten Bolgheri, Italien, Toscana. Du kan följa inläggets kommentarer genom att prenumerera på RSS 2.0-flödet. Du kan lämna en kommentar, eller pinga inlägget från din egen sajt. Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.