Fonterutoli (nästan) på besök i Helsingobrg – del 1

Dela denna artikel

22 februari, 2012 klockan 11:56

För snart en vecka sedan var det tänkt att Carina Falcone från Marchesi Mazzei och Castello di Fonterutoli skulle hålla en provning på Gastro. Tyvärr blev Carina Falcone sjuk och fick inte lämna Italien men vinimportören Johan Lidby ställde ändå till med en riktigt schysst provning av de flesta av vinhusets viner.

Mazzei är en av många anrika vinproducenter i Toscana (anor bak till 1400-talet). Men ännu viktigare än det är att firman varit med och drivit på den moderna förvandlingen i Chianti Classico och kvalitetsmedvetenheten i projekt som Chianti Classico 2000 (ett projekt som drevs av Consorzio Vino Chianti Classico för att hitta nya och bättre kloner på druvsorterna och bättre tekniker i vingården).

Mazzei var också bland de första att göra sig av med några av sina så kallade ”supertoskanare” (men inte alla) – det vill säga viner gjorda utanför eller vid den förr så rigida vinlagens bestämmelser och istället satsade på att göra sin Chianti Classico ”Riserva” – Castello di Fonterutoli till sitt prestigevin.

Mazzeis grund är förstås egendomen Castello di Fonterutoli i Toscana strax norr om Siena där man har en mängd vingårdar. Men på 1990-talet utvidgade man sina intressen och köpte vingårdar både i Maremma Toscana (Belguardo) och på Sicilien (Zisola). Vinerna från söder och den toscanska kusten är förstås lite fläskigare och mer fruktdrivna i stilen – men det finns ändå en husstil.

Jag har provat Fonterutolis viner under en tioårs-period och det finns en anledning till att Mazzeis får lysande recensioner år efter år (till exempel från vinbibeln Gambero Rossso Italian Wines). Framförallt vinerna från Toscana har en härlig struktur och smakrikedom parat med en elegans och återhållsamhet som kännetecknar stora viner.

Här är några av vinerna som vi provade (mer kommer i del 2)!

Zisola

Familjen Mazzei köpte Zisola tre kilometer från havet på Sydöstra Sicilien i slutet av 1990-talet. Första vinet gjordes 2004. Det här är familjens försök att göra det de gör i Toscana fast på Sicilien och med nero d’Avola – det vill säga man vill göra eleganta viner med bra struktur. De här vinerna är helt klart mer fruktdrivna än de från Belguardo och Fonterutoli. I dag är 21 av 50 hektar använda för vinproduktion (ska upp till 30 hektar) och vinrankorna är planterade som fristående buskar. Man har även planterat lite syrah, cabernet sauvignon och petit verdot på prov.

Zisola 2009 (71912, 129 kronor)
2009 var en varm/het årgång över hela Europa och man gjorde inte toppvinet Doppiozeta under de betinglserna. Vinet är gjort på 100 procent nero d’avola som fått 20 dagars skalmacerering och vinet har lagrats 10 månader på fransk ek (1/3 var nya fat). Det har gett ett vin med en mörk röd färg och en lite ”dammig” tät näsa av mörka bär, mynta, choklad och småkakor. Smaken är medelfyllig och bärig med smak av röda (hallon) och mörka bär, örter och salmiak. Här finns en touch av ek och en hyfsat lång och elegant finish. 3,5/5 p

Doppiozeta 2008 (99309, 249 kronor)
Zisolas toppvin. Första årgången var 2006. 2008 gjordes på 60 procent nero d’Avola, 30 procent syrah och 10 procent cabernet franc. Vinet fick 30 dagars urlakning med skalen och har lagrats 16 månader på fransk ek (50 procent var nya fat). Mörk röd färg och en stor lite rökig doft av mörka bär, småkakor (knäck), ek och örter. Medelfyllig till fyllig smak av mörka bär, örter, mynta, rökiga ekfat, vanilj och kola. Lång eftersmak med bra syror och bra struktur. 4/5p

Belguardo

Mazzei köpte Tenuta Belguardo vid mitten av 1990-talet och egendomen ligger 10 mil från Fonterutoli och granne med Brancaia. Familjen tycker själva att skillnaderna mellan Chianti och Maremma är större än de mellan Maremma och Sicilien. Här är klimatet alltid varmare och torrare än i Chianti. Prestigevinet Tenuta Belguardo var tyvärr inte med på provningen eftersom det var slutsålt!

Belguardo Rosé 2010 (99148, 89 kronor)
Rättfram rosé som görs av 50/50 sangiovese och syrah. 24-36 timmars skalmacerering och 2 månader på 500 liters ekfat. Det här är ett friskt och fräscht vin med massor av röda bär och mineral. Bra syror och smak av hallon och jordgubbar. 3/5p

Serrata Belguardo 2009 (22955, 99 kronor)
80 procent sangiovese och 20 procent alicante nero.  10 månader på mest fransk ek (man använder också lite amerikansk ek). Vinet har en ungt röd färg och doft av kakao, knäck, örter, kryddor och bär. Smaken är medelfyllig och kryddig med inslag av körsbär, örter, nötter (en angenäm oxidationston) och ek. Bra syror och bra balans med en lite bitter finish. 3,5/5p

Bronzone Belguardo 2008 (75791, 149 kronor)

Går under den snävare ursprungsbeteckningen Morellino di Scansano DOCG och en ”cru” från 5 hektar som planterades för en 10-11 år sedan på sandsten och kalksten. 100 procent sangiovese som fått 14 månader på ek (50 procent nya fat). Färgen är mörkt bordeauxröd och i doften slås jag av en unga aromer av ek, mörka bär, körsbär och örter. Den är lite mer knuten än Serrata Belguardo. Smaken är medelfyllig+ och koncentrerad med en en lite syrlig ton och inslag av röda och mörka bär, körsbär, fat och örter. Bra koncentration och bra längd i eftersmaken. 4/5p

 

Huvudnyheter