Spanska nya vågen – Dominio di Valdepusa Caliza 2007

Marqués de Grinñons egendom Dominio de Valdepusa i La Mancha har varit en av spjutspetserna i den spanska vinrevolutionen sedan 30 år tillbaka. I en tid då allt handlade om Rioja och området i och kring La Mancha var känt för odrickbara bulkviner lyste Valdepusa som en fyr i en dimmig stormnatt.

Någon gång vid mitten av 1990-talet provade jag för första gången egendomens cabernet och kort därefter det legendariska syrahvinet – och de knockade mig helt. Det var något helt annat än de menlösa och trötta vinerna som brukade komma från La Mancha. Här fanns smakrikedom, kraft och struktur. Moderna viner för moderna konsumenter. Och för mig var det klart att Spanien hade en potential som låg långt bortom Rioja.

Då hette vinerna Marqués de Griñon – men sedan början av 2000-talet buteljeras de under egendomens namn – Dominio de Valdepusa. Markisen Carlos Falcó utbildade sig i USA vid University of California, Davis och sökte sedan hjälpa av franska storheter som Alexis Lichine (vinskribent och då ägare av Bordeauxslotten Château Priuré-Lichine och Château Lascombes) och professor Émile Peynaud (den moderna vintillverkningens kanske främste representant). Han fick rådet att plantera franska druvsorter och fick hjälp av Lichine att marknadsföra och distribuera sina viner.

Eftersom egendomen låg utanför de mer kända vindistrikten kunde markisen experimentera med utländska druvsorter, beskärning och konstbevattning (droppbevattning) – något som då var förbjudet enligt den spanska vinlagstiftningen. Och historien gav honom liksom hans samtida pionjärer i Italien rätt (där vinmakare klassade ned sina viner till ”bordsviner” – Vino da Tavola – för att kunna göra så bra viner som möjligt).

Dominio Valdepusa är i dag en egen pago – en vingård med egen ursprungsbeteckning – även om man skulle kunna buteljera sina viner som DO Méntrida (officiell hemsida för DO Méntrida hittar du här!) Möjligheten infördes av den regionala regeringen i Castilla-La Mancha år 2000 och infördes i den spanska vinlagen 2003. En Vino de Pago ska vara en vingård med ”högsta internationella rykte” och de behöver inte tillhöra något officiellt distrikt (DO – Denominación de Origen). Och de får bara använda sina egna druvor. Dominio de Valdepusa blev tillsammans med Pago Finca Elez (Manuel Manzaneques lysande syrah!) de första vingårdarna som tilldelades den nya beteckningen.

Dominio de Valdepusa består i dag av 3000 hektar varav 42 ha är planterade med vin. Caliza är en av egendomens enklare viner och har fått sin namn från den kalksten, ”caliza”, som utgör underlagret i Dominio de Valdepusas vingårdar. Vinet är en blandning av 65 procent syrah och 35 procent petit verdot – dvs. en vild mix av Rhône och Bordeaux om man så vill! Druvorna handskördades och fick sedan en lång maceration tillsammans med musten (4-5 veckor). Efter jäsning har vinet lagrats i 10 månader på nya eller något år gamla fat av fransk Allier-ek.

Det har gett ett vin som är mörkt blårött och tätt i färgen. Doften är stor med massor av mörka bär, örtkryddor (mynta, salvia), choklad och rostade ekfat. Här finns inslag av både björnbär och svarta vinbär. Smaken är medelfyllig till fyllig med en rund fruktig smak av björnbär, svarta vinbär, plommon, rostad ek och örter. Här finns syror men de är inlindade i mjuk frukt och smaker av choklad. Lång välbalanserad finish. Drick nu eller de närmsta två-tre åren!

Vinet finns inte att köpa i Sverige. Jag köpte det på färjan till Helsingfors för runt 9-10 euro! Jag önskar att jag hade köpt fler!