Uppkorkat



Jordgubbar och Champagne? Jordgubbar och Sauternes? Två matchningar som låter lyxiga och bra i teorin. Men frågar du mig så heter gubbarnas bästa vän Moscato d’Asti.
Jag pushade Piemontes lätta mousserande vin här i bloggen redan för ett år sedan i serien ”Sommarens Drycker” (du kan läsa den artikeln här!).

Moscato d’Asti tillhör vinvärldens ”okända” skatter. Det görs på samma sätt som det mer kända Asti Spumante genom att filtrerad och ojäst söt druvmust pumpas in i trycktankar och blandas med särskild jästkultur. Vinet får sedan jäsa svalt och långsamt för att behålla muscatdruvans aromatiska och fruktiga (”druviga”) karaktär.

Trycktanken gör att koldioxiden som bildas vid jäsningen integreras i vinet. När vinet fått tillräckligt med kolsyra filtrerar man bort jästen. Asti Spumante får jäsa längre än Moscato – därför är den senare något mindre bubblande och sötare än sin mousserande släkting.

Och resultatet är riktigt läckert. Lite som mousserande druvjuice på flaska. Moscato d’Asti har en rund mjuk men ändå fruktig och läskande frisk smak av blommor, druvor och aprikoser och äpplen. Vinet är så runt och mjukt och nästan bomull/sockervaddsaktigt i smaken så att det matchar alla tuffa syror (tex Kiwi). Det här är den verkliga stjärnmatchningen till svenska  jordgubbar som ofta innehåller mycket syra.

Kombinera det ovan sagda med en av Italiens bästa vinproducenter – ja då får du La Spinettas Bricco Quaglia Moscato d’Asti 2010 (92250, 119 kronor). La Spinetta startade sin verksamhet 1977 och första vinet var tydligen en Moscato. I dag gör man fantastiska viner på druvsorterna barbera och nebbiolo (och blandningar av de två).

Det här vinet är en riktig lite juvel. Druvorna kommer från den 18 hektar stora vingården Bricco Quaglia. Smaken är lite återhållen i stilen men fylld av fräck muscatfrukt. Vinet är halvsött och packat med blommig citrusfrukt, nektariner, persikor, päron och fläder. Runt och friskt på en och samma gång! Wow!

Sobert, elegant och traditionsbundet? Nah – en ny generation vinmakare utmanar vinvärldens snobbighet med ett nytt tilltal och fräcka viner. Viner som förhoppningsvis kan intressera nya generationer för kvalitetsvin.

Spanish White Guerilla Moscatel 2009 (92046, 69 kronor) är ett sådant vin. Namnet får mig först att tänka på mer eller mindre unkna politiska rörelser men det anspelar på något helt annat. Vinet är gjort av producenten Castillo de Maetierra i Rioja – en bodega som startade så sent som 2002 och som är den enda i Rioja som specialiserat sig på vita viner.

Vinet är en så kallad Vino de la Tierra – ett bordsvin med geografisk urpsrungsbeteckning – och är gjort på 85 procent muscat a petite grains 10 procent viura och 5 procent chardonnay. Blekt gul – nästan vit i färgen. Doften är stor och lite parfymerad/aromatisk i bästa muscatstil. Här finns inslag av kryddiga druor och tropisk frukt. Smaken är lätt, helt torr och lite mineralig med en kryddig aromatisk ton och inslag av grön tropisk frukt (kiwi, mango och passionsfrukt). Läkert och smakrikt.

Det gick perfekt till lättsteka pilgrimsmusslor med grillad sparris, serranoskinka och balsamvinäger.

Kolla även upp vad kollegan Thomaz Grehn på GP tycker om vinet!

Den har kallats för Australiens flytande guld En vinstil som är hopplöst omodern och svår att få den oinvigde att testa. Ändå var det med söta förstärkta viner, ”australian port”, som det hela började! Och gillar du sött så är det här fantastiska viner.

Okej – vi inledde inte andra dagen av Gustibus och Justin Knocks Mästarklass om Australien med de söta förstärkta vinerna, liqueur muscats och viner i portstil. Men det här är sanslöst roliga viner för den som är intresserad och jag ville få ner anteckningarna direkt. Tyvärr är det väl bara det första som du kan få tag på här i Sverigel. Jag har tidigare skrivit om Seppeltsfield no 9 (som av någon anledning heter no 8 i Australien) här i Uppkorkat. Det kan du läsa här.

Kolla även upp vad Anders Öhman på Gustibus tyckte om vinerna.

Seppeltsfield no 9 Muscat (Rutherglen/Victoria) 16,5 procent
Ljust brun/orange bärnstensfärg i glaset. Stor utvecklad doft med muscovadosocker, russin, torkad frukt (aprikoser) och choklad. Inslag av apelsin.Komplex näsa med inslag av mynta och örter. Fyllig koncentrerad söt simmig smak med torkad frukt (aprikoser), choklad, plommon, muscovadosocker och russin. Lång sammansatt eftersmak. Ett fantastiskt vin! Kanske lite klumpigt i jämförelse med de andra? Näe! Jag älskar det! ;)
Kommentar: Nästan löjligt mycket restsocker – 326g/l. Vinerna görs av nästan russinartade brown muscat-druvor (en särskild klon av muscast). De spritas upp med vinsprit efter en eller två dagars jäsning när det kanske har 2-3 procents alk0hol. De lagras sedan på stora fat och ibland i solerasystem (precis som sherry). Ibland under plåttak vilket ger de en extra lite kokt och oxiderad ton. Det här vinet är/känns yngre än de andra två!

Yalumba Museum Reserve Muscat (Rutherglen/Victoria) 18 procent
Något mörkare orange bärnstensfärgad.Stor lite nötig doft med bränt socker muscovadosugar, torkad frukt och russin. Touch av citrus och läder. Medelfyllig frisk och söt smak med lite bränd nötig ton. Inslag av torkade plommon, citrus, aprikoser och russin. Lite mer fruktig och touch av bränt socker i avslutning. Inte lika söt som Seppeltsfield men med en lång klassisk och lite mer elegant finish!
Kommentar: Gjord på vad Yalumba kallar för röd och rosa muscat (à petite grains) och också det här vinet har spritats upp nästan direkt efter det att jäsningen har startat. 243 g/l residual socker och ett ganska lågt totalt syrainnehåll med 4,6 g/l. Vinet har lagrats i 7 år i stora ekfat.

Penfolds Grandfather Tawny (South Eastern Australia) 19%
Brunorange bärnsten. Örtig, mintig (spearmint), nästan lite kemisk doft av med oxiderade nötiga inslag (hasselnötter). Medelfyllig frisk lite funky smak med cowboysnus, salmiak, salt, torkad frukt och russin. Bränd i tonen. Definitivt mer oxiderad med ranciokaraktär! Men vinet har en härlig friskhet.
Kommentar: Vinet görs normalt av en shiraz, mourvèdre och cabernet-blandning (men man använder även andra druvsorter). Vinet lagras först 8 år på stora fat innan det går över i ett solerasystem (kallat för Grandfather) där det lagras i genomsnitt 12 år innan det tappas på butelj (och då har det en genomsnittlig ålder av 2o år).  Vinet har ungefär 15og/l i residualsocker och en syrahalt på 8,2 g/l.

Vi svenskar vräker i oss en massa sött (godis och läsk) men ändå är det förvånansvärt få som dricker eller säger sig gilla sött vin. Men sluta tveka för nu har du och alla vi andra chansen att prova ett av vinvärldens häftigaste och coolaste vin. Dessutom med en sötma som både är naturlig och mer raffinerad än den som de flesta sötsaker ger!

Månadens häftigaste

Seppeltsfield Cellar No. 9 Muscat (94955, 99 kronor)
Australiens så kallade liqueur muscatviner tillhör vinvärldens lite mer undangömda skatter. Det handlar om söta viner som framförallt görs i distriktet Rutherglen i delstaten Victoria. Grundmaterialet är en lokal klon av muscatdruvan (muscat à petit grains) kallad brown muscat.

Druvorna skördas sent när de börjar likna russin på vinrankorna och sockerinnehållet är som störst och jäsningen stoppas med hjälp av neutral vinsprit (precis som med portvin och söt pedro ximenez sherry). Vinet lagras sedan på ekfat i ett slags korsning av sherryns solerasystem och madeirans estufageem (där ekfaten utsätts för värme) under lång tid. Under processen koncentreras vinet ytterligare. Slutresultatet är ett av världens häftigaste viner. Superkoncentrerat, mörkt och läckert och ofta med en nästan otrolig sötma.

Informationen om just det här vinet är sparsam på både producentens hemsida och hos importören! Men bra är det likt förbaskat.

Färgen är brun med en orange ton. Doften är sammansatt med inslag av muscovadosocker, knäck, choklad, nötter och torkad frukt.
Smaken är fyllig och intensivt koncentrerad med inslag av choklad, russin, knäck, nötter och muscovadosocker. Och längden i eftersmaken är imponerande.

Vårsläppets bästa vita

Château Saint-Robert Poncet-Deville 2008 (92037, 139 kronor)
Det är ont om bra vit Bordeaux i hyfsade prisklasser och liksom liqueur muscatvinet här ovan så tillhör det ett av vinvärldens underskattade viner. Jag snackar förstås om torr vit Bordeaux (inte Sauternes) och blandningen av sauvignon blanc och semillon kan vara fantastisk när den får lite tid på ek.

Det här vinet har gjorts på 80 procent sauvignon blanc och 20 procent sémillon och lagrats 10 månader på ekfat (varav en tredjedel var nya). Färgen är ljust gul och i doften hittar jag massor av grön frukt och rökiga mineraltoner. Smaken är mycket frisk och koncentrerad med toner av citrus, mineral och fat. Det är nästan rökigt och krutdoftande och har en sammansatt härlig smak.

Vårsläppets bästa röda

Sandalford Estate Reserve Cabernet Sauvignon (94956, 199 kronor)
Lysande Cabernet från Margaret River i Västra Australien och en mycket bra producent som hållit på sedan 1840-talet. Vinet är gjort på 100 procent cabernet sauvignon som lagrats på ny och ett år gammal ek och det är ett vin som står för allt det som gör Margaret River till ett av Australiens bästa distrikt. Klassisk Nya Världenkoncentration med inslag svarta vinbär, eukalyptus, mynta och örter möter syror och en ryggrad som skvallrar om ett lite svalare klimat. Vinet har en lång och sträv avslutning och bör kunna lagras i något eller några år!

Det är långt till februari – men här kommer en andra ”teaser” eller tjuvtitt på lanseringarna den andra månaden 2011. Och efter att ha provat bland annat Sassicaia, Polizianos Asinone, Fontalloro och Felsinas Rancia ännu en gång så kan jag utse Motesodi som månadens vin.

Jag har alltid varit svag för Frescobaldis Nippozzano Riserva en fantastiskt prisvärd Chianti Rufina som lätt hade kunnat platsa i min serie om ”världens mest prisvärda viner”. Vinet görs normalt på upp emot 90 procent sangiovese understött av colorino, malvasia nera, merlot och cabernet sauvignon. Men 2006an verkar nu vara helt slutsåld och jag har inte provat 07an som finns i Beställningssortimentet.

Men i februari får vi alla chansen att prova firmans preestigechianti som bara görs under exceptionella år och som också den kommer från Chianti Rúfina – Montesodi Riserva 2006. 100 procent sangiovese från en 20 hektar stor vingård och ett lågt skördeuttag på 35 hl/ha. Och vilket vin 06an är! Mörkt rött i färgen och med en lite knuten doft med inslag av körsbär, choklad, kaffe, fat och örter. Smaken är fyllg och koncentrerad med en fantastisk frukt. Mörka körsbär möter fat, choklad, örter och strama syror. Här finns en rejäl lägringspotential och en lång härlig lite bitter avslutning. Måtte de 600 flaskorna räcka länge!!!

Vad kommer mer som du inte får missa? Ja vi får en verklig möjlighet att stifta bekantskap med Österrike och Schloss Gobelsburg. Både fantstisk riesling och suverän grüner veltliner. Och på tal om riesling - Kloster Eberbachs Rûdesheimer Berg Schlossberg 1998 är helt fantastisk liksom Hochheimer Domdechaney Erstes Gewächs 2008.

Slutligen får du inte heller missa Seppeltsfield Cellar No 9 Muscat! Australiens förstärka muscatviner – ofta kallade för liquer muscat – tillhör verkligen vinvärldens gömda skatter. De är sällan dyra (vi har ju att göra med en otrendig vinstil!) men smaken är helt fantastisk. Seppeltsfiields No 9 heter lite förvirrande No 8 i Australien och är gjord på muscat à petit grains (lokalt kallad brown muscat) och vinet har lagrats på små ekfat. Smaken är söt, fyllig (nästan trögflytande) och koncentrerad med inslag av muscovadosocker, choklad, russin och knäck. Är du ute efter en häftig vinupplevelse – leta inte längre!

Glöm champagne och glöm Sauternes. Den verkliga stjärnan till jordgubbar är en riktig doldis – Piemontes bubblande och söta Moscato d’Asti.

Det finns många legendariska kombinationer mellan mat och dryck. Portvin och stiltonost, gåslever och Sauternes, Bourgogne och fågel… listan kan göras lång. Men när det gäller de klassiska smakråden till jordgubbar – så är det nog fler än jag som blivit gruvligt besvikna.

För även om jag förstår sex appealen i jordgubbar och Champagne (dyrt, sensuellt och lyxigt i en skön kombination) så är det inte lika kul i verkligheten. Champagne är känt för sin syra och det är svenska jordgubbar också. Och surt + surt blir bara surt.

Det gäller också Sauternes – ni vet Bordeauxregionens flytande söta nektar. Visst kan det funka – men syran i gubbarna och deras ibland lite metalliska jordiga smak har en bättre matchning. Och den hittar vi i Piemonte i norra Italien.

Där runt Asti görs inte bara den mer kända Asti Spumante – det söta mousserande vinet som klarar de flesta knepiga desserter – utan även den något sötare och något mindre bubblande Moscato d’Asti.

Moscato d’Asti tillhör vinvärldens lite ”okända” skatter. Vinet görs på samma sätt som Asti Spumante. Filtrerad och ojäst söt druvmust pumpas in i trycktankar och blandas med särskild jästkultur. Vinet får sedan jäsa svalt och långsamt för att behålla muscatdruvans aromatiska och fruktiga (”druviga”) karaktär. Trycktanken gör att koldioxiden som bildas vid jäsningen integreras i vinet. När vinet fått tillräckligt med kolsyra filtrerar man bort jästen. Asti Spumante får jäsa längre än Moscato – därför är den senare något mindre bubblande och sötare än sin mousserande släkting.

Och resultatet? Mousserande druvjuice på flaska. Moscato d’Asti har en rund mjuk men ändå fruktig och läskande frisk smak av blommor, druvor och aprikoser och äpplen. VInet är så runt och mjukt och nästan bomull/sockervaddsaktigt i smaken så att det matchar alla tuffa syror (tex Kiwi). Det här är den verkliga stjärnmatchningen till jordgubbar!

På Systembolaget finns nu flera lysande Moscato d’Astiviner som Barolo/Barbarescoproducenten Prunottos Moscato d’Asti 2009 (98040, 99 kronor) och Vibertis Moscato d’Asti 2009 (95707, 92 kronor).

Vad tycker du? Håller du med eller har du andra bra tips på sommardrycker? Kommentera här nedanför!

Fler tips på Sommarens drycker hittar du här!