Lagra mer – sex årgångar Gigondas

Vad händer med ett vin under tid? Blir alla viner verkligen bättre av att lagras – och är det säkert att du uppskattar vinet om 10 år?

De flesta av oss dricker våra viner alldeles för unga. Visst – det mesta som säljs ska förmodligen drickas ungt men visst blir man ofta nyfiken på hur ett vin kommer att utvecklas under de närmaste åren och om det eventuellt blir lite bättre med lagring!?

En nackdel med Systembolaget är att det finns få ”gamla” årgångar av olika viner att köpa i Sverige. Oftast ersätter den nya årgången den gamla direkt och det är bara i undantagsfall som du kan prova flera årgångar av samma vin.

Ett sätt att komma runt det här är att själv lagra sitt vin. Det tar förstås tid men det behöver inte vara något jätteprojekt. Det gäller bara att hitta ett vin som man tror kan hålla och som har en bra prislapp. När det gäller rödvin så kan man förstås sikta på ett vin från ett område eller distrikt som normalt kan åldras med behag. Jag tänker på klassiska områden som Piemonte, Toscana, Bordeaux, Sicilien, Hermitage, Châteuaneuf-du-Pape, Rioja, Ribera del Duero och Douro. Men även klassiska rödviner från distrikt i Nya Världen som Margaret River, Coonawarra, Napa och Stellenbosch. Det viktigaste är förstås inte området eller producenten i sig – utan om vinet har de nödvändiga egenskaperna (syra, garvsyra och fruktsmaker) för att kunna åldras med behag.

Faktum är att de flesta rödviner av lite bättre klass tål att lagras en tid och många blir bättre eller i alla fall annorlunda. Men just vad som är ”bättre” och hur lång tid är egentligen en fråga om personlig smak. I en tid då vi konsumerar allt snabbare (bilar, telefoner, datorer, bilar och vin) ja då är ett moget vin något som sticker ut och erbjuder något annat än det vi är vana vid.

Jag har precis haft möjligheten att testa vad som händer med ett vin under tid och dessutom utmana mina personliga preferenser. Det handlar om sex årgångar av Domaine du Pesquier Gigondas (2838, 145 kronor) från distriktet Gigondas i södra Rhône. Gigondas har länge varit lite av lillebror till det mer kända Châteauneuf-du-Pape är ett annat område vars viner tål att lagras(förutsatt att årgången inte är katastrofal). Just det här vinet är gjort på en för området ganska klassisk druvmix av runt 75 procent grenache, 20 procent syrah och 5 procent mourvèdre och lagras 12 månader på stora ekfat så kallade foudres.

Men blir vinet bättre eller bara annorlunda? Svaret på den frågan för min egen del är att vinet förmodligen blir bättre upp till en punkt. Exakt var den går beror på den givna årgången och din personliga smak. Så här tyckte jag om vinerna.

 

Domaine du Pesquier Gigondas 2000
Ett bra år i Södra Rhône som tyvärr förstördes av regn i september. Men det känns inte i det här vinet. Orangeröd färg och en utvecklad lite köttig/olivigaktig doft av torkad frukt, kryddor, köttt och tobak. Jag hittar ett litet inslag av kokta grönsaker. Smaken är medelfyllig och utvecklad. Känns mogen helt enkelt med inslag av kryddor, torkad frukt, örter och tobak. Ett runt och utvecklat vin med en lite torr avslutning med touch av salmiak och sälta.

Domaine du Pesquier Gigondas 2003
Hett och jobbigt år runt om i Europa som för det mesta har gett viner som generellt sett inte håller i längden. Det här vinet har en orangeröd färg och en behaglig ton av gödsel i doften. Men under gödslet ligger mörka bär, kött, kola, knäck och kryddor. Smaken är medelfyllig och utvecklad med mogen rund frukt och inslag av torkad frukt, kryddor kött, choklad, mineral och jord. Lite gödsel går också igen i eftersmaken men helhetsintrycket är ändå av ett bra och moget vin med schyssta syror i eftersmaken. Blir förmodligen inte bättre med tiden men ändå en framgång för årgången.

Domaine du Pesquier Gigondas 2004
Bra årgång i södra Rhône med lite strävare och kärvare viner. Rubin- till orangeröd i färgen – ser helt enkelt yngre ut. Här är doften tätare, knuten och mer kryddigt örtig (mynta och salvia bland annat)  och med ett litet knäck/fudge-inslag. Smaken är medelfyllig, lite mer stram och koncentrerad med mörka och röda bär, kryddor (peppar och örtrkyddor) samt tobak. Bra längd, koncentration och strävhet i eftersmaken. Ett av de stramare men också mest komplexa vinerna i provningen. Kan sparas i ytterligare något eller några år.

Domaine du Pesquier Gigondas 2005
Bra årgång med bra lagringspotential. Mörkt röd i färgen med liten orange kant. Också lite mer knuten doft med inslag  av oliver, knäck, kakao, kött, mineral och bär. Smaken är medelfyllig, kryddig och koncentrerad med inslag av mörka bär, svartpeppar, kött och kakao. Här finns också inslag av tobak och en lång sträv avslutning. Mer primärfrukt än de tre tidigare och kommer att kunna lagras ett bra tag.

Domaine du Pesquier Gigondas 2006
Bra år men med mer fruktiga viner än 2005. Mörk röd färg och dofter av mörka bär, fudge/kola, fat, kakao, kött och kryddor. Smaken är medelfyllig, bärig och koncentrerad med mörka och röda bär, svartpeppar, unga syror och inslag av kryddor och mineral. Örtig avslutning med bra garvsyra. Kan lagras i något eller några år.

Domaine du Pesquier Gigondas 2010
Generellt en bra och fräsch årgång som kommer att ge riktigt bra viner. Mörkt röd ung färg. Stor bärig nästan lite bananaktig doft med massor av primärfrukt och mörka bär. Ung koncentrerad och mycket bärig smak. Eldig med mörka bär, kryddor och fat. Ung och sträv avslutning. I nuläget inte riktigt harmoniskt. Måste lagras!

 

Magnus Ericsson
magnus.ericsson@hd.se