Gå till botten med Sundets invånare
Bland torsk och skrubbor in Öresund simmar en hel massa andra fiskar. Det finns faktiskt över hundra arter. Många är sådana som du aldrig får se — om du inte åker till Öresundsakvariet i Helsingör.
Bildmaterial
Surmulen skönhet. Sankt Petersfisken är en raritet i nordiska vatten.
Kattfisk i kölvattnet på en torsk.
Ett stim tobis får ha ett helt akvarium för sig själv.
FRITID.
Bläckfisken är inte mycket för offentlighetens ljus. Men då och då blixtrar den till och gör en snabb räd ut ur sitt gömsle med alla fångstarmarna i högsta hugg. Vem trodde att det finns bläckfiskar i Öresund?
—Det finns faktiskt fyra eller fem arter, men de är nästan omöjliga att fånga och hålla vid liv, säger Jens Peder Jeppesen, chef för Öresundsakvariet i Helsingör.
Bläckfisken är stor som en handboll ungefär. Om den blir arg så syns det. För då skiftar den färg från vit till röd.
— Den här bläckfisken är en lurig en. För det mesta ligger den stilla men om nätterna händer det att den hoppar ut ur bassängen. Vi har varit tvungna att lägga ett rejält lock på, säger Jeppesen.
Den kanske vill tillbaka till Öresund, där den en gång fångats, liksom allt annat som simmar, kravlar eller andas här. Från hajar till sjönejlikor. Akvariet har specialiserat sig på att visa djurlivet i Öresund, som är extremt varierat och artrikt. Jens Peder Jeppesen berättar att det beror på läget mellan det salta Västerhavet och den bräckta Östersjön.
—Håller vi oss till fiskarna räknar man med 130 arter, som förekommer konstant eller på genomresa. Av dem har vi drygt 100 här på akvariet.
Öresund är rena asylen för för vissa arter, som har svårt att klara sig på andra håll. Det kan vi tacka trålfiskeförbudet för, menar Jeppesen. Stora och Lilla Bält är jämförelsevis marina öknar på grund av alltför rovgirigt fiske.
—Torsken är ett bra exempel. Den har minskat katastrofalt överallt utom i Öresund, där den fortfarande är ganska talrik. Det är otroligt viktigt att den får vara i fred här, säger han och döljer inte sin förbittring över vad tjuvtrålare från Gilleleje tidigare har ställt till med.
En prakttorsk blänger på besökarna genom den läckra panoramabassängens jätteruta. Om vi inte passar oss är det kanske snart bara akvarietorskar kvar.
Men vissa arter har blivit vanligare än vad de var förr. Till dem hör havsabborre, multe och hästmakrill. Jens Peder Jeppesen tror att det är det allt varmare klimatet som spelar in. Även maneterna har ökat jättemycket på senare år. Och det är inte bra.
—Det är ett tecken på obalans. Utfiskning brukar följas av manetinvasion.
Det hindrar inte att maneterna får komma till heders i akvariet. I motljus är de rena konstverken, åtminstone de små och gracila päronmaneterna, som är de mest tittvänliga just nu. Brännmaneterna har dött av för säsongen och öronmaneterna är på god väg att göra det. En liten manetlus käkar helt enkelt upp dem medan de ännu lever.
Det är svårt att hålla jättefiskar i akvarium, men en och annan bjässe finns det. 5,6 kilo rödspätta ligger orörlig på bottnen och ser inte ut att trivas allt för väl. Den skulle kunna bli middag för 20 personer, men det är inget alternativ. Hellre än att låta den dö kommer personalen att sätta tillbaka den i havet.
Akvariet har god kontakt medf friidsfiskarna längs kusten, som brukar höra av sig när de får någon ovanlig fångst. På så sätt har samlingen berikats med flera rariteter.
Som till exempel Sankt Petersfisken, som normalt hör hemma i vattnen utanför Västafrika, och några praktfulla rockor.
Poängen med Öresundsakvariet är dock inte det ovanliga utan det typiska. Hur ser det ut under ytan? Nya världar öppnar sig hela tiden, efterhand som djupet ökar. På 15 centimeters djup kilar små oskyldiga spättor omkring, men här trivs också den giftiga fjärsingen, som skickligt kamouflerar sin närvaro under ett tunt lager sand. Nere på 18 meter kravlar humrar, och här kan det också inträffa att man stöter på ett koralldjur med det skräckinjagande namnet Död mans hand. Ju större djup, desto färgrikare djur. Neråt 30-metersnivån prunkar sjöanemonerna i klara, mustiga färger. Man kan ju undra till vilken nytta. 30 meter under ytan är det ganska mörkt.
I våras byggdes akvariet till och försågs då med två nya bassänger, som är lite speciella. För här kan man inte bara se på havsdjuren utan också röra dem. Den ena är i barnhöjd och där kryper krabbor omkring bland diverse småfisk. I vuxenbassängen kan man klappa hajar och stenbitar på ryggen om man vill, eller de glada rockorna som är stora som stekpannor och gärna är uppe i ytan och flaxar.
Öresundsakvariet är en fristående del av Köpenhamns universitet, som här också har ett marinbiologiskt laboratorium.
Adress: Nordhamnen, Helsingör — strax väster om Kronborg.
Öppet: Måndag—fredag 12—16, lördag—söndag 10—17.
Avgift: Barn 30 dkr, vuxna 50 dkr.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus