Civilekonomen som startade eget som klättrare
Det är högt. Inte högt på ett fritt-fall-i-två-minuter-innan-fallskärmen-löses-ut-sätt utan högt på ett-kort-skrik-avklippt-av-ett-otäckt-krasande-ljud-sätt. Högt på ett död-eller-rullstol-sätt. Högt på det värsta sättet.
Bildmaterial
"Utmaningen ligger i det där lilla orosmomentet".
När hans flickvän fick ett nytt jobb och paret skulle flytta sa David Norell upp sig från sitt jobb på Sparbanken Gripen och startade eget i klättringsbranschen. Nu bor han tidvis i sin bil och kan ha Kullaberg som trädgård.
Det är inte mycket, men det är hemma. David vid sin ombyggda skåpbil.
Mer.
David Norell promenerar på den smala stigen ovanför den klippbeströdda stranden vid Kullaberg som om han gick på Strandpromenaden i Helsingborg. Runt hans höfter hänger ett bälte från vilket karbinhalkar och rep dinglar glatt. Ansiktet under tygmössan är orakat och en sliten stickad tröja sticker fram under en täckjacksväst. Han kisar mot vintersolen och tittar ut över havet bort mot Danmark. För dagen är det här hans arbetsplats. Han har just skickat hem ett gäng vårdelever som prövat på klättring. Han är väldigt långt från den kostymklädda tillvaro på Sparbanken Gripen han lämnade tidigare i höst. Inte för att han vantrivdes - "Det är riktigt bra att jobba på bank, lärorikt" - utan för att tillfället dök upp.
— Jag skulle nog egentligen kunnat jobba i bank ett tag tag till , jag har nog en del kvar att ge där, säger han. Det var nog snarare en kombination av omständigheter.
Det var när David Norells flickvän fick ett erbjudande om en praktikplats på justitiedepartementet som han började fundera på att göra fritidsintresset klättring till ett heltidsjobb.
David Norell har alltid varit intresserad av friluftsliv. Det började redan i barndomens Ödåkra där scouterna blev en del av vardagen. Men när han blev äldre märkte han att det läggningsmässigt kanske inte var nog.
— Jag ville ta friluftslivet till en mer individuellt nivå. Scouterna är ganska kollektiva, säger han.
Efter gymnasiet i Helsingborg gick han den ettåriga kursen Friluftsliv & ledarskap i Värmland. Där började han klättra tillsammans med ett gäng likasinnade. Det fortsatte han med när han gjorde lumpen i Kiruna året efter.
2006 gick David Norell ut service management-programmet på Lunds högskola Campus Helsingborg. Han kom direkt in på ett eftertraktat traineeprogram på Sparbanken Gripen. Men klättringen hängde med. Ett år innan examen hade han gått en tio veckor lång Professional Rope Access Technician-kurs. I korthet går det ut på att man undersöker till exempel broar eller vindkraftverk med hjälp av klättare istället för med med komplicerade lyftanordningar. När lägenheten i Helsingborg sades upp, slutade David Norell på banken och startade Klätterservice i Sverige där han själv är chef och enda anställde.
På parkeringsplatsen står David Norells hem på fyra hjul, en gammal och ganska rostig skåpbil med en primitiv säng och ett gaskök i utrymmet där bak. Bilen och en begagnad Mac har varit huvuddelen av investeringskostnaderna. Här bor han när han lämnar lägenheten på St Eriksplan i Stockholm för att jobba i sina gamla hemtrakter. Det är en mycket stor skillnad från tillvaron som relativt välavlönad banktjänsteman. Men det går runt.
— Jag har små fasta utgifter, med mobilt bredband och lite annat är det kanske 1200 i månaden. Drar jag bara in fyra eller fem tusen i månaden skulle jag kunna hålla på hur länge som helst. Men jag ska ge det två år. Om det inte funkar på den tiden måste jag börja överväga att göra något annat.
Han är dock säker på att rope access har framtiden för sig.
— Jag tror man kan komma in på marknaden ganska lätt genom kontakter med de seriösa aktörerna. Visa upp sig lite. Mitt mål är att kunna utbilda inom såväl industriell som vanlig klättring, säger han.
Men dit är det än så länge en bit. Tills dess fortsätter budgeten att vara tight och levnadsförhållandena att vara primitiva. Han kom just från en klätterkurs tillsammans med tekniker från vindkrafttillverkaren Siemens i Danmark och har bott i tält de senaste tre dagarna. Det har varit kallt. Han berättar om sätt att hålla sig varm som involverar klättring runt bord och "Små grodorna". Men han verkar vara hur uppåt som helst. På fickan har han en tågbiljett till Stockholm, köpt för fyra kronor på Tradera.
— Det lite "goa" med det här är att ingenting blir riktigt vardag. När jag kommer in uppskattar jag verkligen ett riktigt dass. De här kontrasterna är lite vilda, säger han glatt.
Att hans liv stundtals beror på hållfastheten i ett rep verkar heller inte bekymra honom.
— Utmaningen ligger i det där lilla orosmomentet. Det är det hela livet kretsar kring, "det dionysiska glädjeruset i världsrynkorna". De är de vackraste ord jag hört.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus