2012 i backspegeln – Gott nytt vinår på er!

17 januari, 2013 klockan 09:24
Isabelle Legeron på Raw Wine Fair i London 2012

 

2012 kommer kanske inte att gå till historien som ett av de bästa vinåren någonsin men det finns åtminstone tre saker som gör det gångna året speciellt och värt att minnas.

För det första: 2012 var året då den så kallade naturliga vinerna slog igenom utanför de snäva nördkretsarna. Jag snackar förstås om de där vinerna som görs med så lite mänsklig inblandning som möjligt – ekologiskt eller biodynamiskt odlade och med ett minimum av tillsatser i den färdiga produkten.

Naturvinernas främsta supportrar hittade vi i ett gäng (ofta) unga och trendkänsliga sommelirer på krogar som Noma i Köpenhamn och Mistral i Stockholm som tycker att trenden är ny, cool och mera ”sann” (ursprunglig) i någon bemärkelse.

Motståndarna hittar man hos några mer traditionella vinskribenter och vinnördar (oftast något mer mogna män) som i åratal kämpat för att lyfta fram bra viner men som nu känner sig lite vid sidan av. Och den här gruppen tycker också att det är uppenbart att kejsaren är naken!

Personligen har jag svårt för den höga svansföringen hos både lärjungar och belackare. De naturliga vinerna är ett skönt tillskott till vinvärlden (oavsett om de är något nytt eller ej) men därmed inte sagt att jag vill att alla viner ska vara eller smaka som dem. Dessutom är valet mellan skörd och ingen skörd rätt enkelt. ”Jag kan inte vara hållbar om jag inte har någon skörd”, sa Bruwer Raats från Raats Family Wine när jag träffade honom i början av året – och så rätt han har. Men omtanken om naturen och den slutgiltiga produkten är något att hylla och eftersträva oavsett om den kommer med ett naturligt credo eller inte.

Att trenden är här för att stanna var något som blev rätt uppenbart när jag besökte Raw (se vårt inslag här!) och Real Wine Fairs i London tidigare i år. Men kommer vi att fortsätta kalla de för naturviner? Det är inte alls säkert. Det naturliga (ursäkta ordvitsen) är väl att vi kallar dem för bra viner helt enkelt och att det sedan är självklart att de är gjorda på ett så miljövänligt sätt som möjligt.

Den andra saken som gör att vi kommer att komma ihåg 2012 för är att det var året då svenskt vin på allvar tog ett kliv ut i rampljuset. När Arilds Vingård och några andra skånska vinbönder bjöd på gemensam provning och pr-jippo med inbjudna journalister från både Stockholm, Göteborg och Malmö ja då börjar det likna något. Svenskt vin kanske aldrig når dithän att de som gör det kan leva på det men när man inser hur fort det gått och hur snabbt kvaliteten utvecklats så skulle det inte förvåna mig om svenskt vin snart nämns på allvar ute i vinvärlden. Har du fortfarande inte provat något svenskt vin så låt det bli ett nyårslöfte inför 2013!

Men det var ett annat lite udda vinland som gjorde 2012 till något alldeles extra. Har du inte fattat det än så är det dags: ”Georgia is the shit!” Allt fler upptäcker nu de häftiga och personliga vinerna gjorda på druvsorter som vi aldrig tidigare hört talas om och jästa och lagrade på nedgrävda leramforor – så kallade qvevris (läs mer om georgiska viner här!). Vinvärlden har fått helt nya smakpaletter och referensramar (som de coola sträva vita vinerna). De är kanske inte för alla (min fru klarar tex inte av qvevrivinerna) men det är inte det som är grejen – nej det är mångfalden som är kung. Och vänta bara till dess att de tuffa röda vinerna börjar sprida sig i Europa. Då kommer Georgien verkligen att tas på allvar som vinland igen.

För min egen del kommer jag att komma ihåg 2012 som ett av de bästa vinåren någonsin. Jag har haft den fantastiska förmånen att kunna åka runt både i Europa och Sydafrika och jag har fått träffa några av världens coolaste vinmakare, tagit tempen på de hetaste trenderna och fått prova några av världens bästa viner. Kan 2013 toppa det? Knappast! Men jag tror att 2013 kommer att bli mångfaldens och de nya upplevelsernas år. Låt oss göra det till ett nyårslöfte!

Jonas Ivarsson från Arilds Vingård och Carl-Magnus Hedin från Villa Mathilda var två av Skånska vingårdarna på ett av Sveriges första pr-jippon för svenskt vin!

Dela

Some like it RAW – naturviner igen!

17 september, 2012 klockan 10:14

Kontroversiellt, uppseendeväckande och coolt. Debatten om de så kallade naturvinerna fortsätter och känslorna är stundtals riktigt upphetsade. Uppkorkat åkte till London för att titta närmare på årets hetaste vintrend.

Därmed startar vi också den tredje säsongen av Uppkorkat i 24HD. Jag och producent Björn Lilja har precis kommit tillbaka efter en tur i Champagne, Chablis och Alsace – tre klassiska distrikt nära hemmaplan. Och som ett  undertema har vi framförallt träffat producenter som jobbar ekologiskt, biodynamiskt eller så naturligt som möjligt i vingården.

Personligen har min syn på ”naturvinstrenden” förändrats en del i och med våra besök i Frankrike. Inget tyder på att intresset för biodynamiska och naturliga viner minskar (snarare tvärtom) – men frågan är om producenterna verkligen vill etiketteras som antingen det ena eller andra. Men mer om detta senare i höst!

 

Dela

Tre röda budgetviner till helgen

13 juli, 2012 klockan 12:22

Det är inte ofta jag skriver om viner som kostar under 50 kronor flaskan. Det har förstås sina förklaringar – för de brukar inte vara speciellt bra. Men här är ett riktigt hyfsat undantag.

Jag fick först upp ögonen för Campos de Luz Garnacha (2718, 49 kronor) när min svägerskas man sa att han tyckte att jag borde testa den. Jag gjorde så och tyckte att det var mycket vin för 50 spänn. Nu har vinet kommit i en ny årgång. 2011an är också den riktigt bra. Visst – vi snackar inte några större vinupplevelser men här finns bra druvkarktär (lite torkad frukt och örter) men också rena härliga bärsmaker (körsbär, blåbär). Drick som ett husvin eller använd i matlagningen!

Läser du Uppkorkat lite då och då så vet du att franska södern ligger varmt om hjärtat. Corbières är ett distrikt som man sällan hör talas om men vars viner kan vara helt lysande. Som nya årgången av Château Pech-Latt 2011 (2233, 93 kronor) som har en pepprig men välbalanserad smak av mörka bär, örter, salmiak och tobak. Vinet är dessutom gjort på ekologiskt odlad frukt. Drick till grillat nötkött i helgen.

Missa inte heller Guigals Côtes-du-Rhône 2009 (2011, 99 kronor) som jag skrivit om tidigare här i bloggen. Jag har bland annat utnämnt det till ett av ”världens mest prisvärda” viner – serien med samma namn och i våras sopade det banan med Château Mont Redon 2008 (2811, 229 kronor) – en gammal Châteauneuf-du-Pape-favorit i en improvicerad blindprovning.

Det var kollegan Thomaz Grehn på GP som serverade mig och en annan kollega – vinskribenten Erica Landin - de två vinerna blint. Uppgiften var att säga vilket av de båda som var bäst. Både jag och Erica pekade utan att tveka på glas nummer två som visade sig vara Guigals Côtes du Rhône. Och inget konstigt med det eftersom det brukar vara ett riktigt bra vin. 2010an har en koncentrerad kryddig smak av mörka bär, örter och mineral.

Dela

RAW och Real – naturvinerna och ”terroir”

27 maj, 2012 klockan 12:33
Craig Hawkins på Lammershoek i Swartland är en av många unga vinmakare som ser sig själva som en del av den "naturliga" trenden.

Det måste ha varit en ”slump” som gjorde att det för snart en vecka sedan hölls inte mindre än två vinmässor i London helt ägnade åt viner som är gjorda med så lite mänsklig påverkan som möjligt. Hundratals producenter, en del redan kända stjärnor och andra helt okända, som alla förenas i en önskan om att göra vin som gör så lite inverkan på naturen som möjligt och som innehåller få eller inga tillsatser.

Den mest intressanta var kanske RAW (den andra var Real Wine Fair) som arrangerades av bland andra Isabelle Legeron, en Master Of Wine som är lite av naturvinernas främste ambassadör. Av de drygt 200 producenterna som hade kommit till RAW så är det förmodligen inte alla som skulle säga att det gör ”naturvin” men det är nog få som skulle tycka att termen är missvisande.

Ändå har begreppet ”naturvin” varit det mest debatterade ämnet i vinvärlden det här året (läs mer här!). Kritikerna menar (delvis har de också rätt) att det inte finns några vettiga definitioner av begreppet ”naturvin” och att rörelsen dessutom kidnappat begreppet från andra vinmakare som också gör vad som skulle kunna kallas naturligt vin (för en hård kritik av detta se Tom Warks artikel The Threat and Shame of Natural Wine). Många av förespråkarna gör också uttalanden om varför de här vinerna är bättre än andra och flera av odlarna använder sig av biodynamiska odlingsmetoder som är minst sagt vetenskapligt tveksamma.

Själv åkte jag till London för att leta efter bra viner och förhoppningsvis ta död på några av fördomarna. En sådan är att naturvinerna, särskilt de gjorda med inget eller extremt lite svavel tillsatt under vinifieringen eller med lång skalkontakt, saknar det som brukar kallas ”terroir”. Terroir är ett annat svårdefinierbart begrepp som man kan översätta med ”en känsla av växplatsen” – dvs att vinet har karaktär av just speciella växt och klimatförhållanden som råder där druvorna växer. Att säga att naturvinerna saknar detta är ungefär som att säga att de smakar likadant – en kritik som en gång också drabbade vinerna från Nya Världen. Att de är mer av en ”stil” (som Port eller Sherry) än viner som kommer från ett speciellt ”europeiskt” disktrikt.

Efter att nu har provat igenom ett hundratal olika viner på de båda mässorna så är en sak säker. De som säger att naturviner smakar likdant har fel. Visst finns det vissa typer av hantverksmässiga naturviner som är mer eller mindre lika. Jag tänker framförallt på de vita så kallade qvevrivinerna från Georgien (och som allt oftare har börjat göras i andra delar av världen) som görs i stora leramforor med lång lång skalkontakt. Men även här finns det stor variation även om vi ännu inte har lärt oss att uppskatta den (vi har för lite erfarenhet helt enkelt). Och du behöver bara prova sydafrikanska Lammershoeks amforachenin med två års skalkontakt för att bli helt övertygad om att även ett qvevrivin kan ha regional kraktär!

Nej var det något som mina tre dagar på Raw och Real gav bevis på är att du egentligen inte kan generalisera över de så kallade naturvinerna. Här fanns lätta friska viner från Beaujolais och Chablis. Här fanns kraftiga kryddiga och komplexa rödviner från Rhône och Languedoc-Roussillon. Och här fanns de riktigt annorlunda qvevrivinerna. Kvaliteten var överlag riktigt hög och jag hittade endast en handfull viner som var trötta, skitiga eller jobbigt bittra i smaken.

Men ska man då fortsätta att använda ordet naturviner? Ja – ja tycker det. Inte för att de finns någon precis definition på vad det är eller exakt vad som gör ett vin till naturvin eller inte så delar de här odlarna och vinmakarna en känsla och inställning. Det handlar om att värna om miljön och göra viner utan tillsataser och på ett hantverksmässigt sätt. Det är förstås naturligt att kalla det naturligt – och gillar du det inte så använd inte beteckningen. Men samtidigt – ta det som sägs de mest fanatiska förespråkarna med en eller två nypor salt!

 Att det är en rörelse och en gemenskap är också tydligt. Det här är producenter som känner varandra och influerar och snackar med varandra. Mässor som Raw och Real är också ett fantastiskt tillfälle för små och okända vinmakare och vinodlare att göra sig hörda i en vinflod där det annars krävs massor av pengar för att göra sig hörd. Ett sätt att nå ut till en ofta rätt ung publik av sommelierer, journlalister, bloggare och andra människor i branschen. Jag är övertygad om att naturvinerna är här för att stanna!

Dela

Rosé, riesling och italienska röda – fynden i maj

1 maj, 2012 klockan 12:31

Det märks att sommaren är på väg när man tittar på de nya vinerna som släpps på onsdag. Då lanseras inte mindre än 18 roséviner i det tillfälliga exklusiva sortimentet.

Hela tabellen med alla provade viner hittar du här!

Och i jämförelse med de trötta och likformade roséerna i det fasta utbudet (de som du och jag är hänvisade till året runt) så är kvaliteten lysande. Visst de kostar lite extra men i det här fallet är det värt varenda krona!

Sydafrikanska Delheim Pinotage Rosé 2011 (90107, 99 kronor) och chilenska Montes Cherub Rosé of Syrah 2011 (91145, 99 kronor) är två gamla favoriter som är riktigt bra i år också. De går båda i samma lite fruktdrivna stil. Det här är roséviner med mycket bärsmaker. Den förra är lite lättare och friskare med mineral- och örttoner. Den andra djupare och mer pang på i bärsmakerna.

Marsannay Rosé Domaine Clair-Daü 2011 (95048. 129 kronor) och Marsannay Rosé Pinot Noir Domaine Bruno Clair 2010 (91165, 149 kronor) visar hur läcker rosé kan vara när den görs på pinot noir. Den första är lätt och frisk och lite nervig i smaken. Den andra lite kraftigare med härlig hallonsmak och lite inslag av kaffe. Missa inte heller Neudorf Pinot Rosé 2011 (95105, 149 kronor) från Nya Zeeland som har en koncentrerad smak av persikor, jordgubbar, mineral och svamp.

Annars är det väl Provence, tillsammans med Tavel, som är mest känt för sina roséviner. Château Sainte Marguerite Cru Classé Rosé 2011 (95112, 149 kronor) visar upp Provence från sin friska smakrika och lite kryddiga sida med smaker av apelsin, röda bär och grape. Och Domaine de la Mordorée La Dame Rousse 2011 (91229, 145 kronor) från Tavel, gjord på bland annat grenache, cinsaut, mourvèdre och syrah,  är lite eldigare med inslag av hallonremmar och med lite restsötma i eftersmaken.

Låt mig också säga något kort om det vita innan vi går över på de röda fynden. Arbois Sélection 2008 (99226, 179 kronor) är ett läckert vitt vin från distriktet Arbois och Stephane Tissot. Den är gjord på en blandning av chardonnay och den lokala savignindruvan och har Juravinernas (ofta) lite nötiga och oxiderade koncentration. Det är kanske inte något för alla – men jag älskar den här lite brända, nötiga och svampiga smaken som ändå är frisk och smakar torkade aprikoser.

I maj kommer också några rieslingviner som du inte får missa. I vår Sydafrikaserie som går i 24HD (och som du även kan se i bloggen) besökte vi Paul Cluver (se inslaget här!) och firmans Riesling 2010 (90005, 109 kronor) är bara så läcker med sin lätta fokuserade och friska smak. Lime och citrus möter mineral (krita) och honung och en liten ton av petroleum. Läs mer om Paul Cluvers viner här!

Österrikiska Bründlmayer Riesling Heiligenstein 2010 (90101, 195 kronor) är förstås ännu friskar och lite hårdare i smaken. Vinet är alldeles för ungt men det är ändå svårt att inte låta sig förföras av smakerna av citrus, persikor och apelsin.

Det har varit ont om siclianska rödviner på bolaget men nu finns det helt plötsligt mycket att välja på. Bland mina favoriter hittar vi Noà Cusumano 2007 (91182, 198 kronor) är en modern klassiker som brukar vara lysande. Så också 2007an med sin koncentrerade men ändå runda smak av mörka bär, örter, fat och inslag av kakao och kryddor. Vinet är gjort på en blandning av nero d’avolo, cabernet sauvignon och merlot.

Donnafugata gör också lysande viner och Tancredi 2007 (91200, 199 kronor) är en annan modern klassiker  som imponerat på mig över åren. Också här har vi en blandning av inhemska och lokala nero d’avolo tillsammans med bland annat cabernet sauvignon och tannat. 07an har en förförisk doft av svarta vinbär, mynta och örter. Smaken är sträv, koncentrerad och massiv med massor av mörka bär (svarta vinbär), örter, choklad och fat! 2007an är tydligen slutsåld (enligt företaget) och det är inte så konstigt eftersom den fick tre glas i italienska vinbibeln Italian Wines som ges ut av Gambero Rosso.

Missa inte heller några lysande viner från norra Italien. Gianni Voerzio är en av mina favoritproducenter när det gäller prisvärd Barolo. Nu kommer hans Barbera d’Alba Ciabot della Luna 2009 (91126, 179 kronor) och Barolo La Serra 2007 (91128, 249 kronor). Båda är alldeles för unga i nuläget. Det första är mörkt och lite syrligt i smaken och packat mer mörka bär och strama syror. Det andra är också stramt med röda bär, läder, torkad frukt, choklad/kakao, nypon och rosor. Och avslutningen är lång och sträv!

Det är den även hos Luigi Piras Barolo 2007 (90032, 275 kronor) som jag tycker går från klarhet till klarhet. Det här är ett superkoncentrerat vin med röda bär, ryddor, tobak och örter i smaken. Eftersmaken har rejält med tuffa syror och tar aldrig slut. Lägg undan i källaren i ytterligare 3-5 år innan du öppnar!

 

Dela

« Tidigare inlägg

Om Magnus Ericsson

Nyhetschef på hd.se och vinskribent med stor passion för mat och dryck.
Läs mer om Magnus här.
Se webb-tv om de nya bloggarna
Synpunkter - mejla mig här

Etiketter

2007 Alain Brumont Allegrini Anthony Hamilton Russell bag-in-box barbera BrewDog cabernet franc cabernet sauvignon carignan chardonnay chenin blanc Châteauneuf-du-pape cinsault Concha Y Toro corvina ekologiskt garnacha grenache La Spinetta malbec merlot mourvédre muscat Naturligt vin nebbiolo petit verdot pinot noir Poliziano Riesling Rosé Saint Jean du Barroux sangiovese sauvignon blanc shiraz Sigtuna Brygghus svenskt vin syrah sémillon tannat tempranillo touriga nacional Uppkorkat vinblogg viognier

Senaste kommentarerna

Powered by Disqus

Bloggar som jag gillar!

RSS Aqua Vitae

  • Sex år i bloggsfären – dags för år 7! 18 maj, 2013
    Tiden går fort! Idag ska jag på ett 40-års kalas, nästa år är mitt eget, och mitt i detta kom jag på att bloggen fyllde 6 år häromdagen, den 15 maj publicerade jag inlägg nummer 1. Under dessa sex år … Läs mer → […]
    Magnus Reuterdahl

RSS Öhmans Mat & Vin

  • Kavla pasta i Marche 17 maj, 2013
    Det har varit intensivt sedan vi steg av planet i Ancona så några rapporter har jag inte hunnit med hittills. Marche är hur som helst mycket vackert och nästan arketypiskt italienskt även om vi mötts av regn och dimma. De två första dagarna bor vi i den mycket gamla och vackra kuststaden Numana som verkligen […] […]
    Anders Öhman

RSS Billigt Vin

  • 2006 Schiopetto Blanc de Rosis
    Jag har sagt det förut och det tål att sägas igen. Schiopettos viner är ett utmärkt ställe att börja på om man vill bekanta sig med de vita vinerna från Friuli-Venezia Giulia. Blanc de Rosis är en klassisk friulansk blandning som till största delen jästs och lagrats på ståltank. Den lilla andelen malvasia istriana har lagrats på använda tonneaux. Vinet har f […]

RSS ViiniTV

RSS Svenssonsmakaren

  • Tenuta delle Terre Nere Etna Rosso 2011. Gräsänkling..
    Tenuta delle Terre Nere Etna Rosso 2011Tack och lov för infriande förväntningar, det är en mörk bärig doft med en lätt orientalisk krydda. Intagande, där jag först fastnar i ett bryderi, hur kan något så lätt ändå ha sådan tyngd. Ju mer jag snurrar desto säkrare blir jag på att det finns något sött där också. Äsch lika bra att smaka.Lätt och slankt till en b […]

RSS Wine Virtuosity

  • Tokaj – Soil Talk, Producers & Mouldy Cellars
    Furmint you think, is the great grape of Tokaj. Well, Stéphanie at Kikelet in Tarcal is not fully sure this is the case adding Hárslevelű as a serious competitor. Taste her 2011 Lónyai dűlő and you might be convinced. Third photographic teaser from Tokaj! Stéphanie Berecz Black [...]The post Tokaj – Soil Talk, Producers & Mouldy Cellars appeared first on […]

Arkiv

Kategorier

Bra vin- och matsajter

Goda Drycker

Huvudnyheter

2-1 till Sverige i VM-finalen

Stockholm Sverige tar ledningen och ställningen är nu 2-1 i VM-finalen mellan Schweiz och Sverige. Henrik Sedin gör Sveriges andra mål.

Hög variation på våruppvisning

Höganäs Tre föreställningar är ett måste för att publiken ska få plats när det är dags för gymnastikföreningens årliga våruppvisning. Denna gång var det musikaltema när alla barn och ungdomar visade vad de har lärt sig under terminen.

Se biofilmer från SF att köpa eller reservera här

Tragiskt slut på dansk ölstafett

Helsingör Två unga män svårt brända när de klättrade upp på tågtak vid Helsingörs station.

Många tog chansen till en höjdarupplevelse

HELSINGBORG På söndagen var det öppen visning och möjlighet för presumtiva hyresgäster att åka bygghiss ända upp till 22:a våningen.

Han säljer sin kropp

MER När familjens ekonomi plötsligt försämrades så började David sälja sex. Då var han 17 år.

Lyxrally passerade Skåne

Skåne Loppet har kritiserats för att utgöra en trafikfara. Men förarna själva hävdar att de håller hastighetsgränserna. TEXT+TV

Dagen efter guldsmedsrånet

Ängelholm 24HD besöker Ängelholm dagen efter rånet mot Guldbutiken. Se inslaget

Uraniborg ur drift efter propellerproblem

Landskrona Dumle och Norreborg trafikerar Landskrona–Ven.

"Mitt liv är inte mitt eget längre"

HÖGANÄS Det har blivit som mamma Gunnel Bondesson befarade när hennes multihandikappade son Marcus Kuningas fick assistansen halverad.

Håkan Hellström nöjd med "sin" film

Cannes "Känn ingen sorg" får tummen upp av Håkan Hellström, som själv medverkar i filmen.— Jag fick en chock när jag såg den första gången, säger han.

Emmelie de Forest firas i Danmark

Stockholm Danmark firade hela natten efter Eurovision-segern. På söndagen hyllades sedan Emmelie de Forest på Tivoli i Köpenhamn.— Jag har fortfarande inte förstått det här, säger hon till Ekstrabladet.

Fransk sportjätte överger butiksplaner

HELSINGBORG Det blir inget stort sportvaruhus bredvid tyska byggjätten Hornbach.

SD-ordförande hoppar av efter hot

ÄNGELHOLM Sverigesdemokraternas ordförande i Ängelholm hoppar av sitt uppdrag efter trakasserier.

Tungviktare som imponerat på olika sätt

Marjan Svab HIF och Elfsborg har så här långt valt lite olika och oväntade vägar till toppen. I morgon kväll frontalkrockar de i ett möte där mer än tre poäng ligger i potten.

Roar tonar ner Attakonflikt

fotboll HIF:s mittback Walid Atta är frisk, men deltog inte under lagets viktiga sista träning inför toppmötet med Elfsborg.