Tjuvtitt på fynden i mars

Dela denna artikel

18 januari, 2013 klockan 15:37

Mars2013

Xaviers Grenache Vieilles Vignes, Sigtuna East River Lager och en Armagnac från 1973. Det blir några av de bästa köpen i mars. Dessutom bra Hunter Valley Sémillon och den alkoholfria äppelcidern.

Det är en lite lätt absurd situation att prova ”vårviner”, inklusive några roséer, när temperaturen ligger runt 10 minus och snön singlar ner utanför provrummet. Men idag var Systembolagets Vårlansering som stod på menyn i källaren på huvudkontoret intill Kungsträdgården. Lansering blir i mars och vi ska först ta oss förbi februarinyheterna om några

Alkoholfri cider

Förra årets succé med bra alkoholfri äppelcider återupprepas i år igen. Då var det Gastronomigruppens Ingrid Marie och Cox Orange som var två av mina favoriter. I år är Ingrid Marie varianten inte lika bra. Vi beställde in två buteljer eftersom vi misstänkte att det kanske var en dålig flaska – men båda var likdana. Inte alls så frisk och fräsch som förra årets dito.

Gastronomigruppens Äppelcider Signe Tillisch 2012 (91702, 38 kronor 375 ml) är däremot lysande med en frisk och härlig smak av färska äpplen, äppeljuice och med bra syra i avslutningnen. Riktigt bra är också Kiviks Årets Skörd Gravenstein (91155, 39 kronor) som smakar friskt och halvsött/halvtorrt av mogna röda äpplen och som har en bra fräschör i eftersmaken. Jag gillar också den ofiltrerade och grumliga Äppelmust Reinetter 2012 (91805, 49 kronor) från Värmdö Musteri som har en frisk halvtorr/halvsöt smak av mogna röda äpplen och med bra syra – riktigt bra must med bra och lång eftersmak.

Öl

Sigtuna East River Lager (1438, 15,90 kronor) gör comeback bland nyheterna. Just nu finns den bara på beställningssortimentet men det är skönt att det kommer en ny bra lager (och inte en IPA!!!) från ett av Sveriges bästa brygghus bland de vanliga nyheterna. Det här är en välbalanserad och smakrik öl som har bra (men inte överdriven) beska och känns lätt och fräsch i munnen och med inslag av grape och bröd.

Jag måste också erkänna att jag gillade Oskar Blues Brewerys Dale’s Pale Ale (1502, 23,90 kronor) med en bitter (dvs med bra beska!) och blommig smak med humlearomatisk ton (och trots att den kommer på burk!). Ölet har en viss sötma som gör att det efter den första attacken känns mjukt och behagligt i munnen!

Vitt vin

En skön sak med nyheterna i mars är att det inte bara är dina vanliga druvsorter som dominerar. Okej här finns några mer eller mindre lyckade sauvignon blancviner (bland annat en mousserande SB från Nya Zeeland och en Saint-Bris från Bourgogne som inte riktigt höll måttet!) men här finns också flera viner gjorda på torrontes (alltid intressant!), en furmint (tyvärr tyckte jag inte att den var bra – men jag ska ge den en ny chans när den har lanserats) och sémillon.

Lindemans Bin 1155 Semillon 2011 (6259, 100 kronor) är en av dessa – en sémillon från Hunter Valley som har druvsorten och området härliga smaker av fruktpastiller (citrus), ananas, yllle och bivax och med en bra friskhet med lång härlig och annorlunda eftersmak. Och vinet visar att en jätte som Lindemans faktiskt kan göra riktigt intressanta viner!

Caveau des Jacobins Chardonnay 2010 (2292, 89 kronor) är visserligen gjord på en av världen vanligaste druvsorter men kommer från Jura där chardonnayvinerna får en speciell och lite oxiderad nötig stil. Det här viner är inget undantag och har en koncentrerad smak av mogen frukt, äpplen, nötter och svamp. Lite oxiderad är den förstås men med skön smakrikedom i eftersmaken!

Missa inte heller ”svenska” Cardo & Morris Riesling 2011 (6430, 99 kronor) från Waipara på Nya Zeeland. Doften är stor med inslag av mogen tropisk frukt, botrytis och citrusmarmelad. I munnen är det lätt men ändå smakrikt och citrusladdat med inslag av mineral (schiffer), honung och botrytis. Lång härlig eftersmak med en touch av sötma.

Rött vin

Det kommer många bra och prisvärda rödviner i mars. De bästa kommer inte helt oväntat från södra Rhône. Området Vacqeyras ligger i närheten av mer kända Châteauneuf-du-Pape och gör tillsammans med Gigondas några av Rhônes mest intressanta och prisvärda viner. Och ofta är det grenache som dominerar blandningarna.

Domaine de la Curnière 2010 (2212, 119 kronor) är en blandning av grenache, syrah och mourvedre som normalt får en åtta till tio månaders lagring. Smaken är medelfyllig, eldig och lite stram med inslag av mörka och röda bär, choklad, örter, tobak och kött. Här finns en bra koncentration och bra eldig längd i eftesmaken. Örtig och kryddig och alldeles oemotståndlig. Lagra i upp till fem år om du har möjlighet.

Xavier Vins är en annan producent i södra Rhône som är känd för sina prisvärda och koncentrerade viner. Det här, Xavier Grenache Vieilles Vignes 2010 (2151, 85 kronor), är ett av de billigare men är ett måste för alla oss grenacheälskare som gillar de där lite ”heta och dammiga” smakerna av torkad frukt, tobak, kött och örter. Här finns mörka och röda bär, torkad frukt och tobak. Här finns en bra koncentration med tuffa syror och lång eftersmak.

Gillar du södra Rhône och Châteauneuf-du-Pape så ska du inte missa Le Hurlevant 2010 (2291, 159 kronor) som är ovanligt bra för sitt pris. Smaken är medelfylli, koncentrerad köttig (nötkött) och lite blodig (umami) med inslag av örter, torkad frukt och järn. Här finns också en lång eftersmak med bra syror.

Gratena Chianti 2010 (2717, 85 kronor) är en bra budgetchianti med en stram smak av röda bär, körsbär, örter, fat. Stram och matvänlig är också Synthesi 2009 (2314, 109 kronor) – en aglianico från södra Italien med röda och mörka bär, torkad frukt, stall och örter.

Casa de Santar Reserva 2009 (2519, 139 kronor) är lite av en modern motsats till de två sistnämnda packad med mörka bär, örter, touch av ek, tobak och mörka bär. Här är gravsyran inlindad i mjuk frukt! Samma sak gäller sydafrikansk Helderberg Cabernet Sauvignon 2011 (2039, 89 kronor) som också den har en modern och fruktdriven men eldig koncentrerad smak av mörka bär, örter, fat och kryddor. Bra syror och bra längd och bra integration coh lång härlig eftersmak.

Slutligen Foppiano Vineyards Petite Sirah 2010 (6277, 139 kronor) – en härlig petite sirah (alltså inte syrah!) med stram och ung smak av mörka bär, örter, tobak och fat (vanilj). Jag hittar mycket tobak i smaken och en lite bitter skal avslutning.

Rosé

En sauvignon blanc-rosé? Ja jag gick kolla på etiketten ett par gånger men ändå hittade jag ingen information om hur den gröna druvsaften gjorts rosa. Marlborough Estate Reserve Sauvignon Blanc Rosé 2012 (6026, 89 kronor) är en läcker rosé som både smakar och doftar av sauvignon blanc. Smaken är bärig med inslag av röda och gröna bär, krusbär nässlor och örter. Förmodligen har man använt lite pinot eller någon annan blå druvsort för att få till färgen!

[Fel av mig! Hampus Landelius på Vinia skingrar frågetecknen kring sauvignon blanc-vinets färg: Det är inte inte pinot utan två procent malbec som blandats med sauvignon blanc-juicen efter jäsningen enligt saignee-metoden där malbecdruvorna under en tid får "blöda" en del färgpigment till juicen!]

 

Raats: ”Utan skörd kan jag inte vara hållbar”

Dela denna artikel

15 juni, 2012 klockan 11:43

Bruwer Raats måste vara en av Sydfrikas skönaste vinpersonligheter. När andra har koncentrerat sig på att följa internationella trender siktar in sig på vad som är unikt för Sydafrika. Hans chenin blanc-viner tillhör Sydafrikas bästa och han tror stenhårt på druvsorten som har ”the freshness of sauvignon blanc and the body of chardonnay”.

Det var när Bruwer Raats var i Europa som han fick en uppenbarelse. Allt för många sydfrikanska vinmakare försökte göra allt för mycket samtidigt för att tillfredsställa så många som möjligt. Istället borde man fokusera på det som är unikt och eget. Och det är just vad Bruwer har gjort hemma på Raats Family Wines i Stellenbosch. I chenin blanc har Sydafrika en druvsort med en helt egen stil och personlighet som dessutom ger förstklassiga viner. Och det är en druvsort som har en 300-årig historia i landet.

Uppkorkat träffar honom i den nyplanterade Eden vineyard – en vingård med cabernet franc och lite chenin blanc som odlas tätt tätt och ekologiskt. Bruwer Raats har också en skön inställning till det här med hållbarhet. Han är certifierad enligt det sydafrikanska hållbarhetssystmet IPW och odlar så ekologiskt han kan. Men inte till priset av sin skörd. ”Om jag inte får någon skörd – så kan jag inte vara hållbar”, säger han. Men han vill lämna jorden i bättre skick än är han först började bruka den!

Just nu får jag inte inbäddningen av klippet att fungera – men här är en länk till klippet:

Följ med till Raats Family Wines

Nebbiolo och sangiovese i Stellenbosch – Morgenster

Dela denna artikel

9 juni, 2012 klockan 13:32

Säger jag Stellenbosch så är chansen stor att du tänker på blandningar av cabernet sauvignon, cabernet franc och merlot. Och det var just försöken att imitera vinmakarna i Bordeaux som som satte Sydafrika på vinkartan efter apartheidregimens fall.

För Guilio Bertrand – ägare av Morgenster, granne med berömda Vergelegen Estate, var det också kärleken till Bordeaux och St-Émilion som länge var första prio. Detta trots att Guilio Bertrand själv kommer från Piemonte i norra Italien. Men de senaste åren har han, vinodlaren Bob Hobson och den nye vinmakaren Henry Kotzé börjat experimentera med sangiovese och nebbiolo.

Och resultaten så här långt är riktigt bra. Vinerna har definitivt den italienska druvkaraktären men med en sydafrikansk twist. Följ med oss till Stellenbosch och Morgenster Estate!

 

Huvudnyheter