Nya tider och nya viner – unik näthandelsprovning

23 januari, 2013 klockan 19:58
Björnstierne Antonson höll i den första riktiga näthandelsprovningen i Sverige

 

Det är något av en revolution på gång i vinsverige även om det har tagit lite tid – men allt sedan Rosengrendomen 2007 har internethandeln med vin sakta flyttat fram sina positioner.

Ännu pratar vi bara promille av allt det som säljs via detaljhandelsmonopolet Systembolaget i Sverige. Men 2012 såg vi ett rejält trendbrott. Svenska vinskribenter (inklusive undertecknad)  som tidigare mest skrivit om viner på Systembolaget började prova och skriva om näthandelsutbudet. Och allt fler vågar prova på att köpa viner av de seriösa handlarna

En viktig faktor i detta är förstås att i kan lita på de som vi handlar av. Egentligen är nog problemet varken större eller mindre än med andra e-handelsföretag inom andra branscher. Men jag tror att ett brett utbud tillsammans med enkel och billig frakt är några av framgångsfaktorerna. Särskilt eftersom Systembolaget har gett sig in på samma marknad.

På onsdagen anordnades en första historisk provning av några internethandlares sortiment. Bakom initiativet står Helsinborgsbaserade Winefinder (som jag tidigare skrivit om här!) och vid den första provningen fanns åtta-nio andra vinhandlare representerade.

– Vi har ytterligare tre-fyra stycken till som anmält intresse. Sedan finns det de som inte ens svarat på förfrågan. Andra säger rent ut att det inte är något för dem. Så vi får se hur vi går vidare. Det är inte säkert att vi fortsätter och har så många provningar som vi tänkte oss från början. Det får bli en diskussion nu när vi kört igång, säger Björnstierne Antonsson konsultande sommelier som leder Winefinders provningskommitté 0ch som sköter det praktiska med e-handelsprovningarna.

Enligt det första upplägget skulle det vara 11 provningar under 2013 – men det kan hända att det istället blir en provning i kvartalet där alla som vill får ställa upp så många viner de vill.

– Det är kanske mer rimligt att vi går samman för en näthandelsdag och låter så många som möljigt vara med och att de har chans att vara med och snacka om sina viner. Några har mycket riktigt reagerat på att vi (Winefinder) som arrangerar det hela är part i målet.Det kanske istället blir så att vi bildar, kanske inte en branschförening, men en sammanslutning av e-handels företag som gör saker tillsammans, säger Björnstierne Antonsson.

Tyvärr var det väl lite si och så med intresset bland de svenska vinskribenterna. Bara 13 personer hade anmält sig till onsdagens provning och flera av de tyngsta namnen var inte närvarande (det kan ju finnas naturliga förklaringar förstås). Det är trist. Det borde vara de här provningarna som alla nyfikna vinskribenter köade till och inte som nu de vanliga provningarna på Systembolaget. För det är här som vi har en möjlighet till den mångfald som vi i dag saknar i Sverige.

Håller du med? Kommentera här nedanför i kommentarsfältet.

Det kommer att bli mycket mer från provningen här i Uppkorkat framöver. Till att börja med – här är en favorit från varje näthandlare som var med på provningen i dag! OBS! Det är inte säkert att alla viner finns just nu hos handlarna och man kan sällan köpa en flaska åt gången!

 

Italienska magasinet

Giacomo Fenocchio Langhe Nebbiolo 2010 (180 kronor)
Det är sällan man stöter på nebbiolo som är så lätt, saftig och drickbar. Lätt frisk och lite stram smak av röda bär, mineral, blommor örter. Fräsch med torkad frukt och tobak i eftersmaken. Läcker!

Franska Vinlistan

David Leclapart l’Artiste 2006 (695 kronor)
Jag vet att 700 kronor är mycket för ett vin – men jag tycker att det här vinet är värt varenda krona. Okej det är inte Davids ”bästa” vin men den härliga friska smaken av mogen citrus frukt, svamp och nötter  den härliga kocentrationen och den långa härliga eftersmaken får mig att falla pladask!

För mer om David Leclapart – se här!

 

Invinitum

Genium Celler 2006 (120 kronor)
En för mig okänd producent i Priorat – men en riktigt trevlig bekantskap. Vinet har en medelfyllig lite funky och oldschoolaktig smak med inslag av röda bär, torkad frukt, lite farmyard, fatvanilj och kryddor. Bra koncentration och lång eftersmak.

Vinstocken

Bodega Domenico Jarauta Lar de Sotomayor Rioja Tempranillo 2008 (158 kronor)
Medelfyllig och koncentrerad Riojas som blandar gammalt och nytt. Smak  av mörka bär, fat, örter och kakao. Bra garvsyra som är inlindad i skön frukt.

Vinupplevelser

Cellar Castllet Ferral Priorat 2009 (149 kronor)
Modern näsa med kakao, mörka bär, örter och fudge. Lika modern i smaken med massor av mörka bär, örter och eukalyptus. Här finns en saftighet men också bra syror och en lång lite eldig eftersmak med inslag av fat!

Xwine

Fratelli Revello Barbera d’Alba 2010 (109 kronor)
En av två årgångar av det här vinet och jag gillade båda. 2011 är kanske snäppet bättre än 2010an ( har mer potential). Medelfyllig syrlig och bärig smak med massor av örter och inslag av eukalytpus och fat. Bra stam avslutning men massor av mörka bär.

Roberson

Henschke Mount Edelstone 2001 Eden Valley Shiraz (725 kronor)
Okej det är ett häftigt pris på det här vinet men det är också ett häftigt vin. Jag skäms inte för att säga att jag gillar det även om det är ogenerat Nya Världen-aktigt i stilen. Det har en stor saftig doft med inslag av kryddor och eucalyptuspastiller. Smaken är mogen och bärig med inslag av mörka bär, plommon, eucalyptus och fat. Bra saftig koncentration i avslutningen. Jag gillar det även om kultstämpeln gör att priset är väl högt!

Winefinder

Dois Vales Seis Quintas Martue 2011 (98 kronor)
En favorit från när jag testade Winefinders viner i slutet av förra året. Härlig portugis med en koncentrerad saftig men ändå stram smak av mörka bär, örter, fat och kryddor och med inslag av mynta och tobak. Lång härlig eftersmak.

 

Dela

Rosé, riesling och italienska röda – fynden i maj

1 maj, 2012 klockan 12:31

Det märks att sommaren är på väg när man tittar på de nya vinerna som släpps på onsdag. Då lanseras inte mindre än 18 roséviner i det tillfälliga exklusiva sortimentet.

Hela tabellen med alla provade viner hittar du här!

Och i jämförelse med de trötta och likformade roséerna i det fasta utbudet (de som du och jag är hänvisade till året runt) så är kvaliteten lysande. Visst de kostar lite extra men i det här fallet är det värt varenda krona!

Sydafrikanska Delheim Pinotage Rosé 2011 (90107, 99 kronor) och chilenska Montes Cherub Rosé of Syrah 2011 (91145, 99 kronor) är två gamla favoriter som är riktigt bra i år också. De går båda i samma lite fruktdrivna stil. Det här är roséviner med mycket bärsmaker. Den förra är lite lättare och friskare med mineral- och örttoner. Den andra djupare och mer pang på i bärsmakerna.

Marsannay Rosé Domaine Clair-Daü 2011 (95048. 129 kronor) och Marsannay Rosé Pinot Noir Domaine Bruno Clair 2010 (91165, 149 kronor) visar hur läcker rosé kan vara när den görs på pinot noir. Den första är lätt och frisk och lite nervig i smaken. Den andra lite kraftigare med härlig hallonsmak och lite inslag av kaffe. Missa inte heller Neudorf Pinot Rosé 2011 (95105, 149 kronor) från Nya Zeeland som har en koncentrerad smak av persikor, jordgubbar, mineral och svamp.

Annars är det väl Provence, tillsammans med Tavel, som är mest känt för sina roséviner. Château Sainte Marguerite Cru Classé Rosé 2011 (95112, 149 kronor) visar upp Provence från sin friska smakrika och lite kryddiga sida med smaker av apelsin, röda bär och grape. Och Domaine de la Mordorée La Dame Rousse 2011 (91229, 145 kronor) från Tavel, gjord på bland annat grenache, cinsaut, mourvèdre och syrah,  är lite eldigare med inslag av hallonremmar och med lite restsötma i eftersmaken.

Låt mig också säga något kort om det vita innan vi går över på de röda fynden. Arbois Sélection 2008 (99226, 179 kronor) är ett läckert vitt vin från distriktet Arbois och Stephane Tissot. Den är gjord på en blandning av chardonnay och den lokala savignindruvan och har Juravinernas (ofta) lite nötiga och oxiderade koncentration. Det är kanske inte något för alla – men jag älskar den här lite brända, nötiga och svampiga smaken som ändå är frisk och smakar torkade aprikoser.

I maj kommer också några rieslingviner som du inte får missa. I vår Sydafrikaserie som går i 24HD (och som du även kan se i bloggen) besökte vi Paul Cluver (se inslaget här!) och firmans Riesling 2010 (90005, 109 kronor) är bara så läcker med sin lätta fokuserade och friska smak. Lime och citrus möter mineral (krita) och honung och en liten ton av petroleum. Läs mer om Paul Cluvers viner här!

Österrikiska Bründlmayer Riesling Heiligenstein 2010 (90101, 195 kronor) är förstås ännu friskar och lite hårdare i smaken. Vinet är alldeles för ungt men det är ändå svårt att inte låta sig förföras av smakerna av citrus, persikor och apelsin.

Det har varit ont om siclianska rödviner på bolaget men nu finns det helt plötsligt mycket att välja på. Bland mina favoriter hittar vi Noà Cusumano 2007 (91182, 198 kronor) är en modern klassiker som brukar vara lysande. Så också 2007an med sin koncentrerade men ändå runda smak av mörka bär, örter, fat och inslag av kakao och kryddor. Vinet är gjort på en blandning av nero d’avolo, cabernet sauvignon och merlot.

Donnafugata gör också lysande viner och Tancredi 2007 (91200, 199 kronor) är en annan modern klassiker  som imponerat på mig över åren. Också här har vi en blandning av inhemska och lokala nero d’avolo tillsammans med bland annat cabernet sauvignon och tannat. 07an har en förförisk doft av svarta vinbär, mynta och örter. Smaken är sträv, koncentrerad och massiv med massor av mörka bär (svarta vinbär), örter, choklad och fat! 2007an är tydligen slutsåld (enligt företaget) och det är inte så konstigt eftersom den fick tre glas i italienska vinbibeln Italian Wines som ges ut av Gambero Rosso.

Missa inte heller några lysande viner från norra Italien. Gianni Voerzio är en av mina favoritproducenter när det gäller prisvärd Barolo. Nu kommer hans Barbera d’Alba Ciabot della Luna 2009 (91126, 179 kronor) och Barolo La Serra 2007 (91128, 249 kronor). Båda är alldeles för unga i nuläget. Det första är mörkt och lite syrligt i smaken och packat mer mörka bär och strama syror. Det andra är också stramt med röda bär, läder, torkad frukt, choklad/kakao, nypon och rosor. Och avslutningen är lång och sträv!

Det är den även hos Luigi Piras Barolo 2007 (90032, 275 kronor) som jag tycker går från klarhet till klarhet. Det här är ett superkoncentrerat vin med röda bär, ryddor, tobak och örter i smaken. Eftersmaken har rejält med tuffa syror och tar aldrig slut. Lägg undan i källaren i ytterligare 3-5 år innan du öppnar!

 

Dela

La Spinetta – modern nebbiolo och barbera

24 november, 2011 klockan 22:07

Nebbiolo är en av världens häftigaste druvor. Och producenten La Spinetta är en modern ikon i Piemonte – en av de där som lyckats modernisera produktionen av de nebbiolobaserade vinerna Barbaresco och Barolo men också vinerna gjorda på druvsorten barbera. Men utan att försaka kvaliteten.

För några veckor sedan gjorde Uppkorkat (undertecknad och videoproducent Björn Lilja) ett besök vid vineriet och provade några fantastiska viner. Vi visades runt av Manuela Rivetti, dotter i familjen och ansvarig för den italienska försäljningen och vinbesök.


Visa La Spinetta på en större karta

För inte så länge sedan var vinvärlden full av generaliseringar. En av dessa gällde de två systerdistrikten Barolo och Barbaresco. Generaliseringen sa att Barolo var ett ”maskulint” och kraftigt vin medan Barbaresco bjöd på lite mer lätta och ”feminina” smaker. I dag känns den generaliseringen både lite unken och gammalmodig. Alla som någon gång provat mer än ett par viner från området vet att både Barolo och Barbaresco visar upp både en mer generös och fruktig sida men att vinerna också kan vara nästan sanslöst hårda och kärva i sin ungdom. Allt beror förstås hur du handskas med nebbiolodruvorna i vingården och i vineriet.

Men något har ändå hänt med vinerna från Piemonte de senaste 10-20 åren. Moderna vinmakartekniker har slagit igenom brett och de gamla kärva vinerna som behövde decennier i källaren för att mjukna blir allt mer sällsynta. Främsta orsaken är bättre och mer mogena druvor och kortare macereringstider med druvskalen (urlakning av färgämnen och syror genom att man låter druvskalen ligga i kontakt med musten). Dessutom har man mer eller mindre helt slutat med att låta stjälkarna gå med till macerering och jäsning (i stjälkarna sitter riktigt hårda och bittra garvsyoror). Allt detta har skapat ett vin som är lättare att ta till sig när det är ungt men som också går lagra länge för den som gillar det.

Slaget mellan traditionalister och modernister var kanske som hetast för 10-20 år sedan. Lite grovt kan man säga att det stod mellan den gamla skolan som lät druvorna macerera länge i gamla slovenska ekfat och de som gav druvorna en kortare maceration (och lagring) på ny ofta fransk ek. Idag finns mängder av tolkningar av både de moderna och de traditionella metoderna men som så gott som alla viner är i dag fruktigare och mer ”mogna” än tidigare generationers viner – och det är bara bra.

La Spinetta gick i förgrunden för den här revolutionen. Firman startade 1977 och som så många andra med Moscato d’Asti – Piemontes flytande valuta. Ett vitt sött pärlande vin som är redo att buteljeras bara någon vecka efter att det lämnat pressarna. Sällan är Moscato något mer än ren njutning (en perfekt matchning till jordgubbar och fruktdesserter) men den är förmodligen det närmaste du kommer ren druvsaft! Och frågar du mig så är det ett av världens mest underskattade viner.

Men familjen Rivetti hade en dröm redan från starten. Man ville göra bra rödvin. Drömmen tog form vid mitten av 1980-talet efter att Braida och Giacomo Bologna visat vad man kunde göra med druvsorten Barbera genom det i dag kultförklarade vinet Bricco dell’Uccellone (1982). Och 1985 såg Cà di Pian dagens ljus. Det är La Spinettas ingångsvin – det enklaste vinet i uppsättningen men det är inget ”enkelt” eller simpelt med Cà di Pian. Vinet är inte ett vingårdsvin utan en blandning från flera olika vingårdar (du kan se några av dessa bakom Manuela Rivetti på fotot här ovan). Men det har ändå en bra koncentration och smakrikedom i förhållande till sitt pris.

Sedan följde Pin - en banbrytande blandning av nebbiolo och barbera (1989). Sex år senare gjorde man sin första vingårdsbarbaresco Gallina (första vinet som fick den ny berömda noshörningen som symbol på etiketten). Barbaresco Vigneti Starderi och Barbera d’Alba Gallina följde 1996. 1997 kom Barbaresco Valeriano, 1998 Barbera d’Asti Superiore Bionzo och 2000 köpte La Spinetta sin första vingård i Barolo - Campè. Sedan dess har man även köpt 65 hektar mark i Toscana.

Att La Spinetta kvalificerar sig till modernisterna beror på att man använder sig tex av 100 procent ny ek för sina prestigeviner (och ja – de tål det även om de kan ha en aning mycket ek i smaken för vissa smaklökar). Dessutom använder man sedan 1995 så kallade rotofermentatorer – roterande jäskar för urlakning och jäsning av sina rödviner. Det gör kanske deras viner lite ”saftigare”  och fruktigare än många andras – men de hela uppsättningen har en bra ryggrad som gör att de kan lagras i årtionden för den som vill det.

Under senare år har familjen Rivetti även köpt vingårdar i Toscana och gör nu några riktigt bra viner även där. Förhoppningsvis kan Uppkorkat någon gång göra ett besök också där!

För mer om La Spinetta – se filmen från Uppkorkats besök i Castagnole Lanze och läs smaknoteringarna från vinerna vi provade!

Dela

La Spinettas viner – smaknoteringar

19 november, 2011 klockan 13:38

Nu blir det nördigt här i Uppkorkat. Har du missat vårt besök hos La Spinetta så kan du se det här. Men vad smakade vinerna som vi provad vid besöket? Här är mina smaknoteringar.

Lidia 2008

En av två vita torra viner som görs i mycket små mängder (3000 buteljer). 100 procent chardonnay som lagrats en tid i stora äldre ekfat.

Vinet har en ljust gul färg och en stor men grön fräsch doft av lime, citrus och mineral. Inte alls som de vita Piemonteviner som legat på ny ek. Smaken är medelfyllig och frisk med en fokuserad smak av tropisk frukt, smör, lime ohc mineral. Bra koncentration och längd. 3,5/5p

La Spinetta Langhe Bianco Sauvignon Blanc 2007

100 procent sauvignon blanc som också fått ligga på stora ”gamla” ekfat.

Vinet har en ljust gul färg och en nyanserad lite gräsig doft med grön frukt och kryddor. Smaken är mycket frusk och citrusmättad med en angenäm kryddighet. På La Spinetta tycker man att det här vinet fortfarande är ungt. 3,5/5p

Moscato d’Asti Biancospino 2011

90000 buteljer från 20 hektar med moscato. Ska vara den första cru-moscato d’Astin i Italien. Druvorna skördas och jäser sedan på tankar under tryck i ett par veckor (vinet var redan klart när vi besökte vineriet i mitten av oktober).

Ljust gul färg. Stor blommig doft med inslag av päron, persikor och druvor. Smakrikt men ändå friskt och läckert vin med en mjuk druvig smak som påminner lite om fläder. Här finns massor av söt frukt. Som buteljerad druvjuice! 3,5/5p

Ca’ di Pian Barbera d’Asti 2008

La Spinettas första rödvin och enda vinet som inte är ett vingårdsvin. Istället kommer druvorna från tre vingårdar med gamla druvor (medelålder på stockarna 35-40 år) i Castagnole och Costigliole. 6-7 dagars macerering/jäsning i roterande jäskar. Vinet får sin malolaktiska jäsning och lagras i 13-15 månader på 50 procent ny och 50 procent använd ek.

Djup mörkt röd färt. Stor bärig doft med inslag av mörka körsbär, kryddor och ek (knäck). Frisk koncentrerad medelfyllig smak av mörka bär, örter, fat och choklad. Ungt med rätt tuffa syror. Lång finish med välintegrerad ek. 3,5-4/5p

Gallina Barbera d’Alba 2008

La Spinetta köpte Gallina 1995 (och då hade stockarna en genomsnittlig ålder på 45 år) och det blev deras första ”cru”-vin. Vinet jäser också i roterande jäskar i 6-7 dagar och får sin malolaktiska jäsning på ek. Därefter lagras det i 16 till 18 månader på helt nya barriquer följt av 6 månader på rostfritt stål och 3 månader på flaska innan det släpps på marknaden. Ingen klarning eller filtrering innan buteljering.

Vinet har en mörk blåröd färg och en stor doft avmörka bär, rosor, läder och kryddor. Definitivt mer ”parfymerad” än Ca’ di Pian. Smaken är medelfyllig och kryddig med en koncentrerad smak av mörka bär, örter, läder och fat. Lång eftersmak med bra syror och en inslag av knäck och tobak. 4/5p

Bionzo Barbera d’Asti Superiore 2008

Det här är La Spinettas äldsta vingård med en hel del 80-åriga vinstockar. Vinet får 16-18 månader på små franska ekfat (barriques) och görs på samma sätt som Gallina.

Mörkt blåröd färg. En helt annan doft än i de andra barbera-vinerna ovan. Här finns mer mineral örter med mörka bär, ett litet element från ekfaten och inslag av småkakor. Smaken är medelfyllig och stram med mörka bär, örter, tuffa syror och tobak. Här finns också ett inslag av torkad frukt. Vinet känns riktigt ungt och behöver några års lagring på flaska. 4,5/5p

Pin Monferrato Rosso 2009

La Spinettas nyskapande blandning av nebbiolo och barbera. Första årgången var 1989 och då var kombon 80 procent barbera (from Ca’ di Pian) och 20 procent nebbiolo. Idag är blandningen 65 procent nebbiolo (från Barbaresco) och 35 procent barbera (från Bionzo). De olika druvsorterna jäste var för sig i roterande jäskar. Vinet får malolaktiska jäsning på ny fransk ek och lagras därefter 16-18 månader på samma mediumrostade ekfat. Därefter blandas vinerna från de olika druvorna och får vila i först två månader på rostfritt stål och sedan ytterligare 3 månader på flaska. Ingen klarning eller filtrering!

Vinet har en nebbioloorange färg coh den dominerand edruvsorten går också igenom i doften med en lätt parfymerad bouquet av läder, saft, röda bär och örter.Smaken är medelfyllig med en bra kryddig uppbyggnad. Här finns en nästan söt saftig smak av röda bär med inslag av örter, läder och viol. Bra längd i eftersmaken och en liten bitter ton i finishen.

Barbaresco Vigneto Bordini 2007

La Spinetta köpte Bordini i Neive så sent som 2006 för att göra ”vanlig” Langhe Nebbiolo – men vinerna blev så bra att de valde att göra en vingårds Barbaresco istället. Vingården är lite yngre och stockarna har en genomsnittlig ålder på 20-25 år men det är inget fel på koncentrationen i vinerna. 4 hektar och en produktion på 13000 buteljer. Vinet jäser i 6-7 dagar på så kallade rotofermentarorer (se nedan) och får 20-22 månader på 50 procent ny och 50 procent ettårig mediumrostad fransk ek. Därefter lagras det i ytterligare 3 månader på rostfritt stål och 12 månader i på flaska. Ingen filtrering eller klarning före buteljering.

Färgen är klassiskt orangeröd. Doften stor med massor av röda bär och en söt/saftig ton och inslag av örter, läder och tjära. Smaken är medelfyllig med bra koncentration och saftigheten går igen på tungan. Vinet har bra syror men är insvept i röd och saftig frukt med inslag av läder, örter och fat. Längden är suverän och vinet känns fortfarande ungt. Behöver tid för att harmonieras. 4-4,5/5p

Barbaresco Vigneto Gallina 2006

5 hektar nebbiolo med en genomsnittlig ålder på 35-45 år som växer på en kalkrik sydsluttning i Neive. Produktionen ligger på runt 11500 buteljer. Vinet får som de flesta andra La Spinettaviner en kort jäsning/macerering på 7-8 dagar i så kallade rotofermentorer (snurrande jäskar i rostfritt stål). Därefter 20-22 månader i ny mediumrostad fransk ek och därefter lagras det i ytterligare 3 månader på rostfritt stål och 12 månader i på flaska. Ingen filtrering eller klarning före buteljering.

Det här är kanske La Spinettas ”lättaste” och mest delikata Barbaresco. Klassisk orangeröd färg och med en stor parfymerad doft av röda bär, läder, örter och blommor. Delikat och aromatisk. Medelfyllig till fyllig och välbalanserad smak med mängder av röda bär och inslag av örter och läder. Lång koncentrerad eftersmak i en blommig och parfymerad stil med tydliga men ändå välintegrerade tanniner. Drick om 2-8 år! Men kan förstås sparas längre 4,5/5p

Barbaresco Vigneto Starderi 2006

Starderi är kanske La Spinetts mest kända cru. 6,5 hektar i Neive med ungefär samma förutsättningar som Gallina här ovan. Görs på samma sätt men vinet får ibland lite längre tid på ek än de andra vinerna.

Samma orangeröda färg. Men lite mer knuten med mineral, röda bär, saft, örter och torkad frukt. Medelfyllig till fyllig superkoncentrerad och kraftfull smak av röda bär, torkad frukt, läder, fat och örter. Vinet är supersträvt och ungt med en lång och koncentrerad eftersmak med inslag av viol. Behöver verkligen lagras i kanske 5 år för att de tuffaste kanterna ska slätas ut och håller mycket längre än så. 4,5-5/5p

Barbaresco Vigneto Valeirano 2006

3 hektar nebbiolo från kalkrik och stenig jord i Treiso. Produktion: 7000 buteljer. I övrigt får vinet samma behandling som Starderi och Gallina.

Också det här vinet har ungefär samma orangeröda färg. Men doften är stor, expressiv och parfymerad med inslag av lakrits, örter, röd bärsaft och mineral. Smaken är medelfyllig och superkoncentrerad med lager på lager av röda bär och örter och inslag av salmiak, läder och torkad frukt. Eftersmaken är fokuserad med suverän längd och väl integrerade tanniner. Tuff  -javisst men också härligt läcker. Drick inom 2-10 år. 5/5p

Barolo Vigneto Campè 2004

8 hektar nebbiolo från kalkrika jordar i Grinzane Cavour i Barolo. Görs som Barbarescovinerna ovan förutom att vinet får 24 månader på helt ny ek och därefter ligger i 9 månader på rostfritt stål och 12 månader på flaska innan det släpps på marknaden.

Djup orange röd färg och en stor krutig, rökigt mineralig doft med inslag av röda bär. Superkoncentrerad smak av röda bär, läder, torkad frukt, örter, fat och kakao. Fantastiska men ändå välintegrerade syror och en lång fantastisk eftersmak. 2 år äldre än Barberescovinerna som vi provade och det märks. Men vinet kan ändå lagras i upp emot 5-10 år eller mer (beroende på dina preferenser!). 5/5p

Dela

Modern Barbaresco och Barbera hos La Spinetta

18 november, 2011 klockan 23:54

Äntligen börjar vi bli klara med våra program från Uppkorkats Italienresa. Björn Lilja har gjort det igen och lyckats få ihop ett riktigt bra program med en nästan löjligt entusiastisk vinnörd framför kameran. Vårt första besök var hos La Spinetta som gör lysande moderna versioner av Barbaresco och Barbera!


Dela

Vi har landat -nu mot Piemonte!

13 oktober, 2011 klockan 12:57

Så har vi äntligen landat i Milan på Uppkorkats lilla roadtrip till European Wine Bloggers Conference 2011
#EWBC & #EWBC11.
Uppkorkats dynamiska duo, Magnus Vinnörden Ericsson och Björn Papa Bear Lilja, har en hektisk torsdag framför oss.

För nu bär det iväg till Piemonte och ett besök hos La Spinetta – en av de bästa producenterna (och främsta modernisterna) av Barbaresco-, Barolo- och Barberaviner.

Jag har skrivit om La Spinetta tidigare här i uppkorkat och deras viner imponerar: från de lite ”enklare” (det finns inget enkelt med dem – de är bara inte lika dyra och hajpade som prestigevinerna) barberavinerna, via deras lysande Pin (en blandning av nebbiolo och barbera) till firmans prestigeviner från små vingårdar i Barolo och Barbaresco (tex Vigneti Starderi).

Dessutom gör vi ett besök hos anrika Contratto som nyligen köpts av La Spinetta för att kolla in lite sött bubbel.

Häng med oss här i Uppkorkat – det blir många rapporter och tips under vägen!

20111013-125614.jpg

Dela

Bordeaux, riesling, Piemonte och ”Bitch Please”!???

13 juni, 2011 klockan 21:16

Det var en liten samling viner och öl som var uppradade i måndagens provning i bolagets provningsrum vid Kungsträdgården. Bara drygt 50 nyheter (plus drygt 90 nya årgångar) som alla lanseras i augusti. Men här finns några riktiga godbitar att se fram emot.

Som några riktigt bra rieslingviner från Tyskland och Australien. Som en handfull hyfsat bra och prisvärda Bordeauxviner. Och som vanligt ett gäng riktigt bra viner från Italien och Piemonte. Här är en tjuvtitt på vad som lanseras den 1/8 – så skriv upp eller memorera!

Månadens chock – Bitch Please

Står nog skotska bryggeriet BrewDog för. Chock och chock – förresten. Det beror förstås på hur känslig du är. Men ölet som kan få åtminstone några att haja till kallas för Bitch Please och bryggdes i augusti förra året. Det är en stark ale – ett så kallat ”barley wine” och det har lagrats i åtta månader på single-malt whiskyfat från Isle of Jura. Jag tror att namnet syftar på att det är så ”crazy” att man bara måste säga ”bitch please…”.

Ett häftigt öl är det i vilket fall som helst som nästan smakar som om whiskydestillerierna Laphroig eller Ardbeg hade gjort det. Det har en komplext rökig och mycket fruktig smak med inslag av av charkuterier, choklad och torkad frukt!

Månadens OMG – Tysk Riesling

Efter att ha provat igenom runt 150 viner – ja då ser dina (i det här fallet mina) tänder ut så här! Och det är ändå ett ganska milt fall av blå tänder. (Ni skulle se dem när jag provat + 200 viner och de flesta är extremt mörka och täta rödviner!)

Vid sådana här tillfällen är man rätt trött i flabben som vi skulle säga i Skåne! Men det finns ett vin som på ett nästan mirakulöst sätt lyckas öppna upp och skära igenom de uttröttade smaklökarna även i det här miserabla tillståndet – och det är tysk riesling från Rheingau eller Mosel.

Okej – jag är en riesling afficionado (eller riesling terroirist – eller vad man nu vill kalla det) – men de här två vinerna stod som ut bland de vita nyheterna på ett sätt som får mig att vilja skrika Oh My God! Intensiteten och längden i smaken på Weingut Franz Künstlers Hocheimer Stielweg Riesling Old Vines Troken 2009 och Clemens Busch Marienberg GG Fahrlay Riesling Trocken 2009 kan knappast beskrivas.

Det är en smak som går igenom allt med lager på lager med citrus, honung, petroluem och mineral. Ingen annan druva/vinstil skulle kunna väcka en trött provare till liv efter 150-200 viner – det är bara en av anledningarna till att tysk riesling är världens häftigaste vin!

Månadens ”lite Bordeauxglans till oss också…”

Medan vinkännarna snackar om vilket år som är bäst – hajpade 2009 eller mer klassiska 2010 – så får vi i augusti äntligen en handfull bra Bordeauxviner i hyfsade prisklasser hit till Sverige. De flesta från den något mindre glamorösa årgången 2008. Och eftersom både du och jag vet att vi knappast längre har råd att köpa Bordeaux – så är det här ett mycket glädjande tillskott.

Både Château Fiuezal 2008 och Château Pojeaux 2008 visade upp sig från en riktigt bra sida med koncentrerade smaker och syror som var inlindade i mjuk och härlig frukt. Min gamla favorit Château Haut Bages Liberal (ahh – jag kommer ännu ihåg 1985 som om det vore i går! ;)L ) – var tyvärr inte lika bra utan kändes extremt ung, grön och omogen.

Månadens lyx – fantastisk Champagne 2002

2 x champagne från årgång 2002 som är så underbar just nu. De flesta årgångschampagne från den 2002 börjar öppna upp sig med härliga mognadstoner och inslag av kakao och choklad. Både Delamotte Blanc de Blancs 2002 och Jacquesson Millesime 2002 är extremt bra skumpa även om de är väldigt olika i stil. Den förra (samma ägare som Salon!) är full av byn Les Mesnil sur Ogers klassika smaker av choklad/kakao och smör (romerska bågar) och den senare friskare och mer mineralig med citrus och kex!

Månadens hög standard – Piemonte och La Spinetta

I augusti kommer ännu ett gäng fantastiska viner från La Spinetta från årgångarna 2006 och 2008. Barbera d’Alba Gallina är fylld av mörk härlig frukt. Langhe Nebbiolo är förstås stramare och med mer torkad frukt, läder, rosor och kakao och ett riktigt fynd för 199 kronor. Men bäst är nog Pin Monferrato – en blandning på nebbiolo och barbera som bara blir bättre och bättre!

Alla vinerna och ölen börjar säljas den 1/8!

Dela

Tre gånger Roberto Voerzio

3 december, 2010 klockan 14:50

Namnet Voerzio har länge varit förknippat med några av Piemontes bästa viner. Bröderna Gianni och Roberto gick skilda vägar redan på 80-talet och de lär inte ha mycket till övers för varandra. Men deras viner skiner som stjärnor en klar natt.

Roberto Voerzio är den som det gått bäst för. Han tillhör i dag Barolos vinmakarelit – en föregångare och modernist vars viner man sällan ser eller har råd att prova. Brorsan Gianni Voerzios viner är inte lika kända men håller en fantastisk klass (hans Barolo La Serra är en personlig favorit) och de har den fördelen att de är bra mycket billigare. Båda gör viner som har de traditionella nebbiolosmakerna men som är rundare och mer fruktdrivna än traditionell Barolo/nebbiolo.

Vingårdarna är belägna i den klassiska kommunen La Morra i Barolo och perstigevinerna kommer från vingårdar som Brunate, La Serra och Cerequio. Men för alla som är intresserade av Roberto Voerzio finns nu chansen att prova tre viner från egendomen i en mer hygglig prisklass. Alla tre släpptes nu i onsdags.

Dolcetto d’Alba Priavino (94913, 155 kronor)
Druvsorten och vinstilen dolcetto är lite av Piemontes bruksvara – ett fruktdrivet och friskt vin som främst används som törstsläckare och till lättare maträtter. Det bjuder sällan på några större vinupplevelser men allt fler gör nu seriösa dolcettoviner i Pimeonte.
Det här vinet kommer från vingården Priavino och har jäst och lagrats helt och hållet på tankar av rostfritt stål. Färgen är röd och i doften dominerar bärdofter och ett litet inslag av knäck. Smaken är lätt, frisk och fruktdriven med inslag av örter. Inget stort vin men helt ok!

Barbera d’Alba Vigneti Cerreto 2007 (94920, 236 kronor)
En av Roberto Voerzios nyare projekt. 100 procent barbera från vingården Ceretto. Vinet har lakats ur med skalen i 12-14 dagar och jäst på rostfria tankar. Därefter följde 2 år i nya och gamla ekfat. I färgen är vinet mörkt blårött och doften är en cocktail av mörka bär, örter, fat (knäck och smörkakor). Smaken är medelfyllig och koncentrerad med inslag av mörka bär, örter, kryddor, fat och nötter. Lång och härlig eftersmak. En riktigt häftig barbera!

Langhe Nebbiolo 2007 (94914, 236 kronor)
Egentligen en Barolo med frukt skördad från samma vingårdar som Voerzio har som grund för sina Baroloviner. Vinet har jäst och macererat vid en lite högre temperatur på rostfria ståltankar. Därefter har det fått 18 månader på franska barriquer och sex månader på flaska. Färgen är klassiskt nebbiolo-orange. Doften känns fortfarande lite knuten med mörka körsbär, torkad frukt, läder, trä och rosblad. Smaken är medelfyllig och superkoncentrerad. Torkad frukt, läder och örter möter mörka bär och fat. Eftersmaken är lång och sträv. Vilket vin!

Dela

Nyheterna i december – en tjuvtitt på bla Ornellaia

4 november, 2010 klockan 19:15

Den 1 december lanseras som vanligt ett gäng fantastiska viner på den svenska marknaden. Bolaget laddar upp inför julen och letar du efter julklappar så finns det gott om viner till alla vinnördar i bekantskapskretsen.

Torsdagens provning i källaren i Systembolagets huvudkontor av både ekoviner och nyheterna i december var på många sätt en kul och tuff provning. Som vanligt hade vi vinskribenter några timmar på oss att gå igenom över 200 viner. Själva hann jag med att blindprova så gott som alla nyheterna (cirka 100 viner) men blev tvungen att snabbprova de ekologiska varorna.

Så var har du då att se fram emot? ja är du ett fan av Italien så kommer du knappast att bli besviken. Eller vad sägs om:
Ca del Bosco Cuvée Prestige - Italiens bästa och kultförklarade mousserande vin.

Polizianos prisvärda Vino Nobile di Montepulciano 2007 och supertoscanaren Mandrone di Lohsa också den 2007.

Gajas Promis och den fantastiska Sito Moresco (en av mina personliga favoriter) – båda från årgång 2008.

Barone Ricasolis Casalferro 2007 och Castello di Brolio 2007. (Håll utkik efter ett inlägg om just dessa två viner inom kort här i Uppkorkat!)

Tenuta dell’Ornellaias helt fantastiska Ornellaia 2007 (synd bara att den kostar närmar 1000 kronor!).

• Lysande Barolo Pajana 2006 från Domenico Clerico.

• Intressant Barbera och Langhe Nebbiolo från Roberto Voerzio.

Så håll utkik både här i Uppkorkat och i papperstidningen (Helsingborgs Dagblad, Landskrona Posten eller NST) när vi närmar oss den 1/12!

Dela

September del 2 – Piemonte och franska södern

2 september, 2010 klockan 13:33

Det blev väldigt mycket syrah/shiraz i förra bloggposten (och i papperstidningen) om nyheterna i september. Tyvärr fanns det inte plats för alla fantastiska och spännande viner – men här i Uppkorkat gör det ju ingenting. Vi kör bara vidare och den här gången med lite mer fokus på Frankrike och Italien. De vita fynden kommer i ett senare blogginlägg.

Gillar du Piemonte och druvsorterna barbera eller nebbiolo – missa i så fall inte de här höjdarna. Barbera d’Alba Franco Molino 2007 (94431, 125 kronor) och Barolo Marcenasco 2006 (94496, 343 kronor). Den första representerar områdets lite mer tillgängliga sida med en lite funkig doft (dvs. inte helt ren) av trä, bär och örter och en smak som blandar röda coh mörka bär med fat och örter. Och tillgänglig och tillgänglig! Den långa eftersmaken är stram och sträv – och alltså inget för mesar! Barolon är förstås ännu strävare och kärvare. Doften är härlig med inslag av kakao, läder, torkad frukt, tobak och örter. Smaken medelfyllig och superkoncentrerad med inslag av rosor, torkad frukt, örter och fat. Ett måste för alla som gillar stilen – men vill du ha mjuka viner är detta inget för dig!

Södra Frankrike är hett – ja både i bokstavlig och mer bildlig betydelse. Jag vet att jag tjatar om det – men det är få andra områden som på samma sätt kombinerar solmogen frukt med en lite stramare och mineralig smakrikedom. Ta Ventoux - ett område som för inte så länge sedan inte producerade något vin värt att notera (åtminstone inte något som nådde utanför Frankrike). Idag håller några egendomar på att sätta Ventoux på kartan. Distriktet fantastiska förutsättningar (kolla in mina artiklar om Saint Jean du Barroux här!) och jag är övertygad om att vi kommer att dricka mer och mer viner från Ventoux.

Château Pesquié Quintessence 2007 (94495, 169 kronor) är ett lysande exempel på vad Ventoux kan erbjuda. Egendomen har upprepade gånger fått höga poäng av vingurun Robert Parker och det är lätt att förstå varför. 80 syrah (syrah igen alltså!) och 20 procent grenache (från stockar som är över 50 år gamla) som vuxit på en höjd av 230-250 meter har gett ett vin som är koncentrerat rökig i smaken med inslag av mörka bär, kött, örter och fat. Stramt och strävt – men rundare än till exempel en Barolo eftersom syrorna backas upp av en rund och härlig smak.

Faugères heter en liten appellation (ursprungbetecknat område) i Coteaux du Languedoc i departementet Herault. Familjen Barral på Domaine Leon Barral har 20 hektar vinodlingar med mycket gamla stockar. Domaine Leon Barral Jadis 2007 (94481, 234 kronor) är gjort på 40-60-åriga vinstockar och bladningen består av 50% carignan, 40% syrah och 10% grenache. Det har gett ett tätt och fylligt vin med en fantastisk koncentration. Mörka bär möter fat, örter, tobak och nötkött. Eftersmaken är låååång och läcker.

Vi fortsätter i söder. Rhône ligger Uppkorkat varmt om hjärtat – och nu kommer fler suveräna viner från södra Rhöne och årgång 2007. Gigondas är ett av distrikten som håller på att gå från anonymitet till ett av världens mest intressanta. Firman Montirius har sitt säte i Sarrians mitt emellan Châteauneuf och Gigondas. Mna gör viner från både Gigondas och Vacqueyras och också här från gamla stockar och enligt biodynamiska principer. Deras Gigondas Montirius Terre des Aînés 2007 (94483, 227 kronor) är gjort på 80 procent grenache och 20 procent mourvèdre. Avkastningen har varit mycket låga 31 hl/ha och druvorna har avstjälkats före jäsningen och vinet har inte fått någon som helst lagring på ek. Smaken är medelfyllig och koncentrerad med inslag av bär, rök, örter och nötter. Koncentrationen är lysande och eftersmaken lång med välintegrerade syror.

Och så avslutningsvis över till Chateauneuf-du-Pape. Domaine de Villeneuve Vieilles Vignes 2007 (94476, 338 kronor) kommer som namnet antyder från Domaine de Villeneuve – en liten (8,5 ha) biodynamisk egendom som egentligen bara gör ett par till tre viner. Det här vinet kommer från mycket gamla vinstockar (därav Vielles Vignes) och ett extremt lågt skördeuttag och är gjort på 70% grenache, 16% mourvedre, 8% syrah, 4% cinsault och 2% clairette.

Det här är ett på alla sätt stort vin med en rund fruktig fyllig smak av röda och mörka bär. Jag hittar inslag av salmiak, kött, fat, örter och blutsaft. Eftersmaken är enorm och eldig med mogna frukttoner, tobak, plommmon och örter. Vilket vin!

Dela