Gasklart på godset
Nu jäser det i reaktortanken vid Wrams Gunnarstorp. In pumpas en vedervärdig välling av slakteriavfall, rötslam och grisskit. Ut kommer ren energi i form av biogas.
Bildmaterial
En bil kommer lastad med slakteriavfall, som är ett utmärkt reaktorbränsle. Men enbart slanginkopplingen räcke för en luktstöt som får de flesta att fly fältet.
Här kapas vår natinella oljebudget med minst 2 000 ton. Biogas som motsvarar så mycket eldningsolja bubblar ur reaktortanken på ett år. Staffan Ivarsson, Eon och Rudolf Tornerhjelm, Vrams Gunnarstorps gods.
Rudolf Tornerhjelm.
Den råa biogasen går i och för sig att använda direkt, men om den som här ska gå in på naturgasnätet måste den uppgraderas till 97 procents metangashalt.
Fotnot 1-2
Fotnot 1: Wrams Gunnarstorps biogasanläggning har kommit till i samarbete mellan Rudolf Tornerhjelm, Eon och det danska företaget Bigadan, som är specialiserat på biogasteknik. Byggkostnaden uppgår till drygt 50 miljoner kronor. Eon äger anläggningen till 51 procent, och Bigadan och Rudolf Tornerhjelm delar lika på resten.
Fotnot 2: GWh: miljard kilowattimmar
TWh: biljon (tusen miljarder) kilowattimmar
Biogasprocessen
Biogasen består huvudsakligen av metan, som bildas när organiskt material bryts ner av mikroorganismer i en syrefri miljö. I Wrams Gunnarstorp används avfall som råvara. Slakteriavfall levereras i tankbil från slakteriet i Helsingborg. Via rörledning transporteras grönmassa och slam, cirka 30 000 ton om året, från Findus reningsverk. Till detta kommer gödsel från slaktsvinen på godset, cirka 3000 ton om året.
Allt blandas i en mottagningstank och pumpas därefter vidare till värmetankar där massan värms till 70 grader för att döda eventuella skadliga bakterier och smittämnen. Nästa steg är själva reaktorn eller rötkammaren som rymmer drygt 4000 kubikmeter. Där ympas massan med nya rötbakterier. Rötningen sker i 38 graders värme, som är den optimala för mikroorganismerna. Det organiska materialet består av allehanda komplexa föreningar som bryts ner stegvis i olika processer: hydrolys, jäsning och anaerob oxidation. Slutprodukten blir metan och koldioxid.
Rötgasen innehåller omkring 65 procent metan. Resten är koldioxid och mindre mängder svavelväte samt vatten. Den går i princip att använda direkt men håller då inte naturgaskvalitet. Eftersom gasen från Wrams Gunnarstorp ska ut på naturgasnätet måste den uppgraderas. Det sker i en särskild anläggning. Koldioxid, svavel och vatten tas bort i kolfilter tills metanhalten är 97 procent. Då är den färdig för leverans via rörledning till Bjuv som ansluter till naturgasnätet.
Restprodukten i reaktorn är ett ganska väl nedbrutet kompostmaterial som tas ut och lagras i bassänger för att senare gödslas ut på åkrarna. Biogödslen är ett bra jordförbättringsmedel. Den luktar mindre än stallgödsel men har ett dubbelt så högt kväveinnehåll.
KUNSKAP.
Vägen till kraftverket går rakt ut i åkern. Västerut skymtar Bjuvs tätort och i öster ligger Wrams Gunnarstorps gods. I övrigt bara fält och dungar.
—Ett centralt läge, säger biogasanläggningens initiativtagare godsägare Rudolf Tornerhjelm och han menar det.
Här är det nämligen nära till allt som är viktigt för ett biogasverk. Nära till råvaran som är avfall av alla de slag; grisgödsel från godset, avloppsslam från Findus och slakterirester från Helsingborg. Nära till marker att sprida restprodukterna på. Och nära till det permanenta naturgasnätet dit biogasen ska levereras.
Att platsen samtidigt ligger lite avsides ingår också i konceptet. För även om gasproduktionen är i stort sett luktfri är det nog inte så kul att vara granne med den.
En gasfackla antyder att anläggningen är i drift och att gas produceras, fyra år efter att Rudolf Tornerhjelm kom fram med idén. Dåvarande Sydkraft, nu Eon, nappade på att gå in som delägare. I februari förra året togs första spadtaget.
—Låt oss säga att vi mjukstartar, säger Staffan Ivarsson från Eon Gas.
—När intrimningen är klar och verket går för fullt ska det ge 21 GWh per år. Det motsvarar drygt 2000 kubikmeter eldningsolja eller hela fjärrvärmebehovet för Bjuvs och Billesholms tätorter.
Så här i början är det mycket spring, men snart ska verket sköta sig självt, övervakat bara av en enda person, driftsledare Peter Knutsson. Allt styrs på en hög teknologisk nivå, och processen försiggår i slutna system. Och tur är väl det, för de odörer som stängs inne här skojar man inte bort. Samtidigt är det hanteringen av otrevliga och miljöskadliga substanser som är ett biogasverks styrka. Man löser olika avfallsproblem och får ut miljövänlig energi; en win-win-situation. Ekvationen blir inte sämre av att den slutliga restprodukten är ett fullgott biogödselmedel, som kan återgå till åkrarna.
I Europa är biogasen störst i Tyskland där den spelar en ganska stor roll på en lokal nivå. Höga elpriser har gynnat utvecklingen där liksom i Danmark. Men biogas är ingen stor post i den svenska energibudgeten. Av ett totalt energibehov på 650 TWh står biogasen för 1,5 TWh. Det är dock mer än vindkraften som bara står för 1 TWh.
—Men det finns potential för cirka 15 TWh biogas. Man räknar då med att hälften kan utvinnas ur avfall och resten ur grödor som odlas på åkrar som annars skulle ligga i träda, säger Staffan Ivarsson.
Det finns många små biogasanläggningar i Sverige. De flesta ihop med kommunala reningsverk och deponier, där metangas bildas spontant. Därutöver finns ett tiotal anläggningar som i likhet med Wrams Gunnarstorpsverket byggts direkt för gasproduktion ur grödor eller avfall.
Intresset för biogasen är i stigande.
—Det hänger samman med att det är en energiform som är förnybar och således inte bidrar till växthuseffekten. Efterfrågan är större än tillgången. Eon planerar just nu ytterligare två anläggningar, en i Malmö och en i Falkenberg. Den i Malmö är tänkt för spannmål och blir tio gånger större än den här, säger Staffan Ivarsson.
Naturgasen är däremot ett fossilt bränsle som ökar koldioxidhalten i atmosfären och stöter därför nu på motstånd trots många fördelar. Biogas och naturgas är annars likvärdiga produkter och kan blandas.
—På samma sätt som vi säljer grön el kan vi också sälja grön gas via naturgasnätet, säger Staffan Ivarsson.
Biogasen är ett miljövänligt drivmedel, som dock kommit i skuggan för etanolen. Etanolbilarna är numera betydligt fler än gasbilarna.
—Etanolen är enklare att hantera. Men ser vi energiekonomiskt på det hela är biogasen betydligt bättre. Man får ut dubbelt så mycket energi om man väljer att göra biogas i stället för etanol av samma gröda , säger Staffan Ivarsson.
Det ena behöver dock inte utesluta det andra. Rudolf Tornerhjelm har planer på att fortsätta på energispåret.
—Lantbruket behöver alternativ och energiproduktion är en väg att gå som jag tror på, säger han.
Etanoltillverkning skulle passa bra in i bilden, bland annat därför att det som blir över vid etanolframställning går det att utvinna gas av.
Etanol, biogas, kött och spannmål i samma system ger stora möjligheter till ett långt drivet kretsloppstänkande. I en tid då alltmer måste handla om en hållbar utveckling blir kretsloppen allt viktigare. Det talat för biogasen. Det som talar emot är priset. Vore den inte skattebefriad skulle den inte komma långt.
—Skatten på naturgas gör att de båda gasslagen blir ungefär lika i pris, säger Staffan Ivarsson.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus