Uppkorkat

Diskussionerna om så kallat ”naturligt vin” går vidare i sociala medier, här i min blogg och på andra ställen. Oavsett vad man tycker så är det här ett ämne som engagerar folk och jag gissar att ”naturvinerna” kommer att dominera den svenska vindebatten det närmaste halvåret.

Det märktes inte minst i provnignsrummet i torsdags när jag och ett gäng andra journalister provade igenom några ”naturviner”. Ändå är vi inom ”gammalmedia” (dit jag räknar de flesta av oss som fanns i det rummet – även om många i dag har foten i båda gamla och nya medier) på intet sätt först med att diskutera viner som görs med så lite intervention som möjligt.

Bloggare som Ingvar Johansson och Jörgen Andersson på Billigt Vin och Niklas Jörgenssen på Wine Virtuosity har skrivit om fenomenet länge. Och jämfört med till exempel utbudet i Danmark så ligger Sverige rejält efter (2010 hölls en mässa som kallades Fri Vin och med loganen ”Naturlig vin dit gamle svin” i Köpenhamn).

Det handar inte heller om någon helt ny trend, som jag och många andra också har sagt tidigare. Det finns vinmakare av kvalitetsviner som gjort det här i åratal utan att ha brytt sig om att basunera ut sina viner som ”naturliga”. Men det som händer nu är att Systembolaget gör en lansering av ett 20-tal så kallade ”naturviner”. Och för första gången når de här vinerna ut till (eller har i alla fall möjlighet att göra det) till en bredare allmänhet. Och det är riktigt bra.

Ett problem som jag nämnde i min förra artikel är att Systembolaget inte kommer att marknadsföra vinerna som ”naturliga viner”. Så frågan är hur konsumenterna ska få kunskap om de här vinerna (annat än om vi journalister klumpar ihop dem i våra artiklar)? Ett annat är att åtminstone några, kanske flera, av vinerna som lanseras tidigare funnits i sortimentet men då inte kallats ”naturliga viner” (tex vinerna får Domaine Gauby).

Allt detta beror naturligtvis delvis på den begreppsförvirring som råder på området (och som diskuterats på ett bra sätt i kommentarstråden här!). Det blir förstås inte bättre av att ett av de få viner som i torsdagens provning tydligt hade utskrivet ”vin nature” på etiketten – Brocards Chablis Vin Nature 2010 – inte fanns med på listan över ”naturviner” eftersom Brocard inte anser sig vara en producent av ”naturliga” viner.

Som jag sa oven så fortsatte debatterna på sociala medier och jag hade turen att hamna i en tillsammans med Staffan Adin, tidigare assisterande Kategorichef på bolaget, och som var ansvarig för inköpet. Så här säger han om listan när jag frågar honom om kriterierna:

”…listan är baserad på om producenten själva betecknar sig som naturvinsproducent, en del är helt öppna med att de betecknar sig som naturvinsproducenter. Och då enligt de kriterier som olika naturvinsorganisationer ställer upp, b.la. då hur mycket svavel man får använda. I de fall där det har varit oklart hur producenten förhåller sig till naturviner har frågan ställts via den svenska leverantören och i vissa fall som t.ex. Joly så har de varit väldigt tydliga med att de inte vill bli beteckande som naturvinsproducent.”

Så vilka är de vinerna som släpps den 2 april? Här de ”naturviner” (som bolaget kallar dem) som jag fått på en lista plus Brocards vin som jag nämnde här ovanför.

Men den verkar inte vara riktigt komplett och innehåller en del andra småfel – så jag ber att få reservera mig för fel till dess att jag får en ny och mer uppdaterad variant. Jag återkommer inom kort med provningsanteckningar!

Naturviner på bolaget 2 april

Vita viner

• Chablis Vin Nature 2010 (91146, 169 kronor), Chablis, Frankrike, JM Brocard

• Chablis Domaine Pattes Loup 2010 (91155, 199 kronor), Chablis, Frankrike, Domaine Pattes Loup

• Fontansanta Manzonni 2010 (90319, 274 kronor), Vigneti della Dolomiti, Italien, Foradori

• Matassa Blanc 2008 (91156, 295 kronor), VdP des Côtes Catalanes, Domaine Matassa (OBS! Står årgång 2009 i en annan lista)

• Coste di Riavola 2007 (90125, 179 kronor), Langhe, Italien, San Fereolo

Rosé

• Not 2009 (90071, 235 kronor), Friuli-Venezia-Giulia, Italien, Paraschos

Röda viner

• Morgon Cuvée Classique 2010 (91150, 179 kronor), Morgon, Frankrike, Jean Foillard

• Morgon Côte du Py (91151, 249 kronor), Morgon, Frankrike, Jean Foillard

• Morgon Cuvée 3.14 2009 (???, 366 kronor), Morgon, Frankrike, Jean Foillard (ej med på provningen)

• Morgon 2010 (90672, 198 kronor), Morgon, Frankrike, Marcel Lapierre

• Domaine Gauby les Calcinaires Rouge 2010 (91147, 189 kronor), Côtes-du-Roussillon-Villages, Frankrike, Domaine Gauby

• Daomaine Gauby Vieilles Vignes Rouge 2009 (91148, 369 kronor), Côtes-du-Roussillon-Villages, Frankrike, Domaine Gauby

• Matassa Cuvée Romanissa 2009 (91154, 295 kronor), VdP Côtes Catalanes, Frankrike, Domaine Matassa

• Foradori 2009 (91221, 219 kronor), Teroldego Rotaliano, Italien, Foradori

• Dolcetto di Dogliani 2010 (90029, 143 kronor), Dolcetto di Dogliani, Italien, Cascina Corte

• San Fereolo 2001 (90048, 249 kronor), Dolcetto di Dogliani, Italien, San Fereolo

• Barbera 2009 (90034, 178 kronor), Piemonte, Italien, Cascina Corte

• Barolo Serralunga 2007 (90159, 249 kronor), Barolo, Italien, Ferdinando Principiano

• Brunello di Montalcino 2007 (???, 399 kronor), Brunello di Montalcino, Italien, Santa Marica (ej med på provningen)

• Corte Sant’Alda Amarone della Valpolicella 2008 (91139, 499 kronor), Amarone della Valpolicella, Italien, Corte Sant’Alda

Diskutera du också! Gör det antingen under den har artikeln eller i den här tråden:

Det finns mousserande och det finns champagne. Men är det någon skillnad egentligen? Eller blir vi bara lurade när vi lägger flera hundra kronor på en flaska ”äkta” bubbel istället för ett schysst mousserande under hundralappen? Har vi gått på marknadsförarnas försök att sälja på oss lite lyx i vardagen?

Frågan tål att ställas eftersom det görs mousserande vin enligt den traditionella metoden (champagnemetoden) nästan överallt i vinvärlden. Den där ett torrt och ganska snipigt vin häl på flaska tillsammans med lite socker och jäst och får en andra jäsning på flaska som förvandlar det till ett bubblande mirakel!

Men det är bara i franska Champagne som vinerna får kallas ”champagne” och det är (nästan) bara där som vinerna har priser som innehåller fyra siffror. När engelska vinmagasinet Decanter nyligen höll sitt enorma evenemang World Wine Awards, där tusentals viner provas och bedöms i olika kategorier, ja då var det ett mousserande vin från England som tog hem segern i bubbelkategorin. Före champagne som Tattinger Prélude Grands Crus och Charles Heidsieck Millésime 2000!

Tyvärr finns inte Ridgeview Grosvenor Blanc de Blancs 2006 på bolaget men det finns mängder av andra bra mousserande viner i sortimentet. Och efter att ha provat igenom nästan alla (runt 140 viner) så kan jag dra slutsatsen att Champagne är ohotat i toppen. Inget annat område i världen gör så många fantastiska viner. Men priserna är också fantastiska. Och många mousserande i 90-140 kronors klassen sopar banan med de billigaste champagnerna som kostar det dubbla eller mer.

Så vilka mousserande viner är bäst just nu? Stalltipset här är att välja Europa före Nya Världen – även om det finns ett och annat riktigt bra fynd från Sydafrika och Nya Zeeland. Här är mina favoriter från provningen:

Här är några viner som glänste i blindprovningen!

Ronar (7744, 60 kronor)
Det finns en del som inte gillar spanskt bubbel gjort på de inhemska druvsorterna macabeo, xarel-lo och parellada. Och visst de kan vara tråkigt jordiga och tunga i frukten. Men det är inte det här vinet och det är svårt att matcha Ronar när det gäller vin för pengarna krona för krona.

50 procent macabeo, 40 xarel-lo och 10 procent parellada från Penedès har fått sin andra jäsning i tankar (och inte på flaska som champagne och den bästa spanska Cavan). Och visst är den ursprungstypisk med en lite bre

d rökig smak men den matchas av ren frukt och rostat bröd på ett sätt som ställer många dyrare viner i skuggan. (2,5/5p)

• Marqués de Monistrol Brut (7710, 77 kronor). En gammal klassiker som också den helt saknar de jordiga toner som som Cavaskeptikerna brukar kritisera. Samma druvor som i Ronar – men det här vinet är lättare i stilen med en frisk och koncentrerad smak med inslag av lime och mineral. (3/5p)

• Codorníu Selección Raventós (7778, 99 kronor) slår i år sin mer kända syster Anna de Codorníu som annars brukar glänsa. Raventós kommer laddat med friska citrussmaker och inslag av rostat bröd, kakao och svamp. Eftersmaken är lång och elegant! (3,5/5p)

• Lachèze Brut 2008 (7420, 99 kronor). Den bästa av många bra crémantviner (franska mousserande viner från distrikt utanför Champagne) i provningen. Återigen är det chardonnay som står bakom frukten. Vinet kombinerar en lime- och citrusaktig friskhet med mognadstoner som honung och nötter. Lite oväntat kommer det från Jura! (3,5/5p)

• Montana Chardonnay Pinot Noir Brut Cuvée (7859, 99 kronor). 80 procent chardonnay och 20 procent pinot noir. Lysande mousserande från Nya Zeeland. Friska smaker av tropisk frukt möter rostat bröd, kakao, svamp och mineral. (3,5/5p)

• Bianchi Extra Brut (7737, 99 kronor). En riktigt bra mousserande med en lite minralrökig doft med inslag av grön frukt. Smaken är rund och koncentrerad med en lite bränd ton av röstat bröd och smör. 60 procent chardonnay och 40 procent pinot noir från Mendoza i Argentina. (3,5/5p)

• Rotari Brut Riserva 2005 (7567, 99 kronor). En klassiker som fortfarande håller. 90 procent chardonnay och 10 procent pinot noir från vingårdar i Alto Adige. Och precis som riktig champagne har den fått lång lagring på jästfällningen – i det här fallet 32 månader.

Rotari har en krutig/mineralig chardonnaydoft och en frisk koncentrerad smak med inslag av smör, tropisk frukt, kakao och rostat bröd. Avslutningen är lång och kraftfull. Ett fin som är minst lika bra som många dyrare champagner! (3,5/5p)

• Graham Beck Blanc de Blancs Brut 2006 (6505, 149 kronor). 100 procent chardonnay från en av Sydafrikas mest kända producenter. Vinet har delvis jäst på träfat och har legat på jästfällningen minst 3 år. Det har gett ett vin som doftar av mogen tropisk frukt och choklad. Smaken är lätt fräsch och frisk med inslag av citrus, mineral och rostat bröd. Vinet kan med fördel lagras något eller några år till. (3,5+/5p)