Kamp för fri källkod

Microsoft riskerar att förlora sitt järngrepp om datorvärlden. En decentraliserad rörelse med programmerare över hela världen har tillsammans skapat ett alternativ - Linux. I Helsingborg ska Jonas Björk dra igång ett projekt för att sprida kunskapen om öppen källkod.

Mer. Det började redan vid åtta års ålder. Jonas Björk lyckades tjata till sig sin första dator. Efter ändlösa nätter framför skärmen i pojkrummet trängde han in i datorprogrammens själva livsnerv - källkoden. Den siffer kombination som alla program egentligen består av. Sen dess har han varit fast. Fascinationen för datorer har inte släppt och nu är han 27 och håller på att dra igång företaget Trinix som ska sprida idén om öppen källkod.

- Öppen källkod är relativt okänt. Men det finns en enorm sprängkraft i idén. Det hela går ut på att företag, skolor och kommuner ska slippa betala dyra licenspengar till Microsoft och andra datorjättar utan istället använda sig av likvärdiga program som finns i officepaketet - fast utan att betala licenspengar, säger Jonas Björk.

Vi träffar honom i nya kontorslokaler på Järnvägsgatan i centrala Helsingborg. Direkt åker whiteboarden fram och med pilar, cirklar och resonemang skissas fördelarna med öppen källkod fram.
- Många är rädda för att de inte vet vad Linux och öppen källkod är. Men så fort de får se lösningarna märker de likheterna med Windows. Är man inkörd på Windows lär man sig programmen på nolltid, säger Jonas Björk.

Historien om den öppna källkoden sträcker sig tolv år tillbaka i tiden. 1991 tröttnade den finländske studenten Linus Torvalds på tidens existerande operativsystem. De som fanns var för dyra för hans kompisar att använda. Under en hektisk tid skrev han ett eget operativsystem som han sen spred gratis. Linux kallade han sin skapelse och med åren har hans skötebarn växt till sig och spritt sig över hela världen.

Linux är unikt ur den aspekten att det utvecklas av en decentraliserad rörelse spridd över hela klotet. I botten finns många ideologer som drar både politiska och ideologiska växlar på produkten. Linus Torvalds själv har fått en guruliknande status. Efter att han blev klar med operativsystemet skaffade han nämligen en speciell licens där det står att vem som helst får kopiera det, utveckla det och sprida det - bara källkoden lämnas öppen. Koden hålls därmed levande och i dag utvecklas operativsystemet av tusentals programmerare över hela världen.

I communitys, internetsamhällen, pågår febril aktivitet där man träffas, utbyter erfarenheter och hjälper till att lösa varandras problem. Operativsystemet muteras och förändras ständigt utan att det finns en hierarkisk ordning med en chef som pekar med hela handen och bestämmer hur produkten ska utvecklas så att den uppfyller ett företags våta dröm om vinstmaximering. Här står de enskilda programmerarnas kreativitet och fantasi i centrum. Inget annat.
- Själv har jag bidragit med sex tecken i källkoden. Jag kom på ett bättre sätt att använda några drivrutiner och dem nappade utvecklarna på och la in min lilla sträng. Det känns kul, säger Jonas Björk.

För tillfället har han kontakt med programmerare i Amerika. De håller på att hitta ett sätt att köra Linux på en modell av handburna datorer. Det blir alltså många sena nätter. Men det är inget som Jonas Björk ser som ett problem. Att vara en del av Linux är mer en livsstil än ett nio till fem jobb.
- Jag fick en son för några veckor sedan. Vi har har gett honom namnet Linus efter Linux skapare, säger Jonas Björk.

Trots att rörelsen saknar mål och handlingsplaner och ibland ter sig mycket irriterande har den nått långt. Så långt att Microsoft ser Linux som en av sina huvudkonkurrenter som kan slå bort dem från den maktposition som de har arbetat sig fram till.
- En del av Linuxanvändarna menar att Bill Gates är djävulen, men det gör inte jag. Microsoft är bra på flera sätt och Bill Gates är en intelligent man som lyckats med sina planer, men idén med att hemlighålla källkoden är inte bra. Det kommer att slå tillbaka mot dem själva.

Bredvid gerillasoldaterna som kämpar mot den onda kapitalisten i väst finns det inom Linuxsfären även företag som har kommersialiserat gratisprodukten. Och i själva verket är företagen ett större hot mot Microsoft än vad barrikadkämparna är. Red hat är ett av de största som utnyttjar öppen källkod i ett företagskoncept. Deras idé tar avstamp i att alla inte vill spendera merparten av sin vakna tid framför en dator. Därför kan man köpa ett paket med cd-skivor som innehåller ett gratis operativsystem och nödvändiga program med tillhörande manualer och support. Det man betalar för är alltså inte programmen - utan för sammanställningen av informationen och kunskapen om programmen.

- Det är i ett närliggande område som vi planerar att arbeta. Vi ska sälja tjänster och kunskap till dem som inte själva orkar skaffa sig den. Det betyder att vi ska göra allt från att installera operativsystem till att hålla föredrag och utbildningar om fördelarna med öppen källkod.

Men allt är inte guld och gröna skogar - i dagsläget finns det även nackdelar. Ett problem är att många ljud- och grafikprogram inte är skrivna för Linuxmiljö. Ett annat är att tekniker på kommuner och företag inte har kompetens inom Linux.
En statlig utredning om kommunernas och skolornas syn på öppen källkod blev klar i februari i år. Där kom det fram att de flesta kommuner håller ögon och öron öppna på vad som händer i utvecklingen. För kan man tjäna pengar finns det alltid intresse.

Få kommuner har i dag börjat använda sig av Linux och öppenkällkodsprogram. I Skåne finns det inget exempel på det.
- Vi för ingen aktiv dialog inom kommunen om att byta ut våra system till öppen källkod. Men vi håller oss uppdaterade med vad som händer inom området. Det är många aspekter man måste ta hänsyn till innan man bestämmer sig, säger Bo Kjellmark, Helsingborgs kommuns IT-chef.
De flesta är i dag inkörda och behärskar Windowsmiljön. För att få det att fungera måste ny kunskap tankas in i organisationen. Och det kostar pengar. Men det finns ekonomiska vinningar att göra eftersom licensavgifterna helt försvinner.
- I nuläget har vi inga planer på att aktiv ta ställning i kommunen. Men man vet aldrig vad som händer i framtiden. Det ska bli mycket intressant att se hur den öppna källkoden utvecklas. Jag kan mycket väl tänka mig att det kan bli ett alternativ för Helsingborgs kommun i framtiden, säger Bo Kjellmark.

Tobias Rydin
tobias.rydin@hd.se
Tel 042-489 90 00