Vädret påverkar hur vi mår
Vädret påverkar vår hälsa. Många får ont i huvudet när det är åska i luften eller innan ett lågtryck och hjärtsjuka blir sämre när det blir värmebölja.
Bildmaterial
Värmebölja? I Sverige kommer vi att få alltfler värmeböljor på somrarna. Då ökar bland annat risken för hjärtinfarkt.
Biologiskt väder
- Biometeorologi, eller biologiskt väder, är en vetenskap som försöker förklara hur kroppen påverkas av vädret, såväl positivt som negativt.
- Biometeorologi är egentligen en kombination av flera vetenskaper, som meteorologi, medicin och biologi.
- Biologiskt väder är samlingsnamnet på de atmosfäriska förhållanden som kan ha betydelse för hur du mår, till exempel lufttryck, luftfuktighet, ljus och temperatur.
- Biologiskt väder är mycket omskrivet i Tyskland. Bioväder publiceras normalt dagligen i tidningarnas vädersidor.
- Undersökningar i Tyskland visar att 60 procent av invånarna känner sig påverkade på ett eller annat sätt av vädret.
- I Sverige har vetenskapen enbart kretsat kring hur ljuset påverkar människokroppen, vi har till exempel varit pionjärer vad gäller ljusterapi.
Källa: SMHI
MER.
Långa perioder med dåligt väder gör generellt att fler personer än vanligt drabbas av nedstämdhet, medan behagligt väder med lagom mycket solsken gör att folk mår bra. Men temperaturen och lufttrycksförändringar kan dessutom påverka människokroppen så att man kan känna av vissa krämpor eller må dåligt på annat sätt.
- Kallt och fuktigt väder kan göra att man känner av ledbesvär, migrän påverkas av lufttrycksförändringar och förkylning drabbas man lättare av vid kallt väder, både på grund av att immunsystemet fungerar sämre och att slemhinnorna blir torra, berättar Kerstin Wendt, meteorolog på SMHI.
Hur vårt välmående påverkas av vädret kan förklaras med hjälp av biometeorologi, eller biologiskt väder, en sammansättning av vetenskaper som meteorologi, medicin och biologi.
I Sverige har vädrets påverkan på hälsan inte studerats i så stor utsträckning, men i många andra länder, som exempelvis Australien, Japan, England, Frankrike och framför allt i Tyskland är intresset stort för vädrets hälsopåverkan.
- I varenda tysk tidning kan du dagligen läsa om hur det aktuella vädret påverkar hälsan och vad det är för krämpor och sjukdomar som man kan känna av, berättar Kerstin Wendt.
Tyska studier visar att 60 procent av befolkningen känner sig påverkade av vädret på ett eller annat sätt. Det kan handla om sömnbesvär, nedstämdhet, förkylningar, huvudvärk, ledbesvär och migrän.
- I Tyskland är det här så pass vedertaget att man på sjukhusen ställer in vissa typer av operationer vid speciella väderlägen, säger Kerstin Wendt.
De svenska studierna på området är inte många, men i den stora epidemiologiska Monica-studien, i Norr- och Västerbotten, har man sett att det finns ett samband mellan väderförhållanden och hjärtinfarkter. I Monica-studien, som är ett WHO-projekt, deltar totalt 15 000 personer. Samtliga hjärtinfarkter som inträffat under studiens gång, runt 3 500, har studerats i relation till vädret. Forskarna tittade på temperatur, luftfuktighet, nederbörd och lufttryck.
- Det vi fann var inte det vi hade väntat oss. Vi trodde att en stark kyla skulle öka risken för hjärtinfarkt, istället såg vi att en väderförändring med omslag till högre temperatur ökade risken för hjärtinfarkt, säger Torbjörn Messner, överläkare på medicinkliniken vid Kiruna sjukhus.
Varför är intresset inte större för biometeorologi här i Sverige?
- Jag vet inte, kanske är vi tåligare och kämpar emot eller så bryr vi oss helt enkelt inte. Här i Sverige har vetenskapen snarare kretsat kring hur ljuset påverkar hur vi mår, säger Kerstin Wendt.
Men intresset har trots allt blivit större bland den svenska allmänheten. Allt fler vänder sig till SMHI med frågor, berättar hon.
Elisabet Lindgren är läkare och klimatforskare vid Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning (CTM) vid Stockholms universitet och är specialiserad på hälsoeffekter av globala miljöförändringar.
Vad kan vi förvänta oss för scenario framöver när det gäller klimatförändringarnas påverkan på vår hälsa?
- Här i Sverige kommer vi att få alltfler värmeböljor på somrarna och man kan se en klar överdödlighet under en värmebölja. Det är främst hjärt- och lungsjuka och riktigt gamla människor som drabbas. Eftersom vi inte är vana vid varmare klimat och inte heller är fysiskt anpassade för det, så blir människor dåliga vid relativt låga temperaturer här, om vi jämför med personer i södra Europa.
Att somrarna blir längre och varmare får också andra konsekvenser, som exempelvis en ökning av diarrésjukdomar.
- Bakterier i maten växer snabbare när det är varmt. Även i privata brunnar kan det finnas en ökad risk för sämre vattenkvalitet, fastslår Elisabet Lindgren.
Värmen medför också en ökning av blågröna alger i badvattnen och fästingburen borrelia och TBE kommer att spridas till större områden eftersom fästingar och de djur som bär på smittan sprider sig över landet på grund av det förändrade klimatet.
Men det finns också fördelar med det varmare klimatet. Köldskadorna kommer att bli färre vintertid och personer med kärlkramp behöver inte stanna inne lika mycket under vintern.
- Ja, det blir sämre på somrarna och bättre på vintrarna för de som är hjärtsjuka, säger Elisabet Lindgren, som även ingår i regeringens och Europakommissionens arbetsgrupper för klimat och hälsa.
För att försöka hindra att så många människor dör i värmeböljor, kommer forskarna att försöka ligga ett steg före och tittar nu på hur man skulle kunna utforma ett slags varningssystem. Genom att samarbeta med meteorologer hoppas man, inom några år, att i god tid kunna ge varningssignaler till sjukhus och allmänheten vid en annalkande värmebölja.
Ann-Cathrine Johnsson/TT Spektra
ac.johnsson@ttspektra.se
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus