Kryddigt vitt och rosé bland fynden

1 april, 2011 klockan 11:59

I dag är det lansering av ett gäng nyheter i det fasta sortimentet hos Systembolaget. Viner som ska finnas i butiken ett år framöver och därför har stor chans att bli storsäljare hos oss konsumenter.

Det brukar vara lite si och så där med kvaliteten på just de här vinerna. Men det är sällan jag har varit så missmodig efter en provning hos bolaget som efter denna. Framförallt är det de röda som känns tråkiga och obalanserade. Då är den så kallade påsklanseringen (med rött, vitt och påsköl) bra mycket trevligare – men den återkommer jag till senare här i bloggen!

Men låt oss inte gräva ner oss i det som är dåligt utan istället fokusera på de få viner som faktiskt är riktigt bra. Och i den här uppsättningen trötta viner så är det kanske inte så underligt att det är just frukt- och bärbomberna från Nya Världen som dominerar.

Hela tabellen med allt vin och öl hittar du här!

Och tabellen med påsklanseringen hittar du här!

Ta till exempel Aussie Red in the Sand Shiraz 2009 (2698, 54 kronor) som är ett runt och saftigt fruktigt vin med en lite kryddig smak med inslag av charkuterier. Det är en typisk shiraz från Nya Världen med massor av mörka bär och en tydlig restsötma i avslutningen.

Ännu bättre är Tilia Malbec 2009 (6585, 64 kronor) som har en mer koncentrerad smak. Vinet är rökigt i stilen med inslag av nötkött, kakao och bitter mörk frukt. Båda de här vinerna kommer att fungera alldeles utmärkt vid första vårgrillningen av karré eller fläskkotlett!

Är du ute efter en bra bag-in-box så missa inte sydfranska Croix du Sud Syrah 2009 (6469, 169 kronor för tre liter) som också den är en riktig fruktbomb med smaker av svarta vinbär, björnbär och plommon. Lägg till en lite bitter finish med inslag av mörk choklad och du har mycket vin i lådan.

Tyvärr har båda Tilia och Croix du Sud blivit indragna sedan jag provade och skrev om dem. Orsaken är att offertproven och de viner som sedan har levererats till bolaget inte stämmer överens.

Spanska Via del Campo Tinto 2010 (6458, 179 kronor för 3 liter) är inte heller dum även om den har mer av fat- och örttoner.

Månadens bästa röda i det fasta sortimentet är emellertid Louis M Martinis Napa Valley Cabernet Sauvignon 2007 (6723, 199 kronor) från en klassisk amerikansk producent som kanske inte riktigt levt upp till sitt gamla rykte under de senaste åren. Nu ska firman emellertid vara på den rätta vägen igen och det här vinet är ett bra styrkebesked. I doften möts vi av kryddor, mörka bär (svarta vinbär), cederträ, örter och läder. Smaken är kraftfull men rund med med inslag av bär, örtkryddor, fat och vinet har en rund mogen och lite söt avslutning. Klassisk amerikansk cabernet med andra ord men så är också priset ett helt annat än hos de tidigare nämnda vinerna.

Och gillar du cabernet sauvignon så missa inte heller chilenska Cono Sur Cabernet Sauvignon Carmenere 2009 (6586, 90 kronor) som är lite stramare än det amerikanska vinet och har en koncentrerad smak av bär, tobak, ceder och örter. De två senaste vinerna funkar utmärkt i hop med nötkött!

Över till de vita vinerna och två viner från Poggio al Tesoro som jag skrivit om tidigare här i spalten. Firman är ett samarbete mellan välkända Allegrini i Valpolicella och Leonardo LoCascio som distribuerar och exporterar italienska toppviner. Sätet är i Toscana och Bolgheri. Både Bolgarello Bianco Vermentino 2010 (2340, 75 kronor) och Solosole Vermentino 2009 (2342, 119 kronor) är gjorda på druvsorten vermentino. Jag kan inte direkt säga att jag är något större fan av den aromatiska men ändå lite anonyma druvsorten men det här båda vinerna kan få mig att tänka om.
Det förra har en massivt fruktig näsa med banan, mango och persikor. I munnen känns det friskt och lite eldigt med inslag av mogen frukt och druvor. Den senare är rökigare och mineraligare i stilen. Smaken är mycket frisk med inslag av fruktpastiller (fruit drops), mineral och krita. Eftersmaken är lång och intensiv. Drick båda till fisksoppa eller kraftigare skaldjursrätter!

Gillar du lite mer kryddiga och aromatiska viner så ska du inte missa Inca Reserva Torrontés 2009 (6467, 87 kronor) som har druvsorten torrontés kryddiga toner av tropisk frukt och mango. Luis Felipe Edwards Reserva Viognier 2010 (6667, 99 kronor) är också riktigt intressant eftersom den kombinerar viogniers breda fruktiga smaker med en bra syrabalans.

Men vill du ha mer friskhet så välj Satellite Sauvignon Blanc 2010 (6200, 79 kronor) som har all den härliga friska smaken av krusbär, mineral, nässlor och grön paprika som druvsorten kan ge i Nya Zeeländska Marlborough.

Och nu när det börjar bli varmt är det dags att ladda upp roséförrådet. Sydafrikanska Two Oceans Shiraz  Rosé 2010 (6460, 63 kronor), spanska La Pluma Rosé 2010 (2916, 79 kronor) och Les Lauzeraies Tavel 2010 (2724, 95 kronor) blir en svårslagen trio i sommar. Den första bjuder på friska smaker av röda bär, örter och mineral. Den andra smakar kraftigare med inslag av mörka och röda bär som hallon, körsbär och jordgubbar. Slutligen Tavelvinet – rosévinernas kanske mest kända och hajpade distrikt – har den där svårslagna koncentrationen av örter, färska bär och torkad frukt och en touch av salmiak. Den här häftig och har en lång och lite bitter eftersmak!

En legendarisk provning och några ”supercaberneter”

22 februari, 2011 klockan 16:16

Handen på hjärtat – hur mycket amerikanskt vin dricker du egentligen? Är du som jag är svaret på den frågan förmodligen – ”ganska lite”. Orsaken är förmodligen att det finns för få amerikanska viner på Systembolaget. Men det finns nog också många som fortfarande tror att europeiska viner är vida överlägsna de från andra sidan Atlanten.

Det är synd för de amerikanska vinproducenterna i framförallt Kalifornien (men odlarna i Oregon, Washington State, New York State är inte långt efter) har gjort viner i världsklass i över 30 år. 1976 hölls en legendarisk provning av vinhandlaren (nu en av världen mest kända vinskribenter) Steven Spurrier i Paris där några av Frankrikes bästa viner (förstklassig Bordeaux och Bourgogne) ställdes mot Kaliforniens bästa viner (cabernet- och chardonnaybaserade).

Domarna var franska vinexperter som provade vinerna blint och satte poäng på det de provade. Till allas förvåning var det ett amerikanskt vin som knep förstaplatsen både bland de röda och de vita. Stag’s Leap Wine Cellars Cabernet 1973 slog viner som Mouton-Rotschild, Haut-Brion och Montrose. Château Montelena Chardonnay 1973 sopade banan med bland andra Leflaives 1er Cru Puligny-Montrachet Les Pucelles.

Många trodde att det var något lurt och fransmännen gjorde allt för att förklara bort resultaten. Men provningen har återupprepats lite då och då. Så sent som 2006, 30 år efter den ursprungliga provningen, testade Spurrier & co återigen de ursprungliga vinerna från 1970-talet emot varandra den här gången med provare från båda sidor av Atlanten. Dessutom ställde man några av dagens bästa amerikanska cabernetviner mot något av det bästa Bordeaux har att erbjuda (vissa viner var de samma men årgångarna var 2000 och 2001).

Återingen tappade vinvärlden hakan. Visst Château Margaux blev bästa vinet men på andra, tredje och fjärde platsen följde Ridge Monte Bello, Stags Leap Wine Cellars och Staglin Rutherford – alla amerikanska viner. Och när det gällde de ursprungliga vinerna som nu var en bit över 30 år gamla knep de kaliforniska vinerna de fem första platserna! De flesta hade trott att de franska vinerna, med sin erkända lagringspotential, skulle utklassa de amerikanska fruktbomberna som många trodde hade dött för länge sedan. Tala om att slå hål på en myt!

Det var med allt det här bakhuvudet som jag, och några andra lyckliga vinentusiaster, begav mig till Parapeten i Helsingborg för drygt en vecka sedan och Californian Wine Festival. Jag har skrivit om det tidigare här i Uppkorkat (Första akten – Insignia och Eagles Trace) och det var ett fantastiskt tillfälle att ta tempen på något av det bästa som USA har att erbjuda.

De flesta viner som jag provade finns inte på bolaget. De har dessutom en annan nackdel. Den höga kvaliteten och en köpstark inhemsk marknad innebär att de är dyra – ja till och med mycket dyra. Men om vi lämnar gnället bakom oss – hur mådde de kaliforniska vinerna på California Wine Festival? Mycket bra tack!

Jag provade fantastiska pinotviner fyllda av nervig charm. Jag testade massiva och fylliga caberneter, nyanserade merlotviner och spännande zinfandel. Men roligast var kanske fyra syrahviner från den lilla importören vinopia. Det handlade om mörka peppriga och bärsmakande viner som utmanar det bästa i norra Rhône. Och det är just sådana viner som får mig att drömma om mer amerikanskt vin på bolaget – och jag hoppas verkligen det blir en California Wine Festival i Helsinborg nästa år igen!

Men låt oss sluta den här bloggposten som vi började – med amerikansk cabernet sauvignon. Här är några klassiska cabernetbaserade viner som glänste på festivalen. Alla från årgång 2006 som var lite av en svår årgång i Napa Valley. Cabernetvinerna klarade sig bättre än chardonnay och pinot noir (röta var största problemet) – och de här fyra vinerna vinerna är koncentrerade så det räcker!

Priserna anges som uppskattat svenskt pris eller i dollar per flaska:

Stag’s Leap Wine Cellars SLV 2006 Estate Cabernet Sauvignon Napa Valley (1100 kronor)
Första årgången av det här vinet producerades 1973 och det var också det vinet som knep förstaplatsen i Spurriers provning 1976. När det gjordes var stockarna bara tre år gamla! SLV står för Stag’s Leap Vineyard och även om det är Cask 23 som är ultra premium prestigevinet i dag så är det här fortfarande ett fantastiskt vin. 100 cabernet sauvignon som fått 24 månader på nya franska ekfat.
Färgen är mörkt röd. I doften hittar jag örter (mynta), mörka bär, rökiga och rostade ekfat, kaffe och choklad. Smaken är fyllig, rund och ändå superkoncentrerad. Här finns mörka bär, kaffe, choklad och örter (myntan går igen i smaken). Vinet har en lång och komplex eftesmak med inlindade syror. 4,5/5p

Caymus Vineyards Napa Valley Cabernet Sauvignon 2006 (550 kronor)
Ännu en klassisk amerikansk vinproducent. Caymus säger sig inte tro speciellt mycket på viner från enskilda vingårdar. Därför är det här vinet en blandning av frukt från lite varstans i Napa från Calistoga till Napa City och från dalarna så väl som bergssluttningarna. Vinet får sedan 16 månader på (ny?) fransk ek.
Det här vinet är mörkt bordeauxrött i färgen. I doften är det rökigt och nästan lite stickande av volatila syror men här finns massor av mörka bär. Smaken är medelfyllig, kraftfull och koncentrerad med inslag av mörka bär, choklad, örter, fat och vanilj. Typsik Nya Världen kraft med massor av frukt och en lång eftersmak. Men inte lika balanserad som Eagles Trace Latitude 38 som jag skrivit om tidigare här i Uppkorkat. 4/5p

Robert Mondavi Napa Valley Reserve Cabernet Sauvignon 2006 (765 kronor)

Familjen Mondavi dominerade den amerikanska vinscenen i 40 år. Men efter interna stridigheter sålde man av sina klassiska vintillgångar till Constellation vid mitten av 2000-talet. Men vinmakaren Genevieve Janssens som jobbat med Mondavi sedan slutet av 70-talet (bland annat på Opus One) finns kvar på Robert Mondavi Winery. Och kvaliteten är det inget fel på. Druvorna till Reserve Cabernet Sauvignon kommer från från olika vingårdar i Napa Valley (bla Wappo Hill) och årgång 2006 är en blandning på 80% cabernet sauvignon 12% merlot 3% cabernet franc 3% malbec 1% petit verdot 1% syrah. Vinet har lagrats 14 månader på franska ekfat (20 procent var nya).
Färgen är mörkt röd. I doften finns de klassiska inslagen av mörka bär, örter (mynta), cederträ/fat och choklad. Smaken är fyllig, superkoncentrerad och rund på samma gång. Inslag av mörka bär samsas med örter, choklad och fat. Garvsyrorna är inlindade i rund förförisk frukt och eftersmaken är lång, eldig och fruktdriven. 4,5/5p

Joseph Phelps Insignia 2006 (150 dollar)
Jag har redan beskrivit Phelps Insignia 2006 i ett tidigare inlägg. Men jag hade turen att få testa en flaska som varit öppnad i 24 timmar! Yeah kids – luft är visserligen vinets fiende nr 1 men en öppnad flaska vin av den här klassen är något helt annat! Man kan se det som en snabbmognad och du kan ha flera viner öppnade samtidigt och prova dem under loppet av en vecka – bara du håller dem i en hyfsat kall miljö (gärna kylskåpet).
Det här vinet hade en helt annan bouquet än den nyligen öppnade flaskan. Mer örter och mindre fat. Inte lika rökig och med en touch av kola/fudge. Smaken fortfarande fyllig och mer utvecklad med tobak, mörka bär, örter, läder och cederträ/fat. Eftersmaken lång och superkoncentrerad. 4,5/5p

Kalifornisk vinfestival – Eagles Trace lysande viner

17 februari, 2011 klockan 09:17

Det är alltid lika kul att hitta nya viner och göra nya bekantskaper. Jag gjorde många sådana i lördags på California Wine Festival i Helsingborg. Eagles Trace var en sådan överraskning och man gör fantastiska viner.

Vinerna från Eagle Trace stod uppställda i en egen liten flight – fyra oansenliga flaskor som visade sig vara riktigt intressant. De tillhör de där som fått höga poäng av världens mest inflytelserike vinskribent – Robert Parker. Men det brukar inte betyda så mycket annat än att de förmodligen skulle ha en koncentrerad och bärig smak.

Vinmakaren och ägaren heter Gus Anderson och han har 10 hektar vingårdar runt Conn Valley på foten av Howell Mountain i Kaliforniens bäst kända vindistrikt Napa Valley. Filosofin är enkel: han skördar druvorna tidigt på morgonen och för snabbt in dem källaren som är utgrävd rätt i berget och tillsätter gäst. Det tar sedan ungefär fem dagar till dess att musten värmts upp tillräckligt i källaren för att jästen ska bli aktiv. Och det färdigjästa vinet lagras på fransk ek.

Jag provade firmans alla viner och blev mycket imponerad. Tyvärr finns inget av vinerna att köpa i Sverige!

Eagles Trace Valhalla Vineyard Pinot Noir 2007
En pinot från en vingård som planterades med en klon av grand crustockar från Bourgogne som fördes till USA i början av 1900-talet. Druvorna skördades i september och vinet har fått 19 månader på fransk ek. Bara lite drygt 400 lådor (6 flaskor/låda) tillverkades. Vinet har en röd ljust färg och en stor inbjudande pinot noir doft med inslag av trä/fat, svamp, nötter och röda bär. Smaken är frisk och koncentrerad med röda bär, svamp, nötter och en touch av ek. Vinet är eldigt (14,9 %) och har en bra längd och intensitet i eftersmaken! 4-4,5/5p

Eagles Trace Estate Grown Merlot Napa Valley 2006
Här är det Pomerol och Le Pin och Pétrus som varit inspirationen. Vinet är också en blandning av 75 procent merlot uppbackat av 12,5 procent vardera av cabernet sauvignon och cabernet franc. Vinet är ljust bordeauxrött i färgen och luktar multna löv, korinter, cederträ och örter. Smaken är rund och bärig med svarta vinbär, korinter, örter och fat. Vinet känns ”cool climate” och har en relativt lång och stram eftersmak. Dryggt 100o lådor (à 6 flaskor) gjordes. 3,5-4/5p

Eagles Trace Estate Grown Cabernet Sauvignon Napa Valley 2005
Bär från Conn Creek Valley och en blandning av 75% cabernet sauvignon, 18% merlot, and 7% cabernet franc. Drygt 1200 lådor (à 6 flaskor) men inget om hur lång tid vinet lagrats på ek. Vi möts av en mörk röd färg och en lite knuten doft av mörka bär, ceder, cigarrlåda och korint. Smaken är medelfyllig, stram och lite mer koncentrerad än merlotvinet. Här finns mörka bär (svarta vinbär), vanilj, cederträ, örter och choklad. Eftersmaken är lång med lite strama syror och mycket ny ek! Det här vinet bör lagras! 4/5p

Eagles Trace Estate Grown Latitude 38 Napa Valley 2005
Firmans prestigecabernet och ett fantastiskt vin. Namnet anspelar förstås på vingårdens läge i Conn Valley. Blandningen är 58 procent cabernet, 32 procent merlot och 10 procent cabernet franc. Färgen är mörkt bordeauxröd. I doften hittar jag massor av cabernetfrukt (mörka bär, svarta vinbär), örter, ladugård och rostade fat. Den luktar verkligen som ett vin från Haut-Médoc eller Péssac (som nämns på hemsidan!). Smakn är medelfyllig till fyllig och koncentrerad med inslag av mörka bär, kaffe, örter och fat. Bra och tuffa garvsyror och en lång och ung eftersmak. 1000 lådor! 4,5/5p

California Wine Festival – Första akten Insignia

12 februari, 2011 klockan 23:12

För fjärde gången anordnades California Wine Festival i Sverige och för andra gången var showen i Helsingborg. Uppkorkat gjorde ett nedslag under lördagen och trots att det var lite glest mellan gästerna så var det en härlig upplevelse med massor av bra viner från spännande producenter.

Det var Two N Event med Nils H Catering och Sofiero Slottsrestaurang som arrangerat evenemanget med hjälp från bland annat Michel Jamais. Och all heder till eldsjälar som lägger ned tid och pengar på att ta den här typen av evenemang utanför storstäderna. Såväl vinskribenter och sommelierer som den intresserad allmänheten i Stockholm är bortskämda med massor av bra möjligheter att dricka vin – och vi på ”landsbygden” vill gärna vara med och dela på kakan! ;)

Faktum är att jag höll på att missa hela eventet (jag vet det är klumpigt!). Hade det inte varit för Twitter och Sommel hade jag nog suttit och svurit hemma i tv-soffan så här några timmar efter festivalens stängning! Men nog om det. Det kommer att bli en hel del från mässan här i Uppkorkat framöver!

En sak är säker – den här typen av festivaler behövs. Utbudet av amerikanska viner på bolaget är bedrövligt och det är sällan jag (och andra skribenter och konsumenter) har möjlighet att prova dessa viner. Det är synd eftersom de amerikanska vinerna (inte bara de från Kalifornien) håller en väldigt hög standard. Amerikanska Wine Spectator är kanske partiska men när tidskriften som vanligt listade årets (2010-års) 100 bästa viner så hamnade inte mindre än 5 amerikanare bland topp tio!

Men den höga kvaliteten och en köpstark inhemsk marknad innebär också att vinerna är dyra – ja till och med mycket dyra. Var det en sak som blev tydlig i kväll (förutom att jag egentligen inte provade ett enda dåligt vin) så var det att det fanns få viner som kostade eller skulle kosta under 200 kronor på bolaget. I de prisklasserna är konkurrensen stenhård och det kan vara en av anledningarna till att bolaget inte vågar köpa in amerikanska viner (Sverige är ju trots allt en mycket liten vinmarknad).

Jag säger inte att vinerna är oskäligt dyra! Ta till exempel Joseph Phelps smått legendariska Insignia vars 2006a fanns med på festivalen ikväll. Det kostar någonstans mellan 160-200 dollar i USA. På bolaget finns i dagsläget en 2003:a och två 2004:or (varför det finns två och varför den ena är 600 kronor dyrare är ett mysterium!?) som ligger mellan 999 och 1700 kronor flaskan. Det känns otroligt dyrt men jämför man med motsvarande kvalitet från Bordeaux så känns plötsligt priset lite mer rimligt (även om jag själv inte har råd att köpa det! ;) ).

Insignia 2006 är dessutom ett helt fantastiskt vin som är gjort på 95 procent cabernet sauvignon och 5 procent petit verdot som hämtas från några av Napa Valleys bästa vingårdar. Vinet får 24 månader på 100 procent ny fransk ek;

Vinet har en mörk blåröd färg. Doften känns fortfarande ung och tät och nästan rökig med inslag av mörka bär, kaffe, cigarrlåda, örter, fat och choklad.

Smaken är fyllig och superkoncentrerad packad med mörka bär, fat, örter (mynta), fat, cederträ och choklad. Syrorna (garnsyrorna/tanninerna) är inlindade i en mjuk men ändå fast frukt och längden i eftersmaken är enastående. Det här är ett riktigt kraftvin men det har ändå finess och nyanser.

Insignia tillhör USA:s och Kaliforniens kultviner. Första årgången gjordes 1974 (Joseph Phelps Vineyards startade verksamheten 1972) och det är inte det här vinet och de andra amerikanska prestigevinerna som är problemet. Nej det är alla de där som ligger någonstans mellan 300 och 600 kronor flaskan – för sådana fanns det många av på festivalen. För här är plötsligt konkurrensen en annan. Såväl Australien som Nya Zeeland gör fantastiska pinot noir- och cabernetviner till hälften av det priset och Argentina är inte långt efter med kraftull cabernet och malbec. Även Sydfrankrike utmanar med viner som har Nya Världens härliga frukt och den Gamla Världens lysande struktur.

Men nog med gnäll. För vinerna var verkligen fantastiska – och det kommer att bli mycket mer från Calfornia Wine Festival här i Uppkorkat framöver. Jag hoppas bara att arrangörerna redan nu tänker sig en ny festival i Helsingborg nästa år! Då kommer jag garanterat att vara där för att prova några av världens bästa viner!

Huvudnyheter