Allt kan man inte förklara — men han försöker

Klockan på hans kontorsvägg går baklänges. Han påpekar det. "Kolla klockan, ser du något speciellt? Den går baklänges!". Och så skrattar han förtjust. Etzel Cardeña, Sveriges förste professor i parapsykologi, låter sina tankar vandra i nya akademiska banor. Vi försökte läsa dessa baklängestankar — men fick hjälp av hans frispråkiga tal. Om föraningar, Don Quijote och Båstad.

PARAPSYKOLOGI. Etzel Cardéna är en man av oväntade synteser. Han är vetenskapsmannen som ska förklara det "oförklarliga". Han är teaterregissören som gillar "Alice i underlandet" och Harold Pinter. Han är, kanske märkligast, mexikanen som spelar pingis. En gång lirade han i det mexikanska landslaget i bordtennis.
— Det kinesiska landslaget kom och spelade mot oss en gång på 70-talet, det gick inte så bra.

Han ler avvaktande mot oss. Hans första intryck av svensk journalistik blev sådär. Från början har hans professur på Lunds universitet kritiserats. Tjänsten bekostas av ett arv på 30 miljoner kronor som universitetet tackade ja till för 43 år sedan. Den danske miljonären Poul Thorsen erbjöd pengarna, tänkta för en professur "i parapsykologi knuten till undervisning i hypnologi", till Köpenhamns och Stockholms universitet. Båda nobbade, men i Lund blev svaret ja.
Professuren fick genast kritik för att vara ovetenskaplig. När Etzel Cardeña fick tjänsten hösten 2005 kom mer kritik. Han ansågs ha meriter inom hypnosen, men inte inom parapsykologin. Några citat i en Aftonbladet-intervju satte mer sprätt på debatten. I intervjun framställdes Cardeñas som en tvärsäker spökprofessor.
— Jag var i London när Aftonbladet ringde. Jag visste inget om den tidningens metoder vid det laget. Mina åsikter förenklades. En förnuftig person som läst vad jag skrivit skulle inse att jag blev felciterad.

Förutom några föreläsningar har Cardeñas arbete på universitetet hittills rört hypnos. Sedan han annonserat efter villiga "offer" utförde Cardeña i december masshypnos. I några grupper hypnotiserades 150 personer. Han har nu inlett individuella tester med 30 av dessa.
— Jag har valt ut de som reagerade kraftigt på hypnosen och de som inte reagerade alls. Nu ska jag undersöka om de här reaktionerna är desamma vid en individuell studie. Med EEG-mätning ska jag mäta elektriska impulser i hjärnan.
— Jag vill undersöka om det finns kopplingar — eller skillnader — mellan hjärnaktiviteten vi mäter i EEG-testen och i deltagarnas mottaglighet för hypnos.

Han ska ha en rapport klar i april/maj. Denna ska följas av ett parapsykologi-projekt där han hoppas att de 30 från hypnosgruppen är villiga att fortsätta delta. Tesen som ska bevisas — eller motbevisas — är att de som är mest mottagliga för hypnos också är de som har "fallenhet" för parapsykologiska upplevelser.
Med parapsykologiska upplevelser menas exempelvis känslan av att kunna läsa en annan människas tankar, att med blotta tanken kunna förflytta föremål eller att kunna förutse framtiden. Ett test kan gå ut på att man placerar en dator i ett rum och en försöksperson i rummet intill. Medan datorn visar olika bilder slumpmässigt ska försökspersonen "känna" efter vilka bilder som visas.
— I en sån studie kan man använda fyra bildalternativ. Statistiskt sett ska det innebära att försökspersonen väljer rätt bild var fjärde gång, men det finns flera rapporter som visar på siffror högre än 25 procent. Siffror som inte kan förklaras av slumpen eller något annat.

Etzel Cardeña menar att det redan finns vetenskapliga belägg för att den traditionella psykologin inte kan förklara vissa mänskliga upplevelser. Andra beteendevetare menar att den slutsatsen är förhastad.
— Så är det inom vetenskapen. En del forskare tror att aspirin är bra för dig, andra inte. Allt är öppet för framtida research.
"Visa mig då när det här händer", säger skeptikern. Etzel Cardeñas menar att det är svårare än så.
— I labbet är effekterna ofta små. Det kan vara mycket små känslomässiga reaktioner som styr hur folk agerar i testmiljön. Det är som med kreativitet. Du kan inte bara säga "skriv en dikt" till en poet, det måste finnas en inspiration. Du kan inte bli förälskad på order, men det innebär inte att förälskelse inte existerar.

Längs ena långsidan av hans arbetsrum, rum 317 på Psykologiska institutionen på Paradisgatan i Lund, löper en smockfull bokhylla. Ett "Guernica"-tryck hänger i hyllan, Längs den andra långsidan hänger målningar från Mexiko, Spanien och Kuba. En Dali-teckning av Don Quijote väcker den givna frågan. Är han den akademiska riddaren av den sorgliga skepnaden som slåss mot väderkvarnarna?
— Nja, Don Quijote var galen, jag är inte galen på det viset. Men om du menar att vi utkämpar ett tufft slag mot starkare krafter, ja då är jag väl Don Quijote.
Etzel Cardeña växte upp i Mexiko City. Hans pappa arbetade som psykoanalytiker.
— Jag hörde mina föräldrar prata om det undermedvetna. Jag tyckte det var fascinerande då och jag tycker det är fascinerande nu.

Han säger att han själv, "precis som majoriteten av alla människor i världen" har haft dessa "oförklarliga" erfarenheter.
— Ja, många människor säger det här, inklusive professorer här på universitetet. Det vanligaste är att folk får föraningar eller syner om att någon ska dö, eller att en olycka ska inträffa. Många upplever också att de har drömt något som senare blir verklighet.
Att det sekulariserade Sverige skulle vara mer skeptiskt till det övernaturliga än det katolska Mexiko tror han inte. Han nämner 1700-talets vetenskapsman och mystiker Emanuel Swedenborg. Och han ser en undersökning av det oförklarliga i Harry Martinsons "Aniara".
— Ni har den här traditionen av andligt sökande även i Sverige. Den har alltid funnits där.

De europeiska professurerna i parapsykologi är få. Det finns några tjänster i Nederländerna och Storbritannien.
— Man har använt vetenskapliga metoder för att studera parapsykologiska upplevelser i över 100 år, men pengarna som satsats motsvarar ett par veckor inom psykologin. Varför vet vi inte mer om parapsykologi? Därför att vi inte har letat.
Etzel Cardeña nämner den brittiske parapsykologi-professorn Bob Morris som ett föredöme.
— Morris har haft ett öppet förhållningssätt där han låtit studenter med olika åsikter få doktorera och studera fältet. Det skulle vara idealiskt om det hände här i Sverige också. Om 20 år när jag pensionerat mig hoppas jag att det finns fler som forskar om parapsykologi.

Etzel Cardeña har så smått kommit in i det svenska livet. Universitetet fixade en lägenhet i Malmö åt honom. Han har börjat spela pingis och tennis och han har regisserat en Harold Pinter-läsning på Teater 23 i Malmö. Etzel Cardeña pratar engelska under intervjun, men ger prov på en imponerande svenska för någon som bott här ett halvår.
Han har kommit några svenskar in på livet, men det är inte lätt.
— Det är alltid svårt att komma in i ett samhälle. Svenskar är inte så sociala som latinamerikaner, det är ett understatement. När folk inte säger "ursäkta" när de går in i dig gillar jag inte det. Men jag har också sett många vänliga, artiga människor. Ohövlighet gestaltar sig på olika sätt i olika kulturer. I Mexiko lyder folk inte trafikljusen.
Kommer han flytta tillbaka till Mexiko någon gång? Nja, inte på länge än — då ligger Båstad närmare till hands just nu.
— Jag skulle vilja bo nära naturen, vid kusten här i Sverige. Jag ska kolla in Båstad. De säger att det är Sveriges Toscana.

Etzel Cardeña om...

Sverige:
— Ni har ett vackert land här. Fantastisk natur. Och en sak du inte ser här är stora fickor av fattigdom. Åk till sydöstra Washington och det ser ut som Libanon.

Gud:
— Jag tror inte på en Gud som har dig under uppsikt, men jag tror att det finns en andlighet, heliga saker som vi inte ska leka med. Verkligheten är mer än det våra sinnen kan uppfatta.

Jobbet:
— De flesta jobb är outhärdliga, men inte mitt. Jag får betalt för att läsa böcker som jag gärna hade betalt för, jag får träffa unga vetgiriga människor och jag får chansen att läsa tankar....det där sista var ett skämt.

Peter Fällmar Andersson peter.f.andersson@hd.se042-489 93 97