Smakrikt, personligt och härligt i augusti

Dela denna artikel

31 juli, 2012 klockan 10:35

Äntligen! Efter bolagets sommaruppehåll – den första augusti kommer ett hel del nytt och intressant att släppas på den svenska marknaden. Men väntar du på riktiga budgetviner – ja då får du vänta till i september.

Nyheterna i augusti håller rktigt hög klass men baksidan är förstås att de kommer med rätt häftiga prislappar. Fast om man jämför priset med den kvalitet som du får för pengarna så är det här ändå riktigt prisvärda viner. Främst är det kanske de vita vinerna som överraskar och extra kul är att Systembolaget vågat sticka ut hakan och köpa in viner som går lite emot de gängse smaktrenderna. För om du är van vid krispiga lätta och fräscha viner – ja då kommer några av de bästa köpen att slå dig med häpnad.

Jag tänker framförallt på vinerna från Lopéz de Heredia i Rioja. Det kommer tre viner (två vita) från den klassiska bodegan i augusti och det är som vanligt viner som går på tvärs mot gängse normer. I en tid när de flesta gärna vill ha sålt slut årgången innan den ens är klar så låter Lopéz de Heredia sina viner ligga på fat och på flaska i år innan de släpps på marknaden.

Viña Gravonia 2002 (96063, 199 kronor) och Viña Todonia Reserva Blanco 1996 (94185, 299 kronor) är två lysande exempel på hur härligt charmiga och annorlunda de här vinerna kan vara. Den första är närmast en ungdom i sammanhanget och har en lätt till medelfyllig frisk härlig och koncentrerad smak av mogen frukt, citrus, nötter, svamp och fat. Den senare går i samma stil men är kraftfullare och lite mer oxiderad med mer av allt och en lång läcker finish. Och den röda Viña Todonia Gran Reserva 1994 (96061, 599 kronor) är också härlig med smaker och dofter av torkade frukter, svamp, örter och nötter. Smakrikt och välbalanserat men det sistnämnda släpps bara på de tre vinkällarbutikerna i Stockholm, Göteborg och Malmö och priset är lite i det häftigaste laget!

Chenin blanc är en häftig druvsort men även om vi har börjat få lite fler sydafrikanska varianter till bolaget så har det varit ont om bra torr chenin blanc från Loire. Men det blir det ändring på nu när det lanseras inte mindre än fyra viner från en och samma producent i Savènnieres – distriktet som kanske är mest känt för Nicolas Jolys Coulée de Serrant – en fantastisk vingård och ett fantastiskt läge.

Domaine des Baumard är en annan hyllad producent i området som du släpper fyra mycket personliga och intressanta viner. Det är två årgångar av två viner: Clos de Saint Yves Svennières 2008 (92163, 189 kronor) och Clos de Saint Yves Svennières 1982 (92162, 359 kronor) samt Clos du Papillon Savennières 2007 (92166, 245 kronor) och Clos du Papillon Savennières 2000 (92105, 322 kronor). Den första är kanske den mest underliga i nuläget eftersom den domineras nästan helt av en kraftig smak av honung och nötter samt ett litet inslag av gummi. Den andra känns friskare (trots att det är en 82a) med en härlig smak av citrus, honung, ananas, mineral och lite bränt rostat bröd. 2007an av Clos du Papillon är kraftfull med smak av fruktpastiller, rök och mogen frukt. Och årgång 2000 har lite mer av de där gummitonerna som man ibland associerar med chenin men känns också den frisk och fräsch med toner av honung och ananas.

Det här är förstås viner som inte går hem hos alla – men fräckt och gott är det om du gillar smaker som går lite utöver det vanliga!

Månadens mest prisvärda vita måste nog vara nya zeeländska Pegasus Bay Riesling 2009 (97040, 149 kronor) som känns som en mogen tysk riesling med en kraftfull mineralig petruleumaromatisk smak av rieslingfrukt, honung, persikor och citrus. Och producentens Pegasus Bay Sauvignon Semillon 2010 (97039, 149 kronor) är också bra med sin doft och smak av druvskal, krusbär, mineral och bivax.

Tyska Clemens Busch Riesling vom Roten Schiefer 2010 (91238, 179 kronor) var en vinnare redan förra året och ny årgången är också lysande med en ung torr lätt och mycket frisk smak av citrus, mineral , druvor, petroleum och lite flintrök. Vinet känns nästan hårt i nuläget men ge det ett par år och det kommer att blomma ut i mer mogna smaker.

Och på tal om världens bästa druvsort – Weingut Leitz i Rheingau kommer med två fantastiska viner från årgång 2010. Det är Leitz Rüdesheimer Berg Kaisersteinfels Riesling Alte Reben (90654, 299 kronor) och Leitz Rüdesheimer Berg Schlossberg Riesling Alte Reben (90677, 299 kronor) – båda packade med fokuserad och ung rieslingsmak med citrus, en antydan av honung och petroleum, samt mineral. Och du kan förstås lägga till en eftersmak som aldrig tar slut. För ungt? Javisst! Men glöm bort de i några år och du har en fantastisk vinupplevelse framför dig!

Missa inte heller Hamilton Russells underbara Hamilton Russell Chardonay 2010 (97025, 249 kronor) till ett riktigt bra pris (100 kronor under priset i beställninsgsortimentet) med en nyanserad smak av citrus, mineral, rostade fat och smör samt. Tyvärr kännas Anthony Hamilton Russells röda pinot, Hamilton Russell Vineyards Pinot Noir (97027, 279 kronor) inte alls så bra som när jag provade den på vingården i januari.I den flaskan som jag provade nu fanns tyvärr de där lite rökiga och syrliga sydafrikanska tonerna som historiskt sett varit ett problem för Sydafrikanskt vin. Det är underligt – för den 2009a som jag provade på plats var fantastisk (läs mer om det besöket här!). Det blir att prova igen helt enkelt!

Sancerre brukar ofta vara ett lätt friskt och läskande vin men Henri Bourgeois Sancerre Jadis 2009 (99453, 299 kronor) bjuder på en förvånansvärt kraftfull smak av mogna persikor, nektariner, mango och melon. Torr mycket frisk och läskande.

Det släpps två exklusiva champagner i augusti. Den ena är Deutz Blanc de Blancs 2007 (99522, 599 kronor) som är alldeles för ung i nuläget med en nästan hård smak av mineral, citrus och kex. Men Deutz viner brukar öppna upp sig och bli fantastiska med tiden. Då känns Louis Roederer Brut Rosé 2007 (96017, 525 kronor) mycket mer tillgänglig redan nu med sin friska men ändå balanserade stil och inslag av röda bär, mineral, choklad och apelsin.

Bästa bubbelköpet är emellertid Rotari Flavio 2004 (96060, 149 kronor) – en riserva gjord på 100 procent chardonnay (och därmed en blanc de blancs) från Rotari (ägda av Mezzacorona) i Trento i norra Italien som gjort sig känt för prisvärda mousserande viner. Vinet lagras i minst fem år på jästfällningen (vilket är ovanligt) och det märks på de komplexa och utvecklade smakerna av mogen citrusfrukt, rostat bröd och smör. Det är både friskt och runt i smaken på en och samma gång och det är jäkligt mycket bubbel för penarna.

Bland de röda fynden i augusti finns flera italienska viner. Terre Di San Leonardo 2008 (99550, 129 kronor) från suveräna Tenuta San Leonardo i Trentino och Vigneti delle Dolomiti ger massor av vin för pengarna. Här är det en bordeauxblandning i flaskan och det känns på inslagen av svarta vinbär, röda bär, rostad ek och plommon. Bra syror och bra längd i eftesmaken.

Allegrinis Palazzo della Torre 2008 (91248, 149 kronor) är ett vin som går från klarhet till klarhet. Vi besökte det gamla palatset och vingårdarna när Uppkorkat var i Venetien i höstas och Allegrini gör nu allt för att göra det här vinet till ett ”äkta” vingårdsvin med bra koncentration och känsla av växtplatsen. Det är fortfarande ett ”modernt” italienskt vin med massor av smak av mörka bär, choklad och ekfat. Men koncentrationen tilltar för varje årgång och eftersmaken har en lite bitter fräschör. Corvina, rondinella och sangiovese bygger upp grunden i vinet och det lagras 15 månader på franska fat.

Bibi Graetz är konstnären som på tio år har gått från lovande vinmakare till superkändis. I restaurangkretsar har hans viner varit hajpade en längre tid men nu har alla andra en chans att lära känna hans viner lite bättre. I augusti släpps Grilli del Testamatta 2009 (99490, 159 kronor) och i september kommer ytterligare ett vin med det lite snuskiga namnet Soffocone di Vincigliata (läs mer här!). Grilli di Tesetamatta kan kanske räknas som ett ”andravin” till Testamatta och är gjort på 90 procent sangiovese och tio procent vardera av canaiolo och colorino. Jag gissar att det fått en del tid på ny fransk ek och det är mörkt bordeauxrött färgen och doftar lite brunelloaktigt med inslag av fat, röda körsbär och ekfat. Smaken är sträv och stram med röda och mörka bär, örter, kryddor, tobak och avslutningen är lång och sträv. Återigen riktigt mycket vin för pengarna.

VI fortsätter med bra prisvärda röda viner i mellanprisklassen. Bra pinot noir brukar kosta rejält mycket pengar men Rabl Vinum Optimum Pinot Noir 2009 (97034, 159 kronor) och Louis Jadots Beaune Premier Cru 2006 (90118, 179 kronor). Den första kommer från österrikiska Weingut Rabl som gör riktigt bra viner. Den här pinot noiren har kallmacererats i tre dagar innan jäsningen för att sedan lagras i 24 månader på 2-3 år gamla fat efter alkohol- och den malolaktiska jäsningen. Det färdiga vinet doftar skog, mogna röda bär (hallon) och lite ekfat. Smaken är lätt till medelfyllig och frisk med en utvecklad smak av hallon, örter, kryddor och fat! Och eftersmaken är lång och sammetslen.

Louis Jadots Beaune Premier Cru 2006 är egentligen inte så mycket att orda om. Jag ger ofta höga poäng och bra omdömden om producentens viner. För trots storskaligheten håller det mesta riktigt hög klass. Som det här vinet som smakar läckert, saftigt och nervigt av röda bär, svamp, örtkryddor, fat och med ett litet inslag av salmiak.

Augusti är också en riktigt bra månad för den som är på jakt efter Bordeaux. Det släpps sex viner mellan 175 och 375 krornor vilket måste anses som riktigt bra priser. Alla är från årgong 2009 – ännu en av de där årgångarna som har hyllats som ”den bästa någonsin”. Och vinerna är bra – fyllda med mycket frukt, bra syror och bra struktur. Några kan drickas redan nu och de bästa kommer att hålla länge.

Château Fourcas-Hosten 2009 (96051, 175 kronor) från Listrac är ett vin som brukar vara pålitligt och 09an är inget undantag. Doften är klassisk med mörka bär, kaffe, cederträ och fat. Smaken medelfyllig och stramt sträv med kaffe, mörka bär och och trä. Kan behöva något år för att rundas av lite.

 Château Petit Bocq 2009 (96020, 239 kronor) och Château Le Boscq 2009 (96021, 269 kronor) är båda från Saint-Estèphe som ligger norr om Margaux, Saint-Julien och Pauillac. Båda egendomarna är båda nya bekantskaper för mig och de ägs av stora Dourthe men den drivs som egna egendomar i Bordeaux. Och i Petit Bocq’s fall finns den ursprunglia ägaren kvar vid rodret.

Château Petit Bocq 2009 är ett merlot- och cabernet sauvignon-dominerat vin med en mörkt blåröd färg och en koncentrerad smak av mörka bär, blyerts, fat och choklad. Vinet har rätt så tuffas syror och kan med fördel lagras i ytterligare en fem till åtta år. Även Château Le Boscq 2009 känns rätt stram i nuläget men har också den en härlig bärighet med mörka och röda bär och smak/doft av löv, örter, mynta och fat. I båda fallen snackar vi mycket bordeaux för pengarna.

Slutligen två lysande portugiser! Quinta do Vallado har jag skrivit en del om här i bloggen och Quinta do Vallado Touriga Nacional 2009 (94819, 275 kronor) är en ny härlig årgång av vinet som är gjort på 100 procent touriga nacional och som vinifierats i rostfritt stål och sedan lagrats i 16 månader på franska 225 liters ekfat. I doften känns det redan utvecklat med nötter, mynta, mörka bär och torkad frukt. Smaken är däremot stramare och riktigt tuff med mörka bär, torkad frukt, örtkryddor, ek och mynta. Eftersmaken är tuff men välbalanserad och vinet kan behöva något år i källaren.

Det behöver inte Barros Porto Colheita 1982 (95272, 489 kronor) som är ett så kallat colheita portvin. Colheita är till skillnad från tawny port, som är en blandning av olika årgångar som lagras länge på stora ekfat, och vintage port, som är ett årgångsportvin som lagras kortare tid på fat och längre tid på flaska – ett årgångsvin som lagrats länge på fat. Det här vinet är 30 år och känns ändå ungt och fräscht. Doften är stor och innehåller inslag av mynta, knäck, kola, nötter och torkad frukt. Smaken är kraftfull och fylligt söt med en nötig smak av torkad frukt, knäck, brända mandlar, russin och örtkryddor. Smakrikt, välbalanserat och överdådigt gott. Tyvärr släpps vinet bara på vinkällarbutikerna.

Tabellen med alla provade viner hittar du här! 

 

Mer ”naturligt vin” – vinerna som lanseras i april

Dela denna artikel

26 februari, 2012 klockan 12:11

Diskussionerna om så kallat ”naturligt vin” går vidare i sociala medier, här i min blogg och på andra ställen. Oavsett vad man tycker så är det här ett ämne som engagerar folk och jag gissar att ”naturvinerna” kommer att dominera den svenska vindebatten det närmaste halvåret.

Det märktes inte minst i provnignsrummet i torsdags när jag och ett gäng andra journalister provade igenom några ”naturviner”. Ändå är vi inom ”gammalmedia” (dit jag räknar de flesta av oss som fanns i det rummet – även om många i dag har foten i båda gamla och nya medier) på intet sätt först med att diskutera viner som görs med så lite intervention som möjligt.

Bloggare som Ingvar Johansson och Jörgen AnderssonBilligt Vin och Niklas JörgenssenWine Virtuosity har skrivit om fenomenet länge. Och jämfört med till exempel utbudet i Danmark så ligger Sverige rejält efter (2010 hölls en mässa som kallades Fri Vin och med loganen ”Naturlig vin dit gamle svin” i Köpenhamn).

Det handar inte heller om någon helt ny trend, som jag och många andra också har sagt tidigare. Det finns vinmakare av kvalitetsviner som gjort det här i åratal utan att ha brytt sig om att basunera ut sina viner som ”naturliga”. Men det som händer nu är att Systembolaget gör en lansering av ett 20-tal så kallade ”naturviner”. Och för första gången når de här vinerna ut till (eller har i alla fall möjlighet att göra det) till en bredare allmänhet. Och det är riktigt bra.

Ett problem som jag nämnde i min förra artikel är att Systembolaget inte kommer att marknadsföra vinerna som ”naturliga viner”. Så frågan är hur konsumenterna ska få kunskap om de här vinerna (annat än om vi journalister klumpar ihop dem i våra artiklar)? Ett annat är att åtminstone några, kanske flera, av vinerna som lanseras tidigare funnits i sortimentet men då inte kallats ”naturliga viner” (tex vinerna får Domaine Gauby).

Allt detta beror naturligtvis delvis på den begreppsförvirring som råder på området (och som diskuterats på ett bra sätt i kommentarstråden här!). Det blir förstås inte bättre av att ett av de få viner som i torsdagens provning tydligt hade utskrivet ”vin nature” på etiketten – Brocards Chablis Vin Nature 2010 – inte fanns med på listan över ”naturviner” eftersom Brocard inte anser sig vara en producent av ”naturliga” viner.

Som jag sa oven så fortsatte debatterna på sociala medier och jag hade turen att hamna i en tillsammans med Staffan Adin, tidigare assisterande Kategorichef på bolaget, och som var ansvarig för inköpet. Så här säger han om listan när jag frågar honom om kriterierna:

”…listan är baserad på om producenten själva betecknar sig som naturvinsproducent, en del är helt öppna med att de betecknar sig som naturvinsproducenter. Och då enligt de kriterier som olika naturvinsorganisationer ställer upp, b.la. då hur mycket svavel man får använda. I de fall där det har varit oklart hur producenten förhåller sig till naturviner har frågan ställts via den svenska leverantören och i vissa fall som t.ex. Joly så har de varit väldigt tydliga med att de inte vill bli beteckande som naturvinsproducent.”

Så vilka är de vinerna som släpps den 2 april? Här de ”naturviner” (som bolaget kallar dem) som jag fått på en lista plus Brocards vin som jag nämnde här ovanför.

Men den verkar inte vara riktigt komplett och innehåller en del andra småfel – så jag ber att få reservera mig för fel till dess att jag får en ny och mer uppdaterad variant. Jag återkommer inom kort med provningsanteckningar!

Naturviner på bolaget 2 april

Vita viner

• Chablis Vin Nature 2010 (91146, 169 kronor), Chablis, Frankrike, JM Brocard

• Chablis Domaine Pattes Loup 2010 (91155, 199 kronor), Chablis, Frankrike, Domaine Pattes Loup

• Fontansanta Manzonni 2010 (90319, 274 kronor), Vigneti della Dolomiti, Italien, Foradori

• Matassa Blanc 2008 (91156, 295 kronor), VdP des Côtes Catalanes, Domaine Matassa (OBS! Står årgång 2009 i en annan lista)

• Coste di Riavola 2007 (90125, 179 kronor), Langhe, Italien, San Fereolo

Rosé

• Not 2009 (90071, 235 kronor), Friuli-Venezia-Giulia, Italien, Paraschos

Röda viner

• Morgon Cuvée Classique 2010 (91150, 179 kronor), Morgon, Frankrike, Jean Foillard

• Morgon Côte du Py (91151, 249 kronor), Morgon, Frankrike, Jean Foillard

• Morgon Cuvée 3.14 2009 (???, 366 kronor), Morgon, Frankrike, Jean Foillard (ej med på provningen)

• Morgon 2010 (90672, 198 kronor), Morgon, Frankrike, Marcel Lapierre

• Domaine Gauby les Calcinaires Rouge 2010 (91147, 189 kronor), Côtes-du-Roussillon-Villages, Frankrike, Domaine Gauby

• Daomaine Gauby Vieilles Vignes Rouge 2009 (91148, 369 kronor), Côtes-du-Roussillon-Villages, Frankrike, Domaine Gauby

• Matassa Cuvée Romanissa 2009 (91154, 295 kronor), VdP Côtes Catalanes, Frankrike, Domaine Matassa

• Foradori 2009 (91221, 219 kronor), Teroldego Rotaliano, Italien, Foradori

• Dolcetto di Dogliani 2010 (90029, 143 kronor), Dolcetto di Dogliani, Italien, Cascina Corte

• San Fereolo 2001 (90048, 249 kronor), Dolcetto di Dogliani, Italien, San Fereolo

• Barbera 2009 (90034, 178 kronor), Piemonte, Italien, Cascina Corte

• Barolo Serralunga 2007 (90159, 249 kronor), Barolo, Italien, Ferdinando Principiano

• Brunello di Montalcino 2007 (???, 399 kronor), Brunello di Montalcino, Italien, Santa Marica (ej med på provningen)

• Corte Sant’Alda Amarone della Valpolicella 2008 (91139, 499 kronor), Amarone della Valpolicella, Italien, Corte Sant’Alda

Diskutera du också! Gör det antingen under den har artikeln eller i den här tråden:

 

Bästa bubblet på bolaget

Dela denna artikel

23 oktober, 2010 klockan 13:10

Det finns mousserande och det finns champagne. Men är det någon skillnad egentligen? Eller blir vi bara lurade när vi lägger flera hundra kronor på en flaska ”äkta” bubbel istället för ett schysst mousserande under hundralappen? Har vi gått på marknadsförarnas försök att sälja på oss lite lyx i vardagen?

Frågan tål att ställas eftersom det görs mousserande vin enligt den traditionella metoden (champagnemetoden) nästan överallt i vinvärlden. Den där ett torrt och ganska snipigt vin häl på flaska tillsammans med lite socker och jäst och får en andra jäsning på flaska som förvandlar det till ett bubblande mirakel!

Men det är bara i franska Champagne som vinerna får kallas ”champagne” och det är (nästan) bara där som vinerna har priser som innehåller fyra siffror. När engelska vinmagasinet Decanter nyligen höll sitt enorma evenemang World Wine Awards, där tusentals viner provas och bedöms i olika kategorier, ja då var det ett mousserande vin från England som tog hem segern i bubbelkategorin. Före champagne som Tattinger Prélude Grands Crus och Charles Heidsieck Millésime 2000!

Tyvärr finns inte Ridgeview Grosvenor Blanc de Blancs 2006 på bolaget men det finns mängder av andra bra mousserande viner i sortimentet. Och efter att ha provat igenom nästan alla (runt 140 viner) så kan jag dra slutsatsen att Champagne är ohotat i toppen. Inget annat område i världen gör så många fantastiska viner. Men priserna är också fantastiska. Och många mousserande i 90-140 kronors klassen sopar banan med de billigaste champagnerna som kostar det dubbla eller mer.

Så vilka mousserande viner är bäst just nu? Stalltipset här är att välja Europa före Nya Världen – även om det finns ett och annat riktigt bra fynd från Sydafrika och Nya Zeeland. Här är mina favoriter från provningen:

Här är några viner som glänste i blindprovningen!

Ronar (7744, 60 kronor)
Det finns en del som inte gillar spanskt bubbel gjort på de inhemska druvsorterna macabeo, xarel-lo och parellada. Och visst de kan vara tråkigt jordiga och tunga i frukten. Men det är inte det här vinet och det är svårt att matcha Ronar när det gäller vin för pengarna krona för krona.

50 procent macabeo, 40 xarel-lo och 10 procent parellada från Penedès har fått sin andra jäsning i tankar (och inte på flaska som champagne och den bästa spanska Cavan). Och visst är den ursprungstypisk med en lite bre

d rökig smak men den matchas av ren frukt och rostat bröd på ett sätt som ställer många dyrare viner i skuggan. (2,5/5p)

Marqués de Monistrol Brut (7710, 77 kronor). En gammal klassiker som också den helt saknar de jordiga toner som som Cavaskeptikerna brukar kritisera. Samma druvor som i Ronar – men det här vinet är lättare i stilen med en frisk och koncentrerad smak med inslag av lime och mineral. (3/5p)

Codorníu Selección Raventós (7778, 99 kronor) slår i år sin mer kända syster Anna de Codorníu som annars brukar glänsa. Raventós kommer laddat med friska citrussmaker och inslag av rostat bröd, kakao och svamp. Eftersmaken är lång och elegant! (3,5/5p)

Lachèze Brut 2008 (7420, 99 kronor). Den bästa av många bra crémantviner (franska mousserande viner från distrikt utanför Champagne) i provningen. Återigen är det chardonnay som står bakom frukten. Vinet kombinerar en lime- och citrusaktig friskhet med mognadstoner som honung och nötter. Lite oväntat kommer det från Jura! (3,5/5p)

Montana Chardonnay Pinot Noir Brut Cuvée (7859, 99 kronor). 80 procent chardonnay och 20 procent pinot noir. Lysande mousserande från Nya Zeeland. Friska smaker av tropisk frukt möter rostat bröd, kakao, svamp och mineral. (3,5/5p)

Bianchi Extra Brut (7737, 99 kronor). En riktigt bra mousserande med en lite minralrökig doft med inslag av grön frukt. Smaken är rund och koncentrerad med en lite bränd ton av röstat bröd och smör. 60 procent chardonnay och 40 procent pinot noir från Mendoza i Argentina. (3,5/5p)

Rotari Brut Riserva 2005 (7567, 99 kronor). En klassiker som fortfarande håller. 90 procent chardonnay och 10 procent pinot noir från vingårdar i Alto Adige. Och precis som riktig champagne har den fått lång lagring på jästfällningen – i det här fallet 32 månader.

Rotari har en krutig/mineralig chardonnaydoft och en frisk koncentrerad smak med inslag av smör, tropisk frukt, kakao och rostat bröd. Avslutningen är lång och kraftfull. Ett fin som är minst lika bra som många dyrare champagner! (3,5/5p)

Graham Beck Blanc de Blancs Brut 2006 (6505, 149 kronor). 100 procent chardonnay från en av Sydafrikas mest kända producenter. Vinet har delvis jäst på träfat och har legat på jästfällningen minst 3 år. Det har gett ett vin som doftar av mogen tropisk frukt och choklad. Smaken är lätt fräsch och frisk med inslag av citrus, mineral och rostat bröd. Vinet kan med fördel lagras något eller några år till. (3,5+/5p)

Huvudnyheter