Svenskt vin bättre än någonsin
För snart två veckor sedan satt jag och fyra andra vinprovare i en panel för bedömning av drygt 30 svenska viner. Arrangör var Gustibus Wine & Spirit Academy i Malmö och Svenska Vinodlares Förening var på plats för att se till att allt gick rätt till.
Vi bedömde åtta omgångar av vin: torra oekade druvrena vita, torra vita druvblandningar, vita med viss sötma, rosé, torra vita med ekfatslagring, mousserande, röda utan ek, röda med ek och slutligen ett sött vitt vin.
Vi provade vinerna helt blint och bedömde dem enbart mot varandra i de olika omgångarna. Som mest kunde vinerna få 20 poäng fördelade över 2 poäng på utseendet, 6 poäng för doften, 6 poäng för smaken och ytterligare 6 poäng som ett totalomdöme. Det krävdes 8 poäng för godkänt och minst 11 poäng för att få bronsmedalj (13 för silver och 15 för guld). Bara tre viner fick medalj och 15 blev godkända! Ett misslyckande?
Nej är det korta och lika självklara svaret!
Den svenska vinnäringen är med få undantag knappt mer än ett halvt decennium gammalt. De flesta har börjat från scratch – utan någon tidigare erfarenhet (jämför med kollegorna i vineuropa där kunnandet gått i arv från generation till generation i hundratals år). Så gott som alla vingårdar är nyplanterade och har precis börjat ge skörd. Och även om kunnandet är förvånansvärt stort och alla jag har träffat är oerhört seriösa så handlar det nu mest om ett omfattande och tidskrävande ”trial and error”. Hur svensk vinnäring ser ut om 50 år kan vi bara ana.
Om man tar med allt detta i beräkningen så är det inte så konstigt att vi inte hittar fler än tre medaljerade viner. Av de dryga 30 viner som ingick i blindprovningen var det väldigt få som hade några uppenbara fel (inte fler än i en provning från vilken del av världen som helst). De flesta var helt okej och några på gränsen till något riktigt bra. Och så gott som alla hade kunnat få högre poäng (och kommer säkerligen att få det inom kort) om man bara får ordning på en eller ett par saker.
Jag vet att det är en del vinodlare som blev besvikna över resultatet. Men att vi i Sverige har kommit så här långt på så kort tid är inget annat än imponerande!
De tre medaljörerna:
Silvermedalj – torrt vitt druvrent vin
Mäster John Solaris 2010 – Vingården i Åhus
Vingården i Åhus blev best in show i och med att man hade gjort två av de tre medaljerade vinerna (tre av fem som hade över 10 poäng). Det här vinet har en blek strågul färg och har en stor doft av grön frukt, krusbär och mineral. Smaken är lätt och frisk med massor av grön frukt, citrus, kiwi, gröna äpplen och mineral. Lite kryddig i eftersmaken.
Bronsmedalj – torrt vitt vin med ekfatslagring
Interkardinal Solaris 2009 – Vingården i Åhus
Vinet som fick mig att tappa hakan på bolagets nyhetsprovning i våras. Det här vinet är (kanske?) det bästa svenska vinet jag har provat. Ljust gyllengult i färgen och med en stor smörig doft av tropisk frukt samt en touch av rostade fat, nötter och mineral. Medelfyllig eldig och koncentrerad smak av tropisk frukt, smör och rostade ekfat. Bra syror och bra balans. Lång härlig eftersmak.
Bronsmedalj – rött vin med ekfatslagring
Cielo 2008 – Brattås Vinträdgård
Mörkt röd färg. Ganska stor doft av kaffe, rostade fat, mörka bär och nötter. Inslag av lakrits. Medelfyllig och relativt koncentrerad och lite syrlig smak av mörka bär och ekfat. Bra ryggrad och imponerande bra för att vara ett svenskt rödvin!
Godkända med över 10 poäng:
Interkardinal Solaris 2010 – Vingården i Åhus
Domän Sånana Claré 2009 – Domän Sånana
Läs mer om evenemanget här på Öhmans Mat & Vin!
(PS: I dagens papperstidningen har det smugit sig in ett par fel i texten – detta eftersom jag först räknade fel på antalet godkända viner i protokollet. 15 viner blev godkända i provningen!)
Pingback: Svenskt vin, julmust & hårdrock | Aqua vitae – livets vatten