Grillvinet är dött – leve grillvinet

20 juli, 2012 klockan 14:08

Vinskribenter är ett förutsägbart släkte. Så här i sommartider kryllar våra spalter med tips om ”grill-”, ”buffé-” och ”picnickviner”. Och snart ska vi väl alla försöka slå knut på oss själva och rekommendera vin även till kräftskivan.

Egentligen är det inte så konstigt eftersom vi svenskar är riktiga vanedjur. Vi har våra förutbestämda höjdpunkter och helger och vi följer dessa mer eller mindre slaviskt. Lamm till påsk (och sill), sill till jul och midsommar (även om jag själv gör allt för att undvika detta) och grillat, grillat och åter grillat i sommartider.

Men vad är egentligen ett grillvin? Och vad skiljer grillvinet från de flaskor som vi trattar i oss under andra delar av året? Den nakna sanningen är förstås – ingenting! Det finns nämligen inga grillviner!

Är du som jag så har du förmodligen mer än en sak på grillen när du grillar och för mig är grillen en stor härlig utomhusugn (eller spis) som har den fördelen att den kan ge den där härliga röksmaken åt allt det jag väljer att tillaga på den.

Jag grillar mängder av grönsaker (och svamp) som paprika, tomater, squash, blomkål, aubergine, lök, morötter, majs, champinjoner, potatis, rödbetor, fänkål, blomkål och annat. Jag grillar kött från lamm (stekar, entrecôte, rostbiff, racks…), nöt (rostbiff, entrecôte, rostas, rumpsteak…), fågel (mest kyckling, och anka) och fläsk (kotlettrader, karré, revben, filé…). Ibland med marinad eller kryddrub och lika ofta utan (köttet enbart smaksatt med olja, salt, peppar och färska kryddor). Och jag grillar förstås en massa godsaker från havet (torsk, lax, tonfisk, svärdfisk, blåmusslor, pilgrimsmusslor, räkor, regnbågsforell med mera).

Ibland ger jag allt en extra dimension genom att slänga lite torkade/vissna kryddor från förra året (som jag blötlagt en halvtimme-timme innan) direkt på glöden för att få en lite kryddrökskänsla i maten. Jag har ännu inte kommit så långt att jag experimenterar med kol eller ved från olika träslag – men det blir så klart nästa självklara steg (har du tips på var man kan köpa sådan kol/ved – så tipsa gärna i kommentarsfältet nedan).

Det säger sig självt att det inte finns ett ”grillvin” som passar alla de här smakerna och det blir nästan löjligt att prata om ”grillviner” i det här sammanhanget. För allt som du kan dricka till de här rätterna blir ju automatiskt grillviner. Och som vanligt är det ingredienserna som styr. Den bistra sanningen är att det inte finns några genvägar. Inget magiskt grillvin som kommer att förgylla hela sommaren.
De goda nyheterna är att det finns jäkligt mycket bra vin!

Fyra grillfavoriter och vin därtill:

Grillat ankbröst med heta nudlar och grönsaker
Det här är en improviserad rätt som vi brukar göra ganska ofta hemma hos oss. Vi grillar ankbröst som vi sedan skär i tunna strimlor och serverar med heta japanska nudlar och wookade grönsaker. Att dricka till: Öl, vitt eller rosé eftersom vi oftast kryddar på rejält med röda chilifrukter!

Sierra Nevada Pale Ale (1525, 23.90 kronor)
Hade först tänkt föreslå ett veteöl – men varför inte prova en pale ale? Amerikanska Sierra Nevada gör fantastiskt trevlig öl och den här känns både fräsch och besk med inslag av citrus och honung.

Leth’s Have Pink Zweigelt Rosé 2011 (2261, 79 kronor)
Österrikiska Leth gör riktigt bra viner och det här vinet har en bärig och koncentrerad smak med lite kryddig finish.

Bründlmayer Langenloiser Grüner Veltliner 2011 (2910, 119 kronor)
Kryddigt och mineralsmakande vin som ändå har en härlig fräschet. Hittar både kiwi och och mogen frukt i det här vinet från suveräna Bründlmayer. För ett billigare alternativ – prova Leth Grüner Veltliner (4200, 77 kronor)!

 

Helgrillad entrecôte med klyftpotatis och bearnaise
Behövs inga förklaringar eller beskrivningar till den här rätten. Se bara till att du investerar i en schysst grilltermometer. Min regel: Se till att köttet aldrig går över 55 grader!!! Att dricka till: Kraftigt rött!

Serrata Belguardo 2010 (22955, 99 kronor)
Toscanska kusten och distriktet Maremma gör lysande viner på sangiovese (ofta tillsammans med andra druvor). Det här är ett av de mest prisvärda med härlig smak av mörka körsbär, örtkryddor och choklad.

Eikendal Pinotage (2746, 109 kronor)
Det här är ett bra alternativ för alla som gillar Sydafrika och som vill ha en lite mer generös Nya Världen-stil i sina viner. Här finns massor av mörka bär och inslag av vanilj, örter och en behaglig rökighet i eftersmaken.

Château La Tour de By 2008 (3083, 149 kronor)
Ny årgång av vinet som är en av de mest prisvärda bordeauxerna på bolaget. Lite ungt och stramt i nuläget men med bra bärighet (svarta vinbär och plommon) och inslag av cederträ och paprika!

 

Fläskkarré med ljummen potatissallad
Få saker blir så lyckade på grillen som fläskkarré oavsett om du gör den i hel bit eller om du grillar skivor och med eller utan marinad eller glace. Att dricka till: Bärigt och fruktigt rött eller rosé!

Beringer Founders Estate Zinfandel 2010 (6718, 99 kronor)
Saftig och rkyddig zinfandel med inslag av röda bär och kryddor. Ett smakrikt vin från en närmast legendarisk amerikansk vindproducent.

Penfolds Kalimna Bin 28 Shiraz (16320, 169 kronor)
Australienska Penfolds håller hög klass på sina viner från de billigaste till de dyra lyxvinerna. Det här vinet ligger mitt emellan och har en kraftfull men ändå generöst bärig smak av björnbär, plommon, rökta fat, örter och eukalyptus. Tycker du det är dyrt – prova Rawson’s Retreat (6942) för 75 kronor.

 

Grillad tonfisk med mango/chili-salsa och couscous-fyllda paprikor
Få saker är så gott som snabbt grillad tonfisk som är lagom rosa inuti. Här serverad med en mangosalsa bestående av mango, gurka, röd chili, limesaft och koriander. Att dricka till: Friskt och fräscht vitt!

Neetlingshof Sauvignon Blanc 2012 (6237, 80 kronor)
Läcker sydafrikansk sauvignon blanc med en lätt frisk och fräsch smak av kiwi, krusbär, grapefrukt och nässlor. Fräscht!

Alvarinho Contacto 2011 (6707, 124 kronor)
Vinho Verde har fått lite dåligt rykte på grund av lätt pärlande viner utan någon riktig smak. Men torra (stilla) Vinho Verde-viner gjorda på druvsorten alvarinho kan vara lysande. Som det här med sin lätta friska och fräscha smak av citrusskal, krita och grape.

Tio viner under 100 spänn

7 april, 2012 klockan 10:15

Det har varit mycket exklusiva nyheter och fullt fokus på Sydafrika och ”naturviner” här i Uppkorkat ett tag. Nu är det hög tid igen att titta lite närmare på bolagets bästa budgetfynd.

Allt är inte nyheter och Uppkorkat provar förstås igenom de flesta nya årgångarna av gamla godingar också. Här är några av mina favoriter just nu som du kan servera till påskhelgens lamm eller lax utan att skämmas om du nu skulle ha glömt att köpa på dig något bra vin. Och de håller dessutom långt bortom påsk!

Låt oss börja med att konstatera ännu en gång hur bra vinerna från 2009 är i Rhônedalen. Jag kan fortfarande inte säga vilken som är bäst, 07an eller 09an, men jämfört med den riktigt klena årgången 2008 är vinerna helt lysande. Och senast jag var upp i Stockholm och provade fick jag svart på vitt på detta.

Kollegan Thomaz Grehn på GP serverade mig två viner blint. Uppgiften var att säga vilket av de båda som var bäst. Jag pekade självsäkert på glas nummer två som visade sig vara Guigals Côtes-du-Rhône 2009 (2011, 99 kronor). Och inget konstigt med det eftersom det brukar vara ett riktigt bra vin. Men det intressanta var vad som var i glas nummer ett – Château Mont Redon 2008 (2811) – en gammal Châteauneuf-du-Pape-favorit som kostar 229 kronor.

I det här fallet var det ingen match. Guigals Côtes-du-Rhône sopar banan med det mer än dubbelt så dyra vinet med en koncentrerad kryddig smak av mörka bär, örter och mineral. Château Mont Redon känns tunn och oinspierard i jämförelse och jag misstog den till och med för en pinot noir!

2009 verkar vara bra i hela franska södern och en annan gammal favorit, Reserve de la Condaminte 2009 (12804, 69 kronor), visar också god form. Också här möter vi en kryddig smak av mörka bär med inslag av salmiak. För samma pris hittar vi Reserve du Vieux Noir Malbec 2010 (2212, 69 kronor) som även den bjuder på massor av mörka bär – men här är syrorna lite tuffare och strävare. Men båda bjuder på riktigt mycket vin för pengarna.

Portugisiska Meia Pipa 2009 (2564, 79 kronor) från distriktet Terrea do Sado i närheten av Lissabon har jag skrivit upp tidigare och 2009an är riktigt fin. Här är det mer torkad frukt och lite läder i saken även om det också har en skön kryddighet i all frukten. Vill du ha något mjukare så prova Eikendal Cabernet Franc ( 95051, 99 kronor) som har en skön mjukt bärig smak (svarta vinbär) med lite inslag av rökiga fat, choklad och blyerts och en lång eftersmak.

Över till de vita vinerna och några klassiker. Österrikiska Leth Grüner Veltliner 2011 (4200, 75 kronor) brukar bjuda på kryddig och fruktig smak inslag av kiwi och med bra koncentration och lång eftersmak. Gustave Lorentz Riesling 2010 (22257, 89 kronor) är torrare och friskare med en fokuserad rieslingsmak med inslag av citrus och gröna äpplen och en eftersmak av honung och mineral.

Boulder Bank Sauvignon Blanc 2011 (6367, 77 kronor) är något för dig som  gillar sauvignon blanc i den lite övertydliga Nya Zeeländska stilen. Massor av krusbär och cocktailfrukt men ändå med bra friskhet och mineraltoner. Och vill du ha något stramare så prova Les Fumées Blanches (2010, 73 kronor) med sin nästan hårda krusbärssmak med inslag av krita och kalk.

Låt oss avsluta med något sött till årets första rabarberpaj. Nederburg Late Harvest 2010 (2741, 79 kronor) är en härlig blandning av chenin blanc och riesling. Smaken är mycket söt och koncentrerad med aprikosmarmelad, nötter och citrus. Ett härligt vin att avsluta en härlig kväll med!

 

 

Uppkorkat goes South Africa – the trailer

21 februari, 2012 klockan 08:37

Klippningen fortsätter – men äntligen har vi första ”inofficiella” trailern från Sydafrika turnén klar. Så här får ni en smygtitt på säsong 2. Möt 14 intressanta vinmakare som ni inte sett dem förut! ;)

Uppkorkat åker till Sydafrika!

11 januari, 2012 klockan 15:42

Svenska vinkonsumenter älskar sydafrikanska viner. Direkt efter apartheidregimens fall var de svenskarna på banan och nu toppar de sydafrikanska vinerna försäljningslistan på bolaget.

Bilden av Sydafrika har kanske dominerats av de prisvärda och fruktdrivna rödvinerna. Jag tänker på boxfavoriter som Roodeberg och Rijks men även Kumala. Men det finns också fantastiska kvalitetsviner i lite högre prisklasser. Själv är jag kanske mest imponerad av de vita vinerna från lite svalare distrikt (se tex här!). Och det är bland annat de vinerna vi ska ge oss på jakt efter.

Redan i nästa vecka, den 18 januari, åker jag själv och videoproducenten Björn Lilja till Kapstaden. Vi kommer att besöka klassiska distrikt som Stellenbosch och Paarl men också kolla upp vad som händer i lite ”nyare” områden som Elgin, Walkers Bay, Swartland och Darling.

Vad tycker du om sydafrikanska viner? Kommentera här nedanför!

Sydafrikansk shiraz för ekälskaren

27 november, 2011 klockan 16:00

Okej – det här är inte riktigt min ”cup of tea” – massor av mörka bär och så mycket rostat kaffe att jag nästan tror att jag befinner mig på ett rosteri. Provenance Shiraz 2009 har gått från beställningssortimentet till vanliga sortimentet och gillar du ek är det här något för dig.

Saronsberg är annars en ny och riktigt bra producent i Tulbagh i Sydafrika. Jag har tidigare gett riktigt höga poäng till deras viner när jag provat dem blint – och det är egentligen inget fel på Provenance Shiraz 2009 (2094, 129 kronor) förutom att det fått på tok för mycket ekkaraktär. Men gillar du viner som Café Culture så är det här definitivt något för dig.

Det här vinet har en mörk blålila färg och en stor doft av mörka bär, rökig rostad ek, kaffe, choklad och örter. Smaken är medelfyllig till fyllig med rund tuggbar frukt och massor av rostad ek och kaffesmak. Här finns andra element som choklad och örter och bra syror – men personligen tycker jag att eksmakerna dominerar för mycket.

Tjuvtitt på oktober – Feudi San Gregorio!

27 augusti, 2011 klockan 11:47

I dagens tidning (HD, NST och LP) har jag en första artikel om septembernyheterna som släpps nu på torsdag. Det blir mycket mer om de vinerna (mängder av bra fynd under 100-lappen), oktoberfestölen och Bordeaux 2008 de närmaste dagarna här i Uppkorkat.

Men först en liten tjuvtitt på nyheterna i oktober. Den här gången handlar det viner i det så kallade fasta sortimentet som ska finnas i ett år framöver. Okej jag ska genast erkänna att det var kanske inte den bästa nyhetsprovningen jag har varit på – men det finns ett par riktiga godbitar att se fram emot senare i höst.

Bäst av allt är att Feudi San Gregorios Taurasi nu är ett av vinerna som lanseras i det fasta sortimentet! Just det här vinet har jag skrivit upp flera gånger här i Uppkorkat och det hade lätt platsat i min serie om världens mest prisvärda viner. (Se tex Feudi San Gregorio Taurasi 2005 – Shit vilket vin) År efter år håller den nästan löljiigt hög standard och är ett fantastiskt exempel på vad druvsorten aglianico kan göra i distriktet Taurasi i Kampanien. Taurasi 2006 (6282, 150 kronor) är inte ett dugg sämre än 2005an – så håll utkik i en butik nära dig!

Jag har ju skrivit en hel om den nya vågen i Spanien och hur Rioja idag är en härlig mix av modern old- and new school. Bodegas Heredad de Baroja visar prov på båda i de två viner, en vit och en röd som släpps i oktober. Den vita Cautivo Blanco 2009 (5358, 89 kronor) har legat 4 månader på fransk och amerikans ek med jästfällningen. Förr hade det varit hopplöst oxiderat men nu vibrerar det av frukt och har härliga inslag av gul frukt, nötter, vanilj, rök och dill. Inte för alla men riktigt bra om du frågar mig.

Det röda Cautivo Reserva 2006 (5357, 89 kronor) är inte mindre imponerande. Vinet har en koncentrerad och kryddig smak av röda bär, torkad frukt och örter. Här finns inslag av mynta, vanilj och tobak. Lägg till en imponerande eftersmak och du har något helt annat än de gamla trötta storsäljarna Montecillo, … som jag också provade på samma provning (nya årgångar).

I oktober kommer också ett gäng mer eller mindre bra pinot noir-viner. Personligen gillade jag Trapiche Oak Cask Pinot Noir 2010 (6605, 80 kronor) som en av kollegorna på provningen tyckte var ”korkad” (dvs. korkdefekt) någon timme senare. Jag känner därför att jag måste pröva den igen – men enligt mina smaknoteringar är det här ett vin med klassisk kryddig pinot-frukt med smaker av röda bär, hyvlat trä och örter.

Ännu bättre är förstås De Loach Russian River Valley Pinot Noir 2009 (2222, 199 kronor) men då är ju priset ett helt annat. Vinet har den där lätta och härliga kombinationen av röda bär, trä, kryddor och örter. Här finns också en koncentration som jag gärna vill ha i pinot noir från nya världen

I övrigt då? Ja missa inte Casiliero del Diablos härliga Late Harvest Sauvignon Blanc (2735, 59 kronor för 375 ml) som är fylld av smaker av aprikos- och citrusmarmelad. Och håll utkik efter Graham Becks Brut Pinot Noir/Chardonnay (7639, 99 kronor) som är ett sanslöst prisvärt mousserande vin!

Det blir mer om nyheterna i oktober vad det lider. Och jag återkommer snart med septembernyheterna och oktoberfestölen som släpps i nästa vecka!

Huvudnyheter