När landskapet berättar sin historia
Tidsdjup. Blunda och smaka på ordet. Lyckas du bra sugs du in i en virvel som drar dig baklänges genom seklerna i Jordbrukssverige. 1800-talets skiften. Inägornas små odlingslotter och utmarker för betesdjuren. Medeltidens kyrkvägar. Järnålderns fornåkrar och bronålderns gravhögar. Tidsdjup...
Bildmaterial
Påarpsområdet på Bjärehalvön utgör ett ovärderligt mosaikmönster av åkertegar och åkermark.
Arkeologen Jenny Nord samlar material till sin doktorsavhandling om hur man med hjälp av landskapets strukturer kan avläsa dess ålder.
TIDLÖST LANDSKAP. På Påarpsområdet mitt på Bjäre har tiden stått stilla, kanske ända sedan bronsåldern. Detta är ett levande kapitel historiebok med små åkertegar, stengärdsgårdar, betesmark och slingrande vångavägar. Arkeologen Jenny Nord använder ett sp
Ju mörkare färg desto mindre har landskapet förändrats. Det rödmarkerade området i mitten är Påarp.
Den olivgröna färgen symboliserar ålderdomligt mosaiklandskap.
Mer.
-Det handlar om strukturer som man följer bakåt i tiden och som inte enbart är av intresse för oss arkeologer. De kan ha stor ekonomisk betydelse för myndig-heter och privatpersoner när till exempel vägar och hus ska anläggas.
Eller ge en vink om att vissa områden är ytterst olämpliga för golfbanor.
Över en kopp kaffe och en cheesecake i ett övergivet Torekov försöker Jenny Nord förklara det fina med HCL, Historic landscape characterisation. Jenny är arkeolog och doktorand vid Lunds universitet och via ett EU-projekt kom hon i kontakt med denna engelska metod. Och hon är troligen ensam i Sverige om att arbeta med den.
-När jag började sysslade jag med gravhögar, gravhögar, gravhögar. Sedan blev det hällristningar. Numera forskar jag om landskap och det är otroligt intressant. Alla bitar faller på plats och de där gravhögarna och hällristningarna kommer in i ett sammanhang. Nu förstår jag varför landskapet ser ut som det gör. Vissa strukturer är sega, som vägar. Många av dem är otroligt gamla, från brons-åldern eller kanske ännu äldre. Från början har de bara varit en stig till och från samlingsplatser. En bronsålderskultplats eller en tingsplats från järnåldern. Någon gång på medeltiden blev vägarna fastlagda och i dag kör vi mestadels på samma vägar till kyrkorna i Hov eller Västra Karup som människor gick på under 1200-talet.
Hon har arbetat med Bjärehalvön som bas. Tacksam på grund av den speciella strukturen av småskaligt jordbruk där åkrarna på vissa platser fortfarande formar komplicerade mosaikmönster över de mjuka kullarna.
-HCL är skapat för England där odlingslandskapet är mycket gammalt. De avgränsande häckarna har ofta förnyat sig själva och har kanske växt på samma ställe i tusen år. I Skandinavien började vi egentligen inte inhägna förrän i samband med de stora skiftena på 1800-talet. Därför måste man använda HCL på ett annat sätt här. Jag bygger min metod på GIS, Geographical information system. Det innebär att man kan lägga flera typer av kartor över varandra och se de stora systemen. Till exempel en karta med alla gravhögarna, en med våtmarker, en med samhällen, vattendrag, hällristningar, inägor, utmarker - vad du vill. Och sedan kan du se sammanhang. Som att 90 procent av gravhögarna ligger på de gamla inägorna, alltså där åkrarna var placerade. Datorerna har gjort det mycket lättare att göra sådana jämförelser.
Vid skiftet omstrukturerades framför allt södra Skåne och fick stora åkrar med raka linjer. På det kuperade inre Bjäre är det fortfarande små odlingsytor som gäller, och de följer geografin. Bäckar och gamla stengärdsgårdar utgör gränser och plogarna har snällt fått ta omvägar runt alla bronsålderhögarna.
-Här finns många gravhögar, fast inte så monumentala. Kanske är de en av nycklarna till gåtan varför det aldrig funnits någon adel på halvön. Många hövdingar, men ingen storgodsägare - det är sällsynt, särskilt i Skåne. Kanske var jorden här ”lagom”. Inte så värdefull att den lockade stormän, men de självägande bönderna klarade sig hyfsat och behövde inte skuldsätta sig, tvingades inte lämna ifrån sig sin mark.
HCL-kartorna underlättar uppgiften att avläsa historien eftersom tidsåldrarna och förändringsprocesserna presenteras i olika färgnyanser. När arkeologen matat in uppgifter ser man med hjälp av färgerna vilken period som skapat eller format ett stycke landskap, samma som fortfarande präglar området.
-Ofta har det påverkats av ganska många tidsepoker och det gäller att definiera vilken som varit starkast. Detta är värdefullt i sammanhang som planering. I England används systemet när en ny väg ska dras fram, eller när en bonde vill lägga om sin produktion och kanske odla en gröda som kräver djupplöjning. Finns det arkeologiska fynd en bit ner så förstör djupplöjning eller schaktning mycket.
När Jenny började studera sina färgglada kartor slog det henne att det mest omfattande mosaiklandskapet lever kvar på Påarpsområdet, mitt på Bjäre. Just där planer finns på att bygga en golfbana.
-Det är det största sammanhängande området med gammalt, småskaligt jordbruk. Här möts flera av byarnas gamla inägor. Strax nordväst om Påarp finns ytterligare ett område där mosaiklandskapet har bevarats, men här saknas de andra värdena som gör Påarp så speciellt: Stillheten, ingen trafik, de fantastiska vyerna. Någon har sagt att det är ett smågulligt landskap, och det stämmer precis.
Insikten fick henne att fatta ett beslut.
-Jag lämnade in mitt material som ett remissvar till kommunen. Jag har absolut inget emot golf och har inte deltagit i någon kampanj men jag vet att golf-baneplanerna har väckt stor ilska och oro på Bjärehalvön.
-Många av reaktionerna har varit känslomässiga, men här fanns något som var faktabaserat. I princip är all annan mark bättre lämpad för en golfbana än just Påarp. Och de som påstår att en golfbana går att ta bort igen tar fel. Man kan aldrig vrida tiden tillbaka och återställa en så genomgripande förändring. Det här är mark med höga värden, ett stycke levande historiebok. Ett bra sätt att ta tillvara området vore att till exempel anlägga vandringsleder. På kontinenten och i Amerika är vandrandet på mycket stark frammarsch. Att satsa på det skulle vara en mer långsiktig investering för bygden.
Så var vi där igen. Tidsdjupet.
Erica Elmberg
erica.elmberg@hd.seTel 042-489 93 65
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus