2012 i backspegeln – Gott nytt vinår på er!

17 januari, 2013 klockan 09:24
Isabelle Legeron på Raw Wine Fair i London 2012

 

2012 kommer kanske inte att gå till historien som ett av de bästa vinåren någonsin men det finns åtminstone tre saker som gör det gångna året speciellt och värt att minnas.

För det första: 2012 var året då den så kallade naturliga vinerna slog igenom utanför de snäva nördkretsarna. Jag snackar förstås om de där vinerna som görs med så lite mänsklig inblandning som möjligt – ekologiskt eller biodynamiskt odlade och med ett minimum av tillsatser i den färdiga produkten.

Naturvinernas främsta supportrar hittade vi i ett gäng (ofta) unga och trendkänsliga sommelirer på krogar som Noma i Köpenhamn och Mistral i Stockholm som tycker att trenden är ny, cool och mera ”sann” (ursprunglig) i någon bemärkelse.

Motståndarna hittar man hos några mer traditionella vinskribenter och vinnördar (oftast något mer mogna män) som i åratal kämpat för att lyfta fram bra viner men som nu känner sig lite vid sidan av. Och den här gruppen tycker också att det är uppenbart att kejsaren är naken!

Personligen har jag svårt för den höga svansföringen hos både lärjungar och belackare. De naturliga vinerna är ett skönt tillskott till vinvärlden (oavsett om de är något nytt eller ej) men därmed inte sagt att jag vill att alla viner ska vara eller smaka som dem. Dessutom är valet mellan skörd och ingen skörd rätt enkelt. ”Jag kan inte vara hållbar om jag inte har någon skörd”, sa Bruwer Raats från Raats Family Wine när jag träffade honom i början av året – och så rätt han har. Men omtanken om naturen och den slutgiltiga produkten är något att hylla och eftersträva oavsett om den kommer med ett naturligt credo eller inte.

Att trenden är här för att stanna var något som blev rätt uppenbart när jag besökte Raw (se vårt inslag här!) och Real Wine Fairs i London tidigare i år. Men kommer vi att fortsätta kalla de för naturviner? Det är inte alls säkert. Det naturliga (ursäkta ordvitsen) är väl att vi kallar dem för bra viner helt enkelt och att det sedan är självklart att de är gjorda på ett så miljövänligt sätt som möjligt.

Den andra saken som gör att vi kommer att komma ihåg 2012 för är att det var året då svenskt vin på allvar tog ett kliv ut i rampljuset. När Arilds Vingård och några andra skånska vinbönder bjöd på gemensam provning och pr-jippo med inbjudna journalister från både Stockholm, Göteborg och Malmö ja då börjar det likna något. Svenskt vin kanske aldrig når dithän att de som gör det kan leva på det men när man inser hur fort det gått och hur snabbt kvaliteten utvecklats så skulle det inte förvåna mig om svenskt vin snart nämns på allvar ute i vinvärlden. Har du fortfarande inte provat något svenskt vin så låt det bli ett nyårslöfte inför 2013!

Men det var ett annat lite udda vinland som gjorde 2012 till något alldeles extra. Har du inte fattat det än så är det dags: ”Georgia is the shit!” Allt fler upptäcker nu de häftiga och personliga vinerna gjorda på druvsorter som vi aldrig tidigare hört talas om och jästa och lagrade på nedgrävda leramforor – så kallade qvevris (läs mer om georgiska viner här!). Vinvärlden har fått helt nya smakpaletter och referensramar (som de coola sträva vita vinerna). De är kanske inte för alla (min fru klarar tex inte av qvevrivinerna) men det är inte det som är grejen – nej det är mångfalden som är kung. Och vänta bara till dess att de tuffa röda vinerna börjar sprida sig i Europa. Då kommer Georgien verkligen att tas på allvar som vinland igen.

För min egen del kommer jag att komma ihåg 2012 som ett av de bästa vinåren någonsin. Jag har haft den fantastiska förmånen att kunna åka runt både i Europa och Sydafrika och jag har fått träffa några av världens coolaste vinmakare, tagit tempen på de hetaste trenderna och fått prova några av världens bästa viner. Kan 2013 toppa det? Knappast! Men jag tror att 2013 kommer att bli mångfaldens och de nya upplevelsernas år. Låt oss göra det till ett nyårslöfte!

Jonas Ivarsson från Arilds Vingård och Carl-Magnus Hedin från Villa Mathilda var två av Skånska vingårdarna på ett av Sveriges första pr-jippon för svenskt vin!

Vinprovning på Vingården i Åhus

28 oktober, 2011 klockan 16:00

Senare i dag, fredag, går andra avsnittet av Uppkorkat ut på 24HD och på hd.se! Det handlar om del två i ”den svenska vinresan” när vi besökte Vingården i Åhus som kanske gör Sveriges bästa vin.

Jag har tidigare skrivit om Vingården i Åhus viner. Men när vi väl var där och gjorde programmet så passade vi naturligtvis på att prova igenom Ronny och Gunilla Perssons viner. Här är ett litet klipp från provningen!


Äntligen premiär för Uppkorkat – tyck till!

21 oktober, 2011 klockan 17:00

Äntligen är det dags för premiären för Uppkorkats i 24HD. Jag och programproducenten Björn Lilja har kuskat runt i det svenska vinlandskapet och pratat med människor som lever ut drömmen som vinbonde.

Men det kommer naturligtvis inte bara att handla om Sverige. Vi har varit på snabbvisit i Italien och träffat några av de allra mest intressanta producenterna. Vi har träffat 200 galna vinbloggare och vi har varit på jakt efter den trendiga vinbaren i Köpenhamn.

Men i första programmet håller vi oss nära hemmet. Vi har besökt två vinodlare på Kullahalvön: Villa Mathilda och Arilds Vingård. Titta och tyck till. Låt oss veta vad ni tycker!


Svenska/skånska vinresan – Backåkra vingård

3 oktober, 2011 klockan 13:39

I fredags fortsatte Uppkorkat sin turné bland skånska vingårdar. Den här gången gick färden till Backåkra Vingård alldeles intill Ale Stenar på Österlen. Vi träffade Olof Hedener som är en av pionjärerna på mousserande vin i Sverige.

Jag provade Olof Hedeners båda bubbelviner när jag satt i panelen på Svensk Vinbedömning för några veckor sedan. Och nu provade vi vinerna tillsammans. Det blir mer om Backåkra vingård (och alla de andra vingårdarna i serien ”skånska vinresan”) här i Uppkorkat och i nya tv-kanalen 24HD i höst. Det här är bara en mobilfilmstrailer! ;)


Svenska vinresan fortsätter

29 september, 2011 klockan 08:52

I morgon fredag drar jag och kollegan Björn Lilja ut på en ny utflykt i det svenska vinlandskapet. Då går resan till Löderup och Backåkra vingård där man tillhör de svenska pionjärerna när det gäller mousserande vin.

Tidigare har vi varit Arilds vingård, Villa Mathilda och Vingården i Åhus. Och låt oss vända tillbaka till den första trippen och besöket hos Villa Mathilda. Här är en mobilfilm där Marie-Louise och Carl-Magnus berättar om sin vingård.

De riktiga tv-inslagen får vänta till efter den 20 oktober då 24HD går live!



Svenskt vin bättre än någonsin

17 september, 2011 klockan 11:28

För snart två veckor sedan satt jag och fyra andra vinprovare i en panel för bedömning av drygt 30 svenska viner. Arrangör var Gustibus Wine & Spirit Academy i Malmö och Svenska Vinodlares Förening var på plats för att se till att allt gick rätt till.

Vi bedömde åtta omgångar av vin: torra oekade druvrena vita, torra vita druvblandningar, vita med viss sötma, rosé, torra vita med ekfatslagring, mousserande, röda utan ek, röda med ek och slutligen ett sött vitt vin.

Vi provade vinerna helt blint och bedömde dem enbart mot varandra i de olika omgångarna. Som mest kunde vinerna få 20 poäng fördelade över 2 poäng på utseendet, 6 poäng för doften, 6 poäng för smaken och ytterligare 6 poäng som ett totalomdöme. Det krävdes 8 poäng för godkänt och minst 11 poäng för att få bronsmedalj (13 för silver och 15 för guld). Bara tre viner fick medalj och 15 blev godkända! Ett misslyckande?

Nej är det korta och lika självklara svaret!

Den svenska vinnäringen är med få undantag knappt mer än ett halvt decennium gammalt. De flesta har börjat från scratch – utan någon tidigare erfarenhet (jämför med kollegorna i vineuropa där kunnandet gått i arv från generation till generation i hundratals år). Så gott som alla vingårdar är nyplanterade och har precis börjat ge skörd. Och även om kunnandet är förvånansvärt stort och alla jag har träffat är oerhört seriösa så handlar det nu mest om ett omfattande och tidskrävande ”trial and error”. Hur svensk vinnäring ser ut om 50 år kan vi bara ana.

Om man tar med allt detta i beräkningen så är det inte så konstigt att vi inte hittar fler än tre medaljerade viner. Av de dryga 30 viner som ingick i blindprovningen var det väldigt få som hade några uppenbara fel (inte fler än i en provning från vilken del av världen som helst). De flesta var helt okej och några på gränsen till något riktigt bra. Och så gott som alla hade kunnat få högre poäng (och kommer säkerligen att få det inom kort) om man bara får ordning på en eller ett par saker.

Jag vet att det är en del vinodlare som blev besvikna över resultatet. Men att vi i Sverige har kommit så här långt på så kort tid är inget annat än imponerande!

De tre medaljörerna:

Silvermedalj – torrt vitt druvrent vin
Mäster John Solaris 2010 – Vingården i Åhus
Vingården i Åhus blev best in show i och med att man hade gjort två av de tre medaljerade vinerna (tre av fem som hade över 10 poäng). Det här vinet har en blek strågul färg och har en stor doft av grön frukt, krusbär och mineral. Smaken är lätt och frisk med massor av grön frukt, citrus, kiwi, gröna äpplen och mineral. Lite kryddig i eftersmaken.

Bronsmedalj – torrt vitt vin med ekfatslagring
Interkardinal Solaris 2009 – Vingården i Åhus
Vinet som fick mig att tappa hakan på bolagets nyhetsprovning i våras. Det här vinet är (kanske?) det bästa svenska vinet jag har provat. Ljust gyllengult i färgen och med en stor smörig doft av tropisk frukt samt en touch av rostade fat, nötter och mineral. Medelfyllig eldig och koncentrerad smak av tropisk frukt, smör och rostade ekfat. Bra syror och bra balans. Lång härlig eftersmak.

Bronsmedalj – rött vin med ekfatslagring
Cielo 2008 – Brattås Vinträdgård
Mörkt röd färg. Ganska stor doft av kaffe, rostade fat, mörka bär och nötter. Inslag av lakrits. Medelfyllig och relativt koncentrerad och lite syrlig smak av mörka bär och ekfat. Bra ryggrad och imponerande bra för att vara ett svenskt rödvin!

Godkända med över 10 poäng:
Interkardinal Solaris 2010 – Vingården i Åhus
Domän Sånana Claré 2009 – Domän Sånana

Läs mer om evenemanget här på Öhmans Mat & Vin!

(PS: I dagens papperstidningen har det smugit sig in ett par fel i texten – detta eftersom jag först räknade fel på antalet godkända viner i protokollet. 15 viner blev godkända i provningen!)

Svensk vinbedömning 2011

4 september, 2011 klockan 16:30

Ja då var vi klara! 30-40 svenska viner är provade och bedömda! Och överlag höll de en riktigt bra kvalitet.
Här berättar Anders Öhman på Gustibus lite mer om evenemanget!


Svenskt vin och ekfat

4 september, 2011 klockan 11:38

Säger jag svenskt vin då tänker nog de flesta på lätta fräscha och friska viner. Det är nog få som får bilden av franska ekfat (barriquer) – men på Vingården i Åhus experimenterar Ronny Persson med nya ekfat. Här berättar han kort om det!

Mer skånskt från Kullahalvön och Åhus

3 juni, 2011 klockan 12:50

En gång var det en omöjlig dröm. Svenska entusiaster planterade vinrankor i skyddade lägen och drömde om ett varmare klimat (yeah – dream on baby!). Men vinet från druvorna var obehagligt tunt och surt – och drömmen förblev just det – en dröm.

Men det har hänt något de senaste 10-15 åren. När engelske vingurun Oz Clarke var här i vintras var han lyrisk. I en artikel i Sydsvenskan hyllade han den begynnande svenska vinnäringen. Och med runt ett dussin vinproducenter i Skåne började han till och med tala om en skånsk ”route du vin” – vinväg.

I onsdags smyglanserades tre nya nordvästskånska viner på bolaget. Jag har redan skrivit om Kullahalvöns Regent 2010 – ett mousserande rosévin. Nu fokuserar vi på vita viner och den druvsort som kanske har den bästa potentialen i Sverige – solaris! Jag har provat en handfull solaris-viner genom åren och det är just dessa som hållit jämnast och bäst kvalitet. Så håll utkik efter solaris framöver!

Interkardinal Solaris 2010 (92174, 295 kronor)
Från Vingården i Åhus – det här är förmodligen det bästa svenska vin jag har testat. Lågt skördeuttag och en kalkrik jordmån av flinta. Delar av vinet har lagrats på små kaukasiska ekfat. Släpptes i maj i några utvalda butiker bland annat i Åhus och Malmö.

Gul färg.
Ung frisk fruktig doft med inslag av citrus, nötter och fat.
Medelfyllig, koncentrerad och kryddig smak av citrus, fat och mineral. Lång kraftfull avslutning med inslag av ek. Bra intensitet i frukten och bra längd i eftersmaken. 4/5p

Kullahalvöns Vingård Solaris 2010 (70542, 189 kronor)
Ett av tre viner som lanserades i beställningssortimentet men som även säljs på bolaget i Höganäs, Helsingborg och Ängelholm.

Blekt strågul.
Aromatisk lite kalkig/mineralig doft av grön frukt. Inslag av krusbär, passionsfrukt och mango.
Torr, lätt frisk och fruktig smak av grön frukt och druvor. Inlag av mineral, krusbär och passionsfrukt. Bra fräsch eftersmak. Grön paprika, lite stjälkig men ren och frisk finish. 3/5p

PS: En not om priserna! Svenskt vin är dyrt. Och ja – låt oss tala klarspråk – skitdyrt! Orsaken är enkel: småskalig produktion i ett marginellt klimat är inte billigt. Och eftersom vi inte har traditionen så måste allt byggas från scratch. Men är svenskt vin oskäligt dyrt? Ja det är en svårare fråga att svara på. En sak är säker – du får bättre kvalitetsviner från mer kända vinområden för motsvarande eller mindre summa pengar. Men frågan är om den invändningen är relevant??? ;)

Mer nyheter på bolaget hittar du i följande artiklar:
Italien och nebbiolo – smärtsamt fräck njutning

Lysande men dyra juninyheter – hela tabellen

Regent 2009 – Sveriges första ”äkta” skumpa?

1 juni, 2011 klockan 20:57

Det var lite huggsexa bland nyheterna i dag på Systembolaget på Väla. Ett nyhetssläpp är alltid ett nyhetssläpp men i butiken fanns några högintressanta viner som få kände till. Inte mindre än tre olika sorter från lokala från Kullahalvöns Vingård!

Bland dessa ett vin som producenten säger kan vara Sveriges första mousserande vin som är gjort helt i Sverige och helt av svenska druvor!? Jag vet faktiskt inte om det stämmer – men det är i alla fall gjort på druvsorten Regent och skördades 2009. Vinet har fått en andra jäsning på flaska enligt den så kallade traditionella metoden och har sedan lagrats i 18 månader på jästfällningen.

Enligt etiketten skulle vinet vara halvsött – men personligen tycker jag att det drar mer åt det halvtorra hållet. Och det gick riktigt bra till mat (vinbrässerat kalvkött med risotto!).

Men det är klart… 298 kronor är mycket pengar för Regent 2009 (70248, 298 kronor). Du får mycket ”äkta” champagne för de pengarna. Men vi snackar ändå om svenskt vin – en ganska liten och småskalig företeelse så priserna är naturligtvis dyrare från start. Så frågan är om du får ett bättre svenskt mousserande vin?

Mörkt rosa-orange färg med lätt blå-lila ton i kanten.
Stor fruktig doft med tydlig doft av hallon, jordgubbar, smultron och kola/fudge.
Halvtorr ganska frisk och bärig smak av röda bär (hallon, smultron), saft och mineral. Rent bred fruktig smak med bra koncentration och bra längd. Smakrikt!

PS: vinet finns normalt i beställningssortimentet men säljs lokalt i butiker i Högnäs, Ängelholm och Helsingborg! Jag fick fråga om det två gånger innan personalen grävde fram det från lagret! ;)

Mer om de andra lokala vinerna kommer här i Uppkorkat de närmaste dagarna!

Huvudnyheter