11x Montus Prestige och 9x La Tyre

Dela denna artikel

14 februari, 2013 klockan 09:50

bild (8)

Jag vet att det lätt går inflation i ord som klassisk, unik och enastående. Men jag vet egentligen inte hur man annars ska beskriva 11 årgångar av Alain Brumonts Château Montus Cuvée Prestige och ytterligare 10 årgångar av hans ”supervin” La Tyre!? För moderna klassiker är de!

Jag har varit ett fan av tannat och Brumont ända sedan jag först provade hans viner på 1990-talet (Alain Brumont tog över familjeegendomen Bouscassé och köpte Montus 1980). Montus introducerade mig och kanske resten av vinvärlden för Madiran i Sydvästra Frankrike – ett distrikt som få hade hört talas om och ännu färre förknippade med kvalitetsviner. Då var det möjligtvis några som hade koll på Cahors som ett distrikt som en gång presterat stora viner men som mer eller mindre fallit i glömska (idag finns. Men Madiran var nytt och spännande och Brumont introducerade också den mörka och tjockskaliga druvan tannat för en större krets vinnördar. En druvsort som gav viner som påminde om Bordeaux men som hade en annan struktur och smakprofil – tuffare, fylligare och lite mer vild än din genomsnittliga Bordeaux.

 Alain Brumont är en man/producent som inte heller gör några dåliga viner. Brumonts ”vanliga” Château Montus brukar säljas för omkring 180 kronor på Systembolaget och tillhör ett av vinvärldens mest prisvärda viner. Och glöm inte bort hans ”vanliga” Bouscassé från den ursprungliga familjeegendomen (den hette först Domaine Bouscassé men har under åren bytt namn till Châteaux Bouscassé). Kostnad? Blygsamma 119 kronor. Men det finns också en Bouscassé Vieilles Vignes som håller samma höga standard som Montus Cuvée Prestige.

Brumont

I tisdags gästade Alain Brumont Stockholm och hans svenska importör Vinunic hade bjudit in till en enastående provning av 11 årgångar Cuvée Prestige (1985-2002) och 9 årgångar La Tyre (2000-2009). Den senare är Brumonts prestigevin – 100 procent hårt utvald tannat från ett speciellt läge som ligger på 260 meters höjd över havet.

Min egen högst generaliserade bild av vinerna som jag byggt upp över åren har varit den här (se tidigare artikel här!). Bouscassé Vieilles Vignes är den underskattade som mycket väl svarar upp emot Montus Cuvée Prestige men den senare är ofta lite mer expressiv och kraftfullare i stilen. Vieilles Vignes brukar jag tycka är lite mer oldschool i stilen – lite mer funky och mineralig medan Cuvée Prestige har mer rättfram frukt (men skillnaderna har blivit mindre över åren) och tuffare syror. La Tyre däremot är showvinet – gjort för att imponera och stå ut i blindprovningar och ofta lite mer ektyngd än de andra två. Lägg till att Vieilles Vignes och Cuvée Prestige bara kostar hälften av La Tyre – så ja man kan säga att jag hade min bild klar för mig (eller bara för tunn plånbok!).

Jag ska inte säga att de 9 årgångarna La Tyre fick mig att ändra uppfattning. Men jag måste ändå hålla med veteranen Karl-Axel Svensson som beskrev La Tyre som jämnare och kanske mer objektivt sett av högre kvalitet. Montus Cuvée Prestige varierar rejält från år till år och det är så Alain Brumont vill ha det. Visst här finns en kärna som är densamma (upp emot 100 procent tannat från ”gamla” stockar tillsammans med lite cabernet sauvignon och cabernet franc – samt massiva syror). Men vinet överraskar alltid. Ibland mer funky och med lite gödseltoner. Ibland mer fruktdrivet och/eller mineraligt. Ibland mer röda bär än mörka och ibland mer torkad frukt än färsk.

Jag tror också att La Tyre går att dricka tidigare än Montus Cuvée prestige. Den senare är ett vin som behöver 15-20, ja ända upp till 25 års tid för att mjukna (vilket visade sig på provningen där 85an var det mest ”drickbara” vinet). La Tyre kan nog hålla lika länge – men går att korka upp redan efter en 10 år och erbjuda en annan njutning än Prestige.

 Jag är glad att båda stilarna finns och att fokuset på La Tyre inte har gjort Cuvée Prestige sämre. Båda är enastående viner och det är just den skillnaden som gör vin till något mer än en en vanlig dryck och ett berusningsmedel. Det är dynamiken och skillnaden som gör vinet till världens häftigast dryck.

 

Montus Prestige

Här är de 11 årgångarna av Montus Prestige som presenterades på tisdagen. Det blir mer om La Tyre och Brumont senare här i Uppkorkat!

Château Montus Cuvée Prestige

Brumonts prestigevin fram till skapandet av La Tyre och vinet har på intet sätt blivit sämre genom åren. Vinet kommer från 30-åriga eller äldre tannatstockar som vuxit på steniga och väldränerade syd till sydvästliga sluttningar. Enligt vad Alain Brumont sa på tisdagen så görs Montus Cuvée Prestige på 100 procent tannat. Det här går stick i stäv med vad jag har fått reda på tidigare (bla från den svenske importörens hemsida) om att han också använder lite cabernet sauvignon och cabernet franc. Det kan vara så enkelt att han nu börjat göra vinerna på 100 procent tannat – och sedan början av 2000-talet använder han inget pressvin.

I övrigt får vinet generellt en 3-6 veckors maceration (beroende på årgången). Alkoholjäsning vid 28 grader och malolaktisk jäsning och lagring på ny fransk ek i 14-16 månader. Sedan årgång 2000 används inget pressvin – utan bara den självrunna juicen går till Prestigevinet.

Château Montus Cuvée Prestige 1985
Första flaskan var korkad. Andra flaskan oemotståndlig. Alain Brumont kallar den för den ”mytiska årgången” eftersom det var med den som världen fick upp ögonen för tannat (slog flera stora Bordeauxslott från samma årgång i en blindprovning). Vinet har en mörk bordeauxröd färg med mongnadston. Doften utvecklad och lite kryddig med inslag av röda bär, torkad frukt, läder och en liten ton av bondgård. Smaken är öppen och medelfyllig med en rund utvecklad och relativt sett mjuk kvalitet. Inslag av röda och mörka bär, torkad frukt och örter. Kvällens mest ”drickbara” vin – det vill säga det som gav mest njutning.

Montus 1985

 

Château Montus Cuvée Prestige 1990
Bra årgång som i övriga Frankrike. Mörkt röd färg och en utvecklad doft av mogen frukt, tobak, lite häst/bondgård och mineral. Inte lika expressiv som 85an. Smaken är också stramare (medelfyllig) med inslag av mörka bär, plommon, örter, salmiak och tobak. Lång stram avslutning. Lite för torr?

Château Montus Cuvée Prestige 1994
Hett år med liten och koncentrerad skörd. Mörkt blåröd i färgen. Knuten lite rökig, örtig och köttig (nötkött-blodig biff) doft. Stram medelfyllig till fyllig och koncentrerad smak med inslag av mörka bär, plommon, örter, blyerts och fat. Bra koncentration och bra längd. Tuffa syror men fortfarande riktigt bra med frukt. En ton av bordeaux – men något mer. Den här gillar jag. Lagra!

Château Montus Cuvée Prestige 1995
Bra årgång med varma väderförhållanden och mogna druvor. Köttig tät näsa med mörka bär, örter, kryddor och fat. Smaken är medelfyllig till fyllig och sträv med inslag av mörka bär, tobak och örtkryddor. Lång tuff avslutning. Bör lagras.

Château Montus Cuvée Prestige 1996
Lite sämre väderförhållanden som gav sämre koncentration på druvorna. Färgen är ändå mörkt blåröd och ogenomtränglig. I doften hittar jag blodig entrecôte och lite portvinstoner men också lite ”Médoc”. Smaken är medelfyllig och fruktdriven med inslag av mörka bär och portvin. Syrlig eftersmak och trots den sämre årgången massiva tanniner.

Château Montus Cuvée Prestige 1997
Svåra förhållanden med svalt väder. Men den har tydligen blivit efterfrågad i efterhand. En av de mest bordeauxlika med mörk röd färg och en lite knuten bordeauxaktig doft. Medelfyllig fruktdriven smak med en syrlig/sträv ton. Väldigt mycket bordeaux (blyerts, häst, nästan lite korinter). Måste lagras.

Château Montus Cuvée Prestige 1998
Ännu en tuff årgång som krävde mycket av vinmakaren. Mörkt blåröd. Tät lite portvinsaktig doft med inslag av mörka bär och mynta? Medelfyllig koncentrerad smak av mörka och röda bär, portvin, mynta och fat. Bra koncentration och mineralkänsla. Lång härlig avslutning. Bör kunna lagras länge. En av mina favoriter.

Château Montus Cuvée Prestige 1999
Hagel under skörden – men ändå välbalanserade viner med låg tanninhalt enligt Brumont. Mörkt röd färg och en nästan lite saftig grenacheaktig doft. Kanske lite volatil men ändå fräsch med bär, örter och torkad frukt. Medelfyllig till fyllig smak med saftiga mörka bär, choklad och örter. Massor av härlig frukt. Känns ovanligt klar och redo och härlig att dricka. Gillar den skarpt.

Château Montus Cuvée Prestige 2000
Bra år med fint väder långt in på hösten. Vinerna ska ha extra bra lagringspotential. Mörkt blåröd opak. Ung knuten doft med rostade fat, örter, mynta och mörka bär. Medelfyllig till fyllig rökigt smak av mörka bär, torkad frukt, tobak och örter. Suverän koncentration och lång härlig eftersmak med tuffa syror och bra potential. Bör förstås lagras.

Château Montus Cuvée Prestige 2001
Generöst år med massor av frukt, bra balans och bra koncentration i vinerna enligt Alain Brumont. Mört blåröd färg. Lite kokt och portvinsaktig/nötig/whiskyfatsaktig ton i doften. Definitivt annorlunda gentemot de andra. Fyllig och eldig smak av röda och mörka bär, fat (vanilj och kokos), örter och tobak. Inte min favorit.

Château Montus Cuvée Prestige 2002
En exceptionellt bra årgång i Madiran till skillnad från övriga Frankrike. Mörkt blåröd ogenomtränglig färg. Ung tät och knuten näsa. Medelfyllig till fyllig ung mycket sträv och koncentrerad smak med massor av frukt (mörka bär – plommon och björnbär) och rejält med syror (fruktsyra och garvsyra). Här finns en rejäl lagringspotential och trots att vinet är över 10 år så är det alldeles för ungt i dagsläget.

Läs mer om provningen här:

Erica Landin har fångat provningen på ett snyggt sätt i sin blogg Vinkärlek!

 Winepunk har redan fått med alla provningsanteckningarna!

Initierade smakbeskrivnigar på engelska hittar du hos Barolista!

bild (1)

Brumonts klassiker – Montus Prestige och Vieilles Vignes

Dela denna artikel

10 september, 2012 klockan 07:34

Systembolagets nya provningspolicy med bara ett enda provningstillfälle för de riktigt exklusiva vinerna kommer att drabba oss vinjournalister. Både jag och flera andra skribenter missade nämligen provningen av de exklusiva septembervinerna.

Extra svårt är det förstås för oss som inte bor i eller i närheten av Stockholm. För mig personligen är en provning ett heldagsevenemang med långa tågresor.

Men jag är inte bitter! ;) Den här månaden har jag haft tillfälle att prova två av vinerna i det exklusiva septembersläppet i efterhand. Och det är inte vilka viner som helst. Jag har följt Alain Brumonts Château Montus och Bouscassé sedan snart tjugo år tillbaka. Just de här två vinerna från Madiran tillhör några av de bästa lagringsvinerna jag känner till. Den enkla Montus kan hålla i tio år och bara bli bättre (eller i alla fall förändras utan att tappa något) och prestigvinerna är förstås ännu mer intensiva i smaken.

Enda problemet med Brumonts röda är att de är smärtsamt sträva och koncentrerade i sin ungdom. Vanliga Montus 2009 har jag redan skrivit om här i bloggen och Bouscassé ingår i det vanliga sortimentet och är därför alltid tillgänglig i de flesta butikerna.

Château Bouscassé Vieilles Vignes 2009 (99282, 249 kronor) är den mer tillgängliga av de här två vinerna. Bousassé brukade vara lite mer oldschool i stilen (Bouscassé är föräldragården) jämfört med Montus Cuvée Prestige – men jag tycker att den skillnaden håller på att suddas ut. Gjord på mestadels tannat med ett lågt skördeuttag på 30 till 35 hl/ha. Det har lagrats mellan 12 och 14 månader på nya franska ekfat och buteljerats utan filtrering.

Färgen är djupt mörkröd. Doften ung lite jordig och järnig med inslag av mynta mörka bär, rosta ek och örter. Smaken är fyllig, bred och lite bitter med en kritig/järnig ton och massor av mörka bär. Här finns inslag av mynta, örter, kött och rostade fat. Lysande syror och en lång härlig eftersmak. Göm undan i fem år innan du öppnar!

Château Montus Cuvée Prestige 2009 (99507, 395 kronor)
40 hl/ha och 12-14 månder på fransk ek. Förr var det här det lite mer moderna av de två vinerna men som jag sa ovan så tycker jag att den distinktionen inte riktigt håller längre. Möjligtvis är Montus lite mer koncentrerad i smaken men också fruktigare (mindre jordig) än Bouscassé Vieille Vignes.

Mörkt blåröd opak färg. Ung doft av svarta vinbär, grädde, rostade fat, mynta, kött och tobak. Smaken är fyllig och koncentrerad med tuffa syror men också rejält med härlig mörk frukt och inslag av fat, mynta, tobak och örter. Lite mer primärfruktigt och inte lika jordig som Vieilles Vignes!

De bästa och mest prisvärda i september

Dela denna artikel

1 september, 2012 klockan 08:07

 

September blir inte en lika kul vinmånad som augusti. Det slog jag fast redan efter provningen i början av sommaren. Det som är bra är bredden av riktigt prisvärda vardagsviner. Här är månadens toppar!

 

Månadens mest prisvärda röda

 

Vylyan Pinot Noir 2010 (98024, 69 kronor)
Månadens mest prisvärda är utan tvekan denna pinot noir från Villány i Ungern (av alla ställen!). Jag misstog den för en Alsace eller lättare Bourgogne pinot noir (och jag var inte den ende). Vinet har en härlig frisk pinotfrukt med lätt smak av röda bär (hallon) och en lite nervig kryddighet. Allt för bara 69 kronor.

 

Månadens fräckaste

 

 

Soffocone di Vincigliata 2009 (99517, 189 kronor)
Hajpade Bibi Graetz ska tydligen ha rört om lite i USA med det här vinet. För ”soffocone” är nämligen florentinsk slang för samlag. Och vingården Vincigliata lär vara ett populärt tillhåll för unga älskande par! Vi svenskar brukar inte vara pryda av oss och därför är det vågade namnet och Bibi Graetz konstnärliga etikett (egengjord) inget problem. Och vinet gjort på sangiovese, colorino och canaiolo  är också sexigt läckert med sin härliga frukt och koncentrerade syror. Färgen är röd-organgeröd och det har en lite parfymerad doft av röda bär och örtkryddor. Smaken är stram en bärig med röda bär, kryddor, fat, choklad och tobak.

 

 

Månadens bästa röda 1

 

Château Montus 2009 (99423, 195 kronor)
Alain Brumonts viner från Madiran behöver knappast någon introduktion längre. År efter år är hans Montus (och Bouscassé) bland de bästa och mest prisvärda vinerna som jag provar under året. 2009an är förstås inget undantag. Men var varnad – det här är ett vin som behöver en si så där 5 till 10 år för att mogna. Tätt mörkt nästan svart i färgen och med tät knuten doft. Smaken är full av kraft och nästan smärtsam i nuläget med mörka bär, örter, kött och fat.

 

Månadens bästa röda 2

 

 

Bodegas Baigorri Reserva 2007 (95232, 199 kronor)
Bodegas Baigorri tillhör de moderna förnyarna i Rioja med viner som är mörka och tätare och med mer primärfrukt än de traditionella vinerna från området. 2007an av Reservan är inget undantag. Mörkt blåröd i färgen och med lite knuten doft av mörka bär, fat och mynta. Smaken är fruktdriven och bärig med en lite syrlig men kraftfull ung smak av mökra bär, örter, kryddor, fat, choklad, kött och tobak. Jag gillar det faktiskt lite bättre (åtminstone i nuläget) en Baigorri Garage 2007 som är dubbelt så dyrt eftersom jag tycker att ekfaten är bättre integrerade i det här vinet.

 

Månadens mest prisvärda vita

Haimerl Kamptal Grüner Veltliner Trocken 2011 (94023, 78 kronor)
Österrikes grüner veltliner, kan vara härligt kryddig och frisk på en och samma gång och kombinera citrusfrukternas fräschör med mangon och papayans kryddighet. Det gör det här vinet på ett härligt sätt med just citrus och tropisk frukt och en kryddig avslutning. Drick till kyckling och fisk.

 

Månadens bästa vita

 

William Fevre Chablis Premier Cru Fourchaume 2010 (99457, 259 kronor)
Klassisk Chablis från en av de allra bästa producenterna i området (ägs numera av Henriot). För ett decennium sedan var det här viner som ofta fick smaka ny ek men det finns inga träsmaker (eller i alla fall väldigt subtila sådan) i det här vinet. Doften är klasisk, men lite knuten, med krita, grön frukt, smör, citrus och mineralrök. Smaken är lätt och frisk och mineralig med inslag av citrus, smör, nötter och rökig mineral. Och finishen är lång och läcker!

Månadens snyggaste etikett

 

Magic Hat Demo Black IPA (1641, 24,90 kronor)
Snyggaste etiketten som tagen direkt från en 7-tums singel från Jamaica. Amerikanska Magic Hat Demo är ett mörkt och tätt öl med smaker av choklad, rök, kaffe och humle. Kraftfullt men välbalanserat och gott!

Du hittar fler fynd bland septembernyheterna här!

Hela tabellen med alla provade viner hittar du här!

PS: På grund av Systembolagets nya provningspolicy har jag tyvärr missat att prova en del av de exklusiva vinerna (de som släpps i vinkällarbutikerna i Stockholm, Malmö och Göteborg). Den nya  policyn innebär att man numera bara kan prova de riktigt exklusiva vinerna vid ett enda tillfälle vilket gör det mycket svårt för alla vinjournalister utanför Stockholmsområdet att få tillgång till och hinna med den provningen!

Vitt fynd från sydväst – Alain Brumonts vita

Dela denna artikel

12 juli, 2012 klockan 15:24

Alain Brumont har med rätta blivit en superkändis i vinsammanhang. Hans Château Montus och Domaine de Bouscassé tillhör vinvärldens mest intressanta rödviner med kraftfull smak och personlighet. Men har du provat hans vita viner?

La Gascogne par Alain Brumont Gros Manseng- Sauvignon Blanc (2882, 79 kronor) är ett riktigt prisvärt vin från sydvästra Frankrike. Vinet är en blandning av 50/50 procent gros manseng och sauvignon blanc och har kalljäst på ståltank. Nyligen provade jag 2011an som är en riktigt bra årgång av vinet. Här finns  massor av kryddig tropisk frukt som mango, kiwi men också citrus och krusbär. Friskt och läckert. Drick till grillad fisk!

Tio viner under 100 spänn

Dela denna artikel

7 april, 2012 klockan 10:15

Det har varit mycket exklusiva nyheter och fullt fokus på Sydafrika och ”naturviner” här i Uppkorkat ett tag. Nu är det hög tid igen att titta lite närmare på bolagets bästa budgetfynd.

Allt är inte nyheter och Uppkorkat provar förstås igenom de flesta nya årgångarna av gamla godingar också. Här är några av mina favoriter just nu som du kan servera till påskhelgens lamm eller lax utan att skämmas om du nu skulle ha glömt att köpa på dig något bra vin. Och de håller dessutom långt bortom påsk!

Låt oss börja med att konstatera ännu en gång hur bra vinerna från 2009 är i Rhônedalen. Jag kan fortfarande inte säga vilken som är bäst, 07an eller 09an, men jämfört med den riktigt klena årgången 2008 är vinerna helt lysande. Och senast jag var upp i Stockholm och provade fick jag svart på vitt på detta.

Kollegan Thomaz Grehn på GP serverade mig två viner blint. Uppgiften var att säga vilket av de båda som var bäst. Jag pekade självsäkert på glas nummer två som visade sig vara Guigals Côtes-du-Rhône 2009 (2011, 99 kronor). Och inget konstigt med det eftersom det brukar vara ett riktigt bra vin. Men det intressanta var vad som var i glas nummer ett – Château Mont Redon 2008 (2811) – en gammal Châteauneuf-du-Pape-favorit som kostar 229 kronor.

I det här fallet var det ingen match. Guigals Côtes-du-Rhône sopar banan med det mer än dubbelt så dyra vinet med en koncentrerad kryddig smak av mörka bär, örter och mineral. Château Mont Redon känns tunn och oinspierard i jämförelse och jag misstog den till och med för en pinot noir!

2009 verkar vara bra i hela franska södern och en annan gammal favorit, Reserve de la Condaminte 2009 (12804, 69 kronor), visar också god form. Också här möter vi en kryddig smak av mörka bär med inslag av salmiak. För samma pris hittar vi Reserve du Vieux Noir Malbec 2010 (2212, 69 kronor) som även den bjuder på massor av mörka bär – men här är syrorna lite tuffare och strävare. Men båda bjuder på riktigt mycket vin för pengarna.

Portugisiska Meia Pipa 2009 (2564, 79 kronor) från distriktet Terrea do Sado i närheten av Lissabon har jag skrivit upp tidigare och 2009an är riktigt fin. Här är det mer torkad frukt och lite läder i saken även om det också har en skön kryddighet i all frukten. Vill du ha något mjukare så prova Eikendal Cabernet Franc ( 95051, 99 kronor) som har en skön mjukt bärig smak (svarta vinbär) med lite inslag av rökiga fat, choklad och blyerts och en lång eftersmak.

Över till de vita vinerna och några klassiker. Österrikiska Leth Grüner Veltliner 2011 (4200, 75 kronor) brukar bjuda på kryddig och fruktig smak inslag av kiwi och med bra koncentration och lång eftersmak. Gustave Lorentz Riesling 2010 (22257, 89 kronor) är torrare och friskare med en fokuserad rieslingsmak med inslag av citrus och gröna äpplen och en eftersmak av honung och mineral.

Boulder Bank Sauvignon Blanc 2011 (6367, 77 kronor) är något för dig som  gillar sauvignon blanc i den lite övertydliga Nya Zeeländska stilen. Massor av krusbär och cocktailfrukt men ändå med bra friskhet och mineraltoner. Och vill du ha något stramare så prova Les Fumées Blanches (2010, 73 kronor) med sin nästan hårda krusbärssmak med inslag av krita och kalk.

Låt oss avsluta med något sött till årets första rabarberpaj. Nederburg Late Harvest 2010 (2741, 79 kronor) är en härlig blandning av chenin blanc och riesling. Smaken är mycket söt och koncentrerad med aprikosmarmelad, nötter och citrus. Ett härligt vin att avsluta en härlig kväll med!

 

 

Vertikalaren i mitt hjärta – tre årgångar Montus

Dela denna artikel

14 augusti, 2011 klockan 08:12

Nej det är inte svårt och ja det tar lite tid. Men om du vill få till en riktigt intressant provning om några år så är det bara att börja spara! Och det bästa av allt är att det behöver inte heller bli speciellt dyrt!

Jag snackar förstås om ”vertikalaren” eller vertikalprovningen – flera olika årgångar av ett och samma vin i en enda provning (till skillnaden från horisontalarprovningen som ställer olika viner av samma årgång mot varandra). Det är en av världens häftigaste upplevelser för oss vinnördar och ger dig en unik möjlighet att se hur ett vin utvecklas över tid.

För några veckor sedan hade jag tillfälle att vara med om en sådan (ja det händer alldeles för sällan!). Det var min svägerskas man och jag som tillsammans ställde upp tre årgångar av Alain Brumonts moderna klassiker – Château Montus – mot varandra. Plus en Château Bouscassé Vieilles Vignes från samme Brumont. Själv stod jag för den mindre delen och tog med mig en flaska av årgång 2000 till Åkersberga. Micke fixade generöst nog de andra – en 04a, en 08a och Bouscassén från årgång 2006.

Det var ett gäng som det kanske tagit oss sju-åtta år att samla ihop (om man tar bort den äldsta så hade det gått på fem). Varje flaska hade kostat/kostar kanske mellan 150 och 230 kronor flaskan. Så utslaget på fyra personer blev priset inte värre än en enda halvdyr flaska! Och vilken kväll det blev!

Brumonts Montus och Bouscassé kommer från det fortfarande ganska okända distriktet Madiran i sydvästra Frankrike. De är gjorda på en blandning av den lokala och kraftiga druvsorten tannat tillsammans med cabernet sauvignon och cabernet franc. Och de lagras på en blandning av ny och gammal ek. Alla årgångar jag har provat har varit nästan svarta i färgen och smärtsamt sträva till att börja med. Som torra portviner med mängder av mörka bär och örtkryddor. Men med åldern rundas syrorna av och fram träder en mer nyanserad och mogen smak av mörka bär, cederträ och örter som liknar riktigt bra Bordeaux från stora årgångar men som också bär lite av söderns ”hetta”.

Min poäng med allt detta är att även du kan göra det här och få den där kicken. Det nästan löjligt fascinerande att se hur olika och ändå lika de olika årgångarna är i de olika glasen. Tycker du att Montus är lite i dyraste laget – prova då den ”vanliga” Chaâteu Bouscassé (2204, 119 kronor). Inte dålig den heller – och den tål lätt att lagras i tio år!

Vad smakade då de olika årgångarna? Ja naturligtvis har jag utlovat utförliga smaknoteringar i den något kortare versionen av den här artikeln i dagens papperstidning. Men av någon anledning hittar jag inte mina anteckningar i skrivande stund (Note to myself: Yo Magnus – använd Iphonen nästa gång!!!). Så det här får bli från minnet. Micke Helldén får korrigera mig om jag har fel! :) :(

Château Montus 2000
Tät mörkt röd färg med en tunn orange kant. Lite funky i doften med ladugård/häst/gödsel, mörka bär, cederträ och kryddor. Medelfyllig till fyllig och intensiv smak av mörka bär, örter, cederträ och tobak. De tuffa syrorna känns fortfarande men har rundats av och har gett vinet lite av en (sträv) sammetston. Lång välbalanserad eftersmak. Kan drickas nu eller sparas i ytterligare 3-5 år.

Châteua Montus 2004
Mörkt blåröd och tät färg med en antydan till orange kant. Ung lite rökig doft med inslag av mynta, svarta vinbär/mörka bär och fat. Nästan som ett portvin i doften. Medelfyllig till fyllig koncentrerad och sträv smak av mörka bär (björnbär och svarta vinbär), ekfat (cederträ och antydan till en lite rostad vaniljton) samt örtkryddor (mynta). Kraftiga syor – fortfarande ung men börjar visa spår av mognad. Bör sparas något eller några år – men kan hålla i 10 år till.

Château Montus 2008
Svart/blåröd opak färg. Ung lite knuten doft med mosade mörka bär, rostade fat och örter. Medelfyllig till fyllig supersträv smak med massor av mörka bär, fat, örter och tobak. Smärtsamt ungt och knutet i nuläget. Men det öppnar upp sig under provningen (luftningen i karaff). Lång sträv avslutning. Spara i 5-15 år.

Châteua Bouscassé Vieilles Vignes 2006
Mörkt tät blåröd med begynnande orangeton i kanten. Ganska stor och nyanserat komplex doft av mörka bär, rostade ekfat, örter, choklad och tobak. Medlfyllig till fyllig koncentrerad smak med begynnande mognadston. Här finns också mörka bär, rostade fat och örter. Tanninerna är fortfarande tuffa men känns också lite moget avrundade. Lång komplex avslutning. Kan drickas nu eller sparas i tio år.

Huvudnyheter