Helsingborgrstatuerare gör öl tillsammans med Mikkeller

17 december, 2012 klockan 13:36

Skärmavbild 2012-12-17 kl. 13.23.50

Helsingborgsbaserade och Ink Master Sverige-vinnaren Crooked Moon Tattoo har gjort ett öl tillsammans med den danska bryggaren Mikkeller. Ölet, en så kallad dubbel IPA, dracks när studion firade ett år i lördags.

Danska fantombryggaren Mikkeller, eller Mikkel Borg Bjergsø, är en av de bästa och mest intressanta bryggarna i världen just nu. De två bröderna bakom Crooked Moon Jacob och Jonas Pedersen träffade Mikkel på en Beermakers dinner där de började diskutera öl och tatueringar. Det hela slutade med att det bestämde sig för att göra ett öl tillsammans.

– Vi hjälptes åt att välja humlesorter och under tiden hände det grejer i huvudet på Mikkel. Han har ju bryggt en hel del mästerverk så resultatet tvivlade vi aldrig på, säger bröderna i ett pressmeddelande.

Bröderna har designat etiketterna som finns i två varianter. Hur ölet smakar? Tyvärr har Uppkorkat inte haft möjlighet att testa ölet men eftersom det är en dubbel IPA så är den förmodligen både stark och har en bra beska! Har du provat? Lämna då en smaknotering här nedanför i kommentarsfältet.

Skärmavbild 2012-12-17 kl. 13.23.39

 

 

 

 

Dela

De bästa och mest prisvärda i september

1 september, 2012 klockan 08:07

 

September blir inte en lika kul vinmånad som augusti. Det slog jag fast redan efter provningen i början av sommaren. Det som är bra är bredden av riktigt prisvärda vardagsviner. Här är månadens toppar!

 

Månadens mest prisvärda röda

 

Vylyan Pinot Noir 2010 (98024, 69 kronor)
Månadens mest prisvärda är utan tvekan denna pinot noir från Villány i Ungern (av alla ställen!). Jag misstog den för en Alsace eller lättare Bourgogne pinot noir (och jag var inte den ende). Vinet har en härlig frisk pinotfrukt med lätt smak av röda bär (hallon) och en lite nervig kryddighet. Allt för bara 69 kronor.

 

Månadens fräckaste

 

 

Soffocone di Vincigliata 2009 (99517, 189 kronor)
Hajpade Bibi Graetz ska tydligen ha rört om lite i USA med det här vinet. För ”soffocone” är nämligen florentinsk slang för samlag. Och vingården Vincigliata lär vara ett populärt tillhåll för unga älskande par! Vi svenskar brukar inte vara pryda av oss och därför är det vågade namnet och Bibi Graetz konstnärliga etikett (egengjord) inget problem. Och vinet gjort på sangiovese, colorino och canaiolo  är också sexigt läckert med sin härliga frukt och koncentrerade syror. Färgen är röd-organgeröd och det har en lite parfymerad doft av röda bär och örtkryddor. Smaken är stram en bärig med röda bär, kryddor, fat, choklad och tobak.

 

 

Månadens bästa röda 1

 

Château Montus 2009 (99423, 195 kronor)
Alain Brumonts viner från Madiran behöver knappast någon introduktion längre. År efter år är hans Montus (och Bouscassé) bland de bästa och mest prisvärda vinerna som jag provar under året. 2009an är förstås inget undantag. Men var varnad – det här är ett vin som behöver en si så där 5 till 10 år för att mogna. Tätt mörkt nästan svart i färgen och med tät knuten doft. Smaken är full av kraft och nästan smärtsam i nuläget med mörka bär, örter, kött och fat.

 

Månadens bästa röda 2

 

 

Bodegas Baigorri Reserva 2007 (95232, 199 kronor)
Bodegas Baigorri tillhör de moderna förnyarna i Rioja med viner som är mörka och tätare och med mer primärfrukt än de traditionella vinerna från området. 2007an av Reservan är inget undantag. Mörkt blåröd i färgen och med lite knuten doft av mörka bär, fat och mynta. Smaken är fruktdriven och bärig med en lite syrlig men kraftfull ung smak av mökra bär, örter, kryddor, fat, choklad, kött och tobak. Jag gillar det faktiskt lite bättre (åtminstone i nuläget) en Baigorri Garage 2007 som är dubbelt så dyrt eftersom jag tycker att ekfaten är bättre integrerade i det här vinet.

 

Månadens mest prisvärda vita

Haimerl Kamptal Grüner Veltliner Trocken 2011 (94023, 78 kronor)
Österrikes grüner veltliner, kan vara härligt kryddig och frisk på en och samma gång och kombinera citrusfrukternas fräschör med mangon och papayans kryddighet. Det gör det här vinet på ett härligt sätt med just citrus och tropisk frukt och en kryddig avslutning. Drick till kyckling och fisk.

 

Månadens bästa vita

 

William Fevre Chablis Premier Cru Fourchaume 2010 (99457, 259 kronor)
Klassisk Chablis från en av de allra bästa producenterna i området (ägs numera av Henriot). För ett decennium sedan var det här viner som ofta fick smaka ny ek men det finns inga träsmaker (eller i alla fall väldigt subtila sådan) i det här vinet. Doften är klasisk, men lite knuten, med krita, grön frukt, smör, citrus och mineralrök. Smaken är lätt och frisk och mineralig med inslag av citrus, smör, nötter och rökig mineral. Och finishen är lång och läcker!

Månadens snyggaste etikett

 

Magic Hat Demo Black IPA (1641, 24,90 kronor)
Snyggaste etiketten som tagen direkt från en 7-tums singel från Jamaica. Amerikanska Magic Hat Demo är ett mörkt och tätt öl med smaker av choklad, rök, kaffe och humle. Kraftfullt men välbalanserat och gott!

Du hittar fler fynd bland septembernyheterna här!

Hela tabellen med alla provade viner hittar du här!

PS: På grund av Systembolagets nya provningspolicy har jag tyvärr missat att prova en del av de exklusiva vinerna (de som släpps i vinkällarbutikerna i Stockholm, Malmö och Göteborg). Den nya  policyn innebär att man numera bara kan prova de riktigt exklusiva vinerna vid ett enda tillfälle vilket gör det mycket svårt för alla vinjournalister utanför Stockholmsområdet att få tillgång till och hinna med den provningen!

Dela

Mer BS till FS – Brooklyn Local och Oppigård Indian

17 augusti, 2012 klockan 13:05

I förra bloggposten här i Uppkorkat skrev jag kort om vad som gäller för att ett vin, ett öl eller en annan dryck ska kvala in från beställningssortimentet till det ordinarie och fasta sortimentet som finns i butikerna.Här följer nu några fler fynd som gjort just det under den senaste tiden.

Brooklyn Local 1 (1630, 79 kronor för 750 ml) är ett av de senaste ölen från det berömda Brooklynbryggeriet i New York. Ölet är gjort på humle och malt från Tyskland, socker från Mauritius och öljäst från Belgien och det har fått en andra jäsning på flaska. Färgen är orange-gul och det har en stor fruktig och lite syrlig jästig doft med inslag av torkad frukt, citrus och örter, Smaken är frisk och jästigt syrlig med massor av torkad frukt och bra brödig ton och en lätt sötma i eftersmaken. Ett riktigt bra öl helt enkelt!

Oppigårds Inndian Tribute (1415, 20,90 kronor) är inte heller dum och sägs vara en hyllning till Indien. Bryggeriet beskriver den som en amerikansk India Pale Ale gjord med amerikansk humle. Smaken är också rejält bitter och besk med bra humleton och massor av torkad frukt och honung. Varken den här eller den förra är väl något för den som vill ha snälla och lite runda ölsorter – men gillar du att testa nya öl så måste du naturligtvis prova dem!

Jag kommer ihåg när vinstilen ”ripasso” fortfarande var helt okänd och Masi återupplivade den gamla metoden att ge en vanlig Valpolicella en andra jäsning tillsammans med jästfällningen från ett amaronevin. Numera ser man ordet ”ripasso” på var och varannan butelj och det är lätt att bli lite trött på de där runda körsbärs- och russintonerna som processen ofta ger. Men därmed inte sagt att de kan vara riktigt bra.

Och bra är R Ripasso 2010 (2356, 99 kronor) från Alpha Zeta som också gör en bra amarone. Det här vinet är en Valpolicella Superiore som fått en andra jäsning med torkade druvor i januari efter skörden (en ny tolkning av ripassometoden). Och det har lagrats i ett år på fransk ek av olika storlek efter det. Det har gett ett runt och relativt fylligt vin med inslag av mörka bär, örter och russin. Javisst det är lite insmickrande men det har också en lite stram och örtig avslutning som gör det till ett bra matvin.

 

 

Dela

Bra öl i augusti – Sierra Nevada, Lervig och Great Divide

2 augusti, 2012 klockan 10:38

I går var det lite av vinhysteri på bolaget efter att inte kommit några nya viner under juli månad. Jag var själv för ovanlighetens skull på vinbutiken i Stockholm strax efter öppningsdags och där handlades det bordeauxer och bourgogner på löpande band.

Men det kom inte bara nya bra viner utan också en handfull riktigt bra öl nu i augusti. Som amerikanska Sierra Nevada Harvest Southern Hemisphere 2012 (11634, 89 kronor). Sierra Nevada tillhör de mest pålitliga bryggerierna i USA och brukar göra riktigt bra öl.

Southern Hemisphere Harvest är det senaste tillskottet till Sierra Nevadas skördeöl och är gjort med färsk nya zeeländsk humle som skördats i år och torkats på plats direkt efter skörden och sedan skickats till USA för omedelbar bryggning. Ölet har en komplex härlig doft med frukt, knäck, nötter och grape. Smaken är frisk men ändå rund och mjukt balanserad med inslag av torkad frukt, knäck, grape och humle. Priset kan tyckas högt men det är 710 ml i flaskan och innehållet är riktigt gott.

Norska Lervig Konrads Stout Russian Imperial Stout (11735, 30 kronor) är förstås något helt annat. Bryggeriet Lervig Aktiebryggeri startades 2003 och två år senare hade man ett ”eget” bryggeri i Stavanger. Jag tror att det här är första ölet som jag smakar från Lervig och det är gjort på en blandning av karamell-, choklad- och pilsnermalt. Smaken är mörkt fyllig och rökig med inslag av choklad, rökta charkuterier och allt avslutas av en lång syrlig eftersmak. Bra är också Lervig Rye IPA (11724, 29 kronor) med en nästan söt fruktighet och härlig besk humleton.

Är du inte det minsta priskänslig (och varför ska man vara det – bra öl kostar!) så bör du förstås inte heller missa amerikansk 18th Anniversary Wood Aged Double IPA (11652, 93 kronor för 650 ml) från ett annat modernt och redan klassiskt amerikanskt bryggeri – nämligen Great Divide Brewing Company. Det här ölet har lagrats tillsammans med ekchips från fransk och amerikansk ek och det har gett en liten ”fatton” till den kraftiga men ändå balanserade humlebeska smaken av torkad frukt och kryddor.

BrewDogs Dog A (11781, 169 kronor för 330 ml) är också riktigt häftig. Det här är också en så kallad Imperial Stout (en alkoholstark stout) som väger in på 15,1 volymprocent och är gjord med ”kopiösa mängder mörk malt, ren kakao och kaffe samt balanserad med små mängder naga chili” om man ska tro bryggeriet. Och det är inget som helst fel på smaken som är eldig och koncentrerad med inslag av choklad, kaffe, rök, humle och med en eftersmak som nästan aldrig tar slut. Men priset är kanske i häftigaste laget!?

 

Dela

Nyheterna i september – sex, pinot och en demo

9 juli, 2012 klockan 09:41

En sak är klar. September blir inte en lika kul vinmånad som augusti. Visst finns det ett och annat bra vin bland höstvinerna och de exklusiva som alla släpps den förste september. Men det finns också en hel del trista och trötta drycker.

Efter provning för två veckor sedan gick jag med lätta steg mot Centralen i Stockholm för att åka hem till Skåne igen. Augustivinerna innehåller några riktigt häftiga viner som man redan nu kan börja längta efter. Men efter förra veckans provning känner jag mig mest trött. Det bra nyheterna är att det kommer ett gäng riktigt prisvärda rödviner. De dåliga är att de där riktiga topparna fattas.

Här är redan nu en kort smygtitt på några av månadens toppar.

Månadens mest prisvärda

 

Vylyan Pinot Noir 2010 (98024, 69 kronor)
Månadens mest prisvärda är utan tvekan denna pinot noir från Ungern (av alla ställen!). Jag misstog den för en Alsace eller lättare Bourgogne pinot (och jag var inte den ende). Vinet har en härlig frisk pinotfrukt med lätt smak av röda bär (hallon) och en lite nervig kryddighet. Allt för bara 69 kronor.

 

Månadens fräckaste

 

 

Soffocone di Vincigliata 2009 (99517, 189 kronor)
Hajpade Bibi Graetz ska tydligen ha rört om lite i USA med det här vinet. För ”soffocone” är nämligen florentinsk slang för samlag (lika grovt som ”knulla” tydligen). Och vingården Vincigliata lär vara ett populärt tillhåll för unga älskande par! Vi svenskar brukar inte vara pryda av oss och därför är det vågade namnet och Bibi Graetz konstnärliga etikett (egengjord) inget problem. Och vinet gjort på sangiovese, colorino och canaiolo  är också sexigt läckert med sin härliga frukt och koncentrerade syror. Färgen är röd-organgeröd och det har en lite parfymerad doft av röda bär och örtkryddor. Smaken är stram en bärig med röda bär, kryddor, fat, choklad och tobak.

 

Månadens bästa röda

 

 

Bodegas Baigorri Reserva 2007 (95232, 199 kronor)
Bodegas Baigorri tillhör de moderna förnyarna i Rioja med viner som är mörka och tätare och med mer primärfrukt än de traditionella vinerna från området. 2007an av Reservan är inget undantag. Mörkt blåröd i färgen och med lite knuten doft av mörka bär, fat och mynta. Smaken är fruktdriven och bärig med en lite syrlig men kraftfull ung smak av mökra bär, örter, kryddor, fat, choklad, kött och tobak. Jag gillar det faktiskt lite bättre (åtminstone i nuläget) en Baigorri Garage 2007 som är dubbelt så dyrt eftersom jag tycker att ekfaten är bättre integrerade i det här vinet.

 

 

Månadens bästa vita

 

William Fevre Chablis Premier Cru Fourchaume 2010 (99457, 259 kronor)
Klassisk Chablis från en av de allra bästa producenterna i området (ägs numera av Henriot). För ett decennium sedan var det här viner som ofta fick smaka ny ek men det finns inga träsmaker (eller i alla fall väldigt subtila sådan) i det här vinet. Doften är klasisk, men lite knuten, med krita, grön frukt, smör, citrus och mineralrök. Smaken är lätt och frisk och mineralig med inslag av citrus, smör, nötter och rökig mineral. Och finishen är lång och läcker!

Månadens snyggaste etikett

 

Magic Hat Demo Black IPA (1641, 24,90 kronor)
Snyggaste etiketten som tagen direkt från en 7-tums singel från Jamaica. Amerikanska Magic Hat Demo är ett mörkt och tätt öl med smaker av choklad, rök, kaffe och humle. Kraftfullt men välbalanserat och gott!

 

Dela

3x Helsingborgs Bryggeri – IPA, Chillipeppar & St Patricks

8 mars, 2012 klockan 13:43

Helsingborgs Bryggeri har fått en flygande start och det är inte bara Helsingborgarna som gillar ölen. I förra veckan släpptes inte mindre än tre nya ölsorter. Och de har Uppkorkat nu provsmakat!

Helsingborgs Saint Patrick 4,8 procent (89333, 19,90 kronor)
Bryggd tillsammans med irländaren John B Smiths från Galway för att fira irländska skyddshelgonet Saint Patrick. Pale ale-malt plus två karamellmalter och tre olika humlesorter.
Ljust brun färg. Ganska stor brödig (hårt bröd), blommig doft med inslag av citrus, torkad frukt och karamellmalt. Lätt torr bitter brödig smak med bra beska. Rättframt.

Helsingborgs India Pale Ale 5,6 procent (89208, 22 kronor)
Pale ale-malt plus två karamellmalter. Tre olika sorters humle (bla Nelsons sauvignon)
Mellanbrun. Stor fruktig doft med inslag av torkade aprikoser, fruktkaka, knäck, kaffe och örter. Medelfyllig rund smak av torkade frukter, bröd, humle och örter. Bra och välbalanserad eftersmak med inslag av blommor och knäck.

Helsingborgs Chilipeppar 4,8 procent (89263, 24,50 kronor)
Också här Pale ale-malt plus två karamellmalter. Dessutom har man använt chilifrukter.
Gul färg. Lite udda rostad doft med inslag av kryddor och paprika. Frisk mycket kryddig öl med bra hetta. Rund ganska fyllig med bra beska och blommig humleavslutning. Intressant och god!  

Ölen säljs lokalt på bolagen i Helsingborg – bort du utanför Helsingborg kan du beställa dem på ditt eget lokala bolag!

Dela

Ölfavoriter i mars – Liefmans, Innis & Gunn, St Eriks mfl

7 mars, 2012 klockan 12:41

Det har varit alldeles för lite öl i Uppkorkat den senaste tiden. Och med tanke på att det har kommit några riktigt intressanta brygder så är det bara att ställa sig i skamvrån – men här är i alla fall mina favoriter bland nyheterna i mars.

Sigtuna Brygghus och St. Eriks (som ju bland annat bryggs i Sigtuna Brygghus i Arlanda Stad) går från styrka till styrka. Nu släpper Jessica Heidrich ett klassiskt porteröl, S:t Eriks Porter (81461, 19,90 kronor), som hon överjäst och humlat på lite exta. Portern är gjort på en blandning av choklad-, karamell- och caramünichmalt och kryddat med humlet fuggles av engelsk typ. Det har gett en riktigt bra porter med en mörk brun färg och en stor rostad doft med inslag av choklad, örter, kaffe och charkuterier. Smaken är torr, rejält humlebesk och örtig med inslag av rostat kaffe, örter, choklad och mörkt rågbröd.

Sigtuna East River Lager (1476, 17 kronor) är förstås något helt annat. Det har en rejält fruktig doft av torkad frukt, citrus och örter. Smaken är lätt, läcker och vårig med friska citrustoner, örter och en bra beska i eftersmaken. Sigtuna East Coast IPA (1436, 22 kronor) har också den en trevlig citrusfriskhet men smaken är bredare, fylligare och har inslag av fruktkaka och knäck. Eftersmaken är lång och rejält humlebesk.

Nils Oscar-bryggeriet i Nyköping (sedan 2006) har bryggt bra öl sedan 1990-talet och med Nils Oscar Ctrl Alt Delete (1437, 20 kronor) fortsätter man göra inte bara bra utan även intressanta öl. Det här är bryggeriets torkning av en altbier – dvs ett mörkt överjäst öl från Tyskland. Det är lite ljusare än de altbier jag druckit tidigare men doften är härligt komplex med en rökig, maltig och chokladig smak. Smaken är förvånansvärt frisk med en maltig ton som har inslag av citrus och apelsin.

Skotska BrewDog har jag skrivit en del om här i Uppkorkat. Med häftiga ölsorter, en cool attityd och fräck marknadsföring har skottarna satt sig på kartan som ett av de mest spännande bryggerierna i världen.  Nu är det dags för ett nytt fyrpack - BrewDog Mix (4 x 330 ml) (1690, 97 kronor) som är en bra inkörsport till bryggeriets stil. Här samsas 5 AM Saint, Alice Porter, Chaos Theory och Dogma – öl som alla har rejält med smak oavasett om det är mörkt chokladaktiga och rökiga i smaken eller mer friska, blommiga och citrustorra. Missa inte heller BrewDog Hops Kill (11680, 33 kronor) som har en kraftig halvtorr rostad smak av torkad frukt, örter och honung.

Bryggeritet Innis & Gunn har specialiserat sig på att slutlagra öl på ekfat. Och Innis & Gunn Irish Cask (11605, 27 kronor) som nu släpps i en begränsad upplaga är en stout som lagrats 60 dagar på fat av där man tidigare haft trippeldestillerad irländsk whiskey. Det här är ett mörkt brunt öl med smaker av rostat kaffe, örter, torkad frukt och choklad. Lägg till en lång och härligt besk avslutning.

Missa inte heller Brooklyn Black Chocolate Stout (11626, 20 kronor) med en mörk brun färg och en häftig lite syrlig doft och smak av choklad, salmiak, örter och rostat kaffe. Eller danska Hornbeer Happy Hoppy Easter 2012 (11674, 46 kronor) som har en besk och koncentrerad bitter smak av bröd och torkad frukt.

Men månadens mest individuella öl kommer ändå från klassiska Liefmans bryggeriet i Belgien som gjort några av världens häftigaste öl i över 300 år. Det har varit lite si och så med ekonomin de senaste åren men än så länge har bryggeriet överlevt (även om det kommit in nya ägare i bilden – för närvarande Duvel Moortgat). Grunden för de flesta ölen hos Lifemans är en old bruin – eller en typ av brown ale där man blandar olika typer av malt (ljus och mörk) och ölen får en mycket speciell karaktär av den jästkultur som tillsätts men också av den jäst som finns i bryggeriet.

Liefmans Goudenband (11682, 70 kronor) är deras klassiska lite starkare ale som man för genom att blanda Old Bruin med äldre lagrad ale och sedan tappa på flaska med lite jäst och socker (för efterjäsning på flaska). Det här är ett öl som med fördel kan lagras och det har en komplex syrlig doft som påminner om vin men också har inslag av mogna äpplen, citrus, örter och bröd. Smaken är som ingen annan – frisk, syrlig och full av smak av äpplen, citrus, örter och jäst. Det här helt klart ett av ölvärldens häftigaste öl.

Liefmans Cuvée-Brut (11681, 40 kronor) är en variant på körsbärsölet, Kriek, men i det här fallet har man efterjäst en Old Bruin som man tillsätter hela körsbär (13 kg per 100 liter) som får macerera i ölet. Ölet lagras sedan i ett år innan det blandas upp med vanlig old bruin och Goudenband av olika åldrar. Det har gett ett öl med en komplex doft av röda bär (hallon, körsbär) och en syrlig mycket frisk smak av röda bär (hallon, körsbär), citrus och örter. Och en lång lång eftersmak! Wow!


Dela

Mikrobryggartrender och nytt öl från Mattias Dahlgren

31 december, 2011 klockan 11:19

I årets sista Uppkorkat i 24HD besöker vi två svenska mikrobryggare; Benny Sundman på Helsingborgs Bryggeri och Jessica Heidrich på S:t Eriks/Sigtuna Brygghus. Dessutom snackar vi öltrender med sommeliern och ölbloggaren Fredrik Johansen. Och vi testar Jessica Heidrichs senaste öl som hon tagit fram tillsammans med krögaren Mathias Dahlgren.

Fredrik Johansen, som driver den utmärkta ölbloggen Malt Humle Jäst & Vatten, tror att vi kan gå mot lite lättare öl i framtiden men att vi ännu inte sett kulmen än på IPA-trenden. Och det är en trendspaning som även Jessica Heidrich skriver under på (läs mer om Jessica här!).

Det här var säsongens sista Uppkorkat i 24HD. Nu göt vi en paus fram till i mars. Då återkommer vi med 14 helt nya avsnitt – och jag lovar att vi har bra saker på gång!

Dela

Jessica Heidrich – mikrobryggartrenden personifierad

13 december, 2011 klockan 13:47

Vägen har varit lång sedan hembryggarstarten på 1980-talet. Jessica Heidrich forskade på stamceller och använde fritiden åt att brygga, nätverka och sprida kunskap om öl. Som hemmabryggare, aktiv medlem i Svenska Hembryggarföreningen och som öldomare i diverse tävlingar.

Men när hon 2009 fick frågan om hon ville göra något eget – återuppliva det gamla varumärket S:t Eriks som hennes blivande arbetsgivare Galatea hade köpt – var hon inte svårövertalad.

– Ja sa ”javisst” och undrade var bryggeriet var. Men något bryggeri fanns inte. Okej… men när vill ni att ölet ska vara klart? Om ett par månader sa min chef och jag trodde han skojade.

Då är det tur att det finns vänner. Jessica ringde upp sin gamle kompis Urban Nilsson på Slottskällans bryggeri och undrade om hon skulle kunna få brygga en omgång öl emellan bryggeriets tappningar.

Men tajmingen var den sämsta tänkbara. Det var november och Slottskällan var precis som de flesta andra bryggerier i full gång med att göra sin vinter- eller julöl.

Men det blev ett öl och sedan dess har det blivit flera till. Och det säger också lite om den communitykänsla som finns hos de svenska ölbryggarna. De flesta känner varandra och lär också av varandra.

– Det är det som är så kul. De flesta känner varandra från Svensk Hembryggarföreningen. Vi kollar in vad andra gör och det är ju så man lär sig.

St Eriks varumärke har gått från klarhet till klarhet på bara lite drygt två år. Jessicas öl har erövrat mängder av priser. Och det är kanske inte så konstigt. Alla som provat hennes Pale Ale vet att den är en extremt välbalanserad och smakrik utan att gå till överdrifter. Ändå är det inte alla som har varit odelat positiva.

Vissa ölnördar gillar inte trenden med ”flying beermakers” (termen kommer från ”flying winemakers” – vinmakare som åker runt och gör vin på olika kontinenter och ofta också under olika säsonger). Öl som görs på och i samarbete med olika bryggerier.

– Nej det finns de som menar att det inte är på riktigt om det inte finns ett riktigt bryggeri. Brygger vi Sigtuna eller St Eriks här till exempel?

Men beviset är i flaskan som det brukar heta och nu brygger hon öl både hos Slottskällan och i det helt nya bryggeriet på Sigtuna Brygghus i Arlanda. Det stod färdigt så sent som i midsommar cch det är där Uppkorkat möter henne.

– Jag hade tänkt att vi skulle ha den gamla delen av bryggeriet som experimentlåda för mig och Sigtunas bryggare – men redan nu behöver v i utrymmena. Det har gått sjukt fort.

Ändå skjuter hon mycket från höften. Experimenten görs ofta i full skala direkt i de stora tankarna. Hon använder sig av intuition och erfarenhet. Men det är klart att bakgrunden som mikrobiolog har varit nyttig.

– Jag känner direkt om det är något fel på ölet och vad som har gått snett. Det är ovärderligt när man brygger och sitter som domare i öltävlingar.

De senaste årens trend med IPA, det vill säga India Pale Ale, tror hon inte är över. Däremot tror hon att vi kommer att få se mer balanserade och drickbara öl som inte är så där löjligt humlade.

– Jag var i USA nyligen och märkte hur man där har börjat göra öl som är mer ”europeiska i stilen” – med en mer nyanserad humlesmak.

Och hon är inte så mycket för extrema experiment, som tex BrewDogs Sink The Bismark – ett öl som mer liknar whisky än öl.

– Nej de är roliga men inget man vill dricka mer av när man väl smakat dem.

Lokalerna vid Arlanda stad är fyllda av malt från Finland och Tyskland och olika humlesorter från bland annat Nya Zeeland. Men trots att det är just det som många snackar om – humlen och malten – så är det ändå jästen som spelar huvurollen enligt Jessica.

– Det är jästen som gör ölen! Du kan ha samma typ av malt och humle och få helt olika öl. Det är jästen man ska vara rädd om och skämma bort – det är den som gör det färdiga ölet!

Senaste projektet är en ölserie tillsammans med firade krögaren Mattias Dahlgren, mannen bakom restauranger som gamla Bon Lloc och numera Mattias Dahlgren Grand Hotel. Och det första ölet blir, hör och häpna, en lager.

– Det är många som rynkar på näsan åt lagerölen och vägrar dricka den. Men det kan vara ett fantastiskt och balanserat öl. I det här fallet har vi utgått från vad som är genuint svenskt kryddat med enbär – och vi tycker att det lovar riktigt bra.

Och bra är det – i alla fall att döma av fatprovet som Uppkorkat fick prova som smakade härligt lätt, citrusfriskt och grapeigt (mer om det i Uppkorkat i 24HD om ett par veckor).

Men som ”flying beermaker” utan eget fast bryggeri – vad kommer härnäst? Några utländska samarbeten?

– Man vet aldrig, säger Jessica Heidrich och ler lite hemlighetsfullt.
Vi känner att något är på gång – och förhoppningsvis får vi reda på det så fort Jessica känner sig färdig att berätta!

20111213-134746.jpg

Dela

Huvudnyheter

Se biofilmer från SF att köpa eller reservera här