Så håller du ditt nyårslöfte

Nu är det snart dags igen. Nyår. Fettspäckade rosa tournedoser lättjefyllt flytande i tjocka såser. Hummer, konstfullt befriad från alla eventuella vitaminer genom gratinering i grädd-, konjaks- och ostsås.

Mer. Torr champagne varvad med fruktiga rödviner, rökig whisky med söta likörer. Cigarrer stora som zeppelinare puffade från djupet av mjuka fåtöljer. En orgiastisk bacchanal, ett vältrande i fett, tobak och alkohol för att säga farväl till den krökta gubben 2007 och hälsa lindebarnet 2008 välkommet.
Och, för en femtedel av svenskarna, ett farväl till det gamla osunda livet innan ett nytt, hälsosamt tar vid. En och en halv miljon svenskar ger seriöst menade nyårslöften och knappt hälften av dessa lovar att satsa på hälsan. Nästan tjugo procent tänker börja träna. Fjorton procent ska sluta röka och tio vill börja äta bättre.

Vad Gallup, som mätt löftesbenägenheten, inte berättar är hur många som faktiskt håller sina löften. Kanske är de så få att det inte är mätbart. Det är i så fall inte så konstigt. Att fatta livsavgörande beslut när man är lite på dojjan och sedan börja implementera dem när man är bakis är förmodligen inte den bästa av strategier. Det är väl en sak att låta bli att tända en cigg när man kräks på nyårsdagens morgon. Det är väl ingen match att käka lite grönt när man fortfarande kan känna smaken av bearnaisesås när man rapar. En rask promenad till jobbet 2 januari är inte svår när man vaknat efter elva komaliknande timmars sömn klockan halv sex på morgonen.
Men det är en annan att fortsätta. Hur gör man när huvudvärken är ett minne blott, kläderna från mellandagsrean fortfarande sitter hyfsat och de som flockas under värmelamporna utanför Viking bar på Söder ser ut att ha så mycket trevligare än de där inne?
Men ett löfte är ett löfte, oavsett hur blodsockerfryntlig man var när man gav det. Så vi pratade med experterna och fick tips om hur man gör för att göra handling av ord. Och kollade för säkerhets skull också om det verkligen behövs.

Måns Irhammar, personlig tränare på Träningsakademien i Ängelholm
Hur skulle du göra om en lönnfet medelålders svensk kom till dig och ville börja träna?
— Jag skulle fråga vad du gör och vad du vill göra, om du är nöjd med det du går omkring och bär på. Vill du då ändra på något får vi beräkna hur lång tid det tar. Vi får titta på vad du får i dig, vilket rörelseprogram du har, vad du jobbar med och sedan vad du är beredd att göra, om du vill vara inomhus hos oss eller någon annan eller om du vill vara utomhus. Man behöver inte betala medlemsavgift för att gå ner i vikt. Men det underlättar. Det är som en bilverkstad. Har man många verktyg är det lättare att laga bilen.
Vad skulle du rekommendera?
— Konditionsträning 30-70 minuter tre gånger i veckan, kombinerat med intressen som badminton, innebandy eller cykling. Äta regelbundet, undvika att det börjar kurra i magen. De flesta som har problem med vikten i dag har problem med kosten. De har matproblem, inte rörelseproblem.
Hur gör man för att inte falla av?
— Det är individuellt. Jag tycker det är viktigast att man avsätter tiden. De som gör det verkar funka bäst av alla. Om man börjar träna och inte är van vid aktivitet verkar kroppen bli mottaglig för infektioner. Många som börjar träna går ut för hårt och åker på en sjukdom som slår ut dem. Då blir de borta och kommer inte igen.
Det finns inga fördelar med att inte träna, va?
— Det kan jag inte se. Träning är rörelse. Jag kan inte tänka mig att kroppen skulle må bra av att inte röra sig.
Den svenska gymnastikens fader Pehr Henrik Ling var en bra gymnast men en rutten poet. Skulle han ha varit en bättre poet om han struntat i träningen och skrivit mer poesi?
— Ja, det är frågan.

Eva Davidsson, dietist på Helsingborgs lasarett
Det sägs att vi äter sämre nu än tidigare. Stämmer det?
— Matvanorna har förändrats drastiskt de senaste hundra åren. Förr åt arbetarklassen, den största delen av befolkningen i Sverige, väldigt lite fett och av bra kvalitet. Sill och potatis var basfödan. Kolhydrat- och fiberinnehållet var högt i form av bröd, rågmjölsgröt och potatis. Sockerinnehållet var lågt. Borgarklassen hade dock en helt annan kosthållning. Sedan 1990 har sockerkonsumtionen i form av läsk och godis ökat markant.
Varför är onyttig mat så mycket godare än nyttig mat?
— Det tror jag är en vanesak. Bra och hälsosam mat kan vara jättegod men det glömmer man bort för man tror att det måste vara så otroligt fettsnålt.
Hur ska man göra för att inte falla tillbaka i bearnaiseträsket?
— Man ska trivas, för man ska förändra för livet, inte för någon kort period. Sedan ska man skynda långsamt. Man ska tänka att man ska lägga till, inte ta bort. Man lägger till frukt, grönsaker och fiberrikt bröd. Man kanske kan byta ut pasta mot fullkornspasta. Undvik skräpmaten, godis och kakor, sedan kan man äta det mesta. Och så är portionsstorleken viktig. Portion efter person, brukar jag säga. Egentligen är råden väldigt enkla. Det är det som är så jobbigt när man är förmedlare av detta.
Du låter lite uppgiven.
— Ja, det känns lätt så, när den ena dieten efter den andra, det ena eländet efter det andra, kommer. Ät frukost, lunch och middag. Ät vanlig bra mat.
Det kan inte vara så att vi på grund av det naturliga urvalet börjar anpassa oss till en socker- och fettrik kost?
— Det tror inte jag, det går i så fall mycket långsamt. Vi kan kanske anpassa oss, men inte på 100 år. Det tar mycket längre tid.
Något annat?
— Om man inte är van vid fibrer, var försktig i början och ät inte för mycket för då blir det revolution. Då kanske du går tillbaka till din gamla ohälsosamma kost.
Det finns inga fördelar med att skippa grönsakerna, va?
— Inte om man inte är allergisk. Man får så mycket positivt. Sedan är det faktiskt ganska gott. Eller vad tycker du?
Ehh...

Bodil Janström, rökavvänjare
Är nyårsafton ett bra tillfälle att sluta röka?
— Inte riktigt bra. Så fort det är helger är det fällor. Om man inte absolut vill så kan man hoppa över den där tiden med jul och nyår och välja en lite lämpligare dag när det är över.
Varför det?
— Rökning är både ett beteende och en vana. Vi har olika rökvanor, en del röker i bilen, andra gör det hemma. Men vi vet att fest och semester är rökfällor, precis som dödsfall och sjukdom.
Hur ska man göra?
— För det första ska man bestämma sig för ett datum i god tid. Man ska kunna förbereda sig mentalt. Man kan förbereda sig praktiskt hemma, men just de mentala förberedelserana, det här vill jag, det här ska jag, det här ska jag klara av, är viktiga. Då hinner man också med de praktiska förberedelserna, städa undan cigarretter och tändare, tänka igenom var man har sina rökfällor, rökregisterara och se var, när och varför röker jag.
Varför slutar folk?
— Jag har mest patienter som blivit sjuka av sin rökning och det är klart att hälsan är en betydande del, men det är inte alltid de livsviktiga sakerna. Det kan ibland vara bagateller. Pengar är en bidragande orsak. Det jag hör mer och mer de sista fem eller tio åren är att det är besvärligt. Man får inte röka någonstans, det är inte så många som röker.
Det är rätt kul att vara rökavvänjare nnu, eller hur?
— Vi har ett röknegativt samhälle i dag och det hjälper till. Det är många andra länder avundsjuka på. I dag signalerar hemmet, skolan, samhället och sjukvården att det inte är bra att röka, det är inte nyttigt, det är inte inne, det är inte coolt. Den attityden hjälper både oss och rökarna.
Kan man inte snusa istället?
— Det är inget bra rökavvänjningsalternativ. Fler och fler studier säger att vi ska akta oss för snuset. Det senaste är att snus ökar risken för hjärtinfarkt och stroke. Vi vet inte tillräckligt mycket. Vi kan inte säga att det är farligt, men inte heller att det är ofarligt.
I det amerikanska sjukhusdramat "House" rekommenderar dr House en patient att röka en cigg mot magbesvär.
— Det förstår jag inte. Som rökare har man en sjukligt hög ämnesomsättning. Man förbränner ungefär 250 kalorier mer om dagen. Därför får man räkna med en viktuppgång på tre till fem kilo när man slutar. Går man upp mer är det för att man ändrar på sitt mat- eller rörelseschema. Sedan kan man inte blunda för att nikotinet är lugnande i stora doser och upppiggande i små doser. Det är därför vi röker. Vi lär oss styra vårt känsloliv med hjälp av tobak. Och det är det vi får lära oss att göra själva när vi slutar.
Det är inte så att fördelarna uppväger nackdelarna?
— Absolut inte.

Torgny Nilsson torgny.nilsson@hd.se042-489 93 56