Mat på 62 000 kvadrat
Det är stort som nio fotbollsplaner och sysselsätter 575 personer i tvåskift, 365 dagar om året. I en frysavdelning motsvarande 20 rejäla villatomter ligger 100 meter kyckling och 100 meter potatisrätter uppradade i 27-gradid kyla. Välkomna till Långeberga och ett japanskt, hypermodernt packningssystem som äntligen börjar fungera.
Bildmaterial
Gabriella Lundgren är en av 80 som arbetar i den 12 000 kvadratmeter stora frysen.
Drycker av alla sorter är den senaste produkten som börjats hanteras på koloniallagret.
Snögumma. Gabriella Lundgren håller värmen i frysen med ett högt tempo.
Kvalitékontrollanten Roiene Laxén besiktigar Royal Gala från Frankrike.
Klockan är 5.20 på torsdagsmorgonen och långtradarna står i kö vid infarten till anläggningen.
Den Tokyofödde ingenjör Hiro Kuwahara finner lösningen på ett driftstopp vid packningstationen.
På varje truck finns dator och en skrivare för printning av streckkodsetiketter.
Gymmets personliga tränare, Peter Majvall, hjälper Mattias Schön att komma igång med fysträningen.
— Till sommaren går han med bar överkropp på stranden som mister Skön! försäkrar Peter.
— Ett lass får inte ta mer än en timme att lasta, berättar Sara Wikström på utlastningen när hon hjälper Christofer Wallander att fylla hans bil och släpp med varor till tre Lundabutiker.
Långebergalagret
Ett av Europas modernaste för dagligvaruhandel, och ett av de största utifrån automatiserad hantering.
Första spadtaget: 4 maj 2005.
Första leverans till butik: 2 oktober 2006.
Husets längd: 400 meter.
Husets bredd: 168 meter.
Högsta punkt: 27,6 meter (höglagret kolonial).
Totalyta för tomten: 175,,000 kvadratmeter.
Lageryta: 62,,500 kvadratmeter.
Frysens golvyta: 12..000 kvadratmeter, vilket motsvarar nästan två fotbollsplaner.
Artiklar i lager: 5,,000.
Kolli per år: Drygt 100 miljoner.
Teknik i siffror: 110 accesspunkter till det trådlösa nätverket. 12,7 mil nätverkskabel för kommunikation med centraldatorn i Stockholm.
Antal anställda: 648 personer. (inklusive Berga och Ättekulla enheterna)
Andel kvinnor: 24 procent (målet är 30 procent).
Total byggkostnad: 1,,090,,000,,000 kronor (1 miljard 90 miljoner).
Antal portar: 141.
Frysleveranser: Till runt 700 Ica-butiker i södra Sverige.
Frukt och grönt, färskvaror och kolonial: Till cirka 400 butiker.
Antal pallplatser: 55,,000.
Mer.
Tar man buss 93 från Knutpunkten och kliver av vid ändhållplatsen, Långebergavägen 100, hamnar man framför en 400 meter lång huskropp i grått och silver. 70 knallröda lastportar lyser mot betraktaren. Här på alldeles utmärkt åkermark, bakom ett högt staket, garnerat med taggtråd, ligger Helsingborgs största byggnad och en av Europas mest moderna dagligvarulager. Det officiella, lite Sovjetklingande och knastertorra namnet är i Ica-världen: Distributionsenhet Helsingborg.
Ett gäng handlare från Norge har samlats i receptionen.
— Det här är Icas största satsning någonsin, säger Johanna Sellert till dagens besökare.
Framför sig har de en genomskärningsmodell av komplexet.
Johanna är assistent till logistikchefen Lennart Forsberg. När hon drar en mastig sifferkavalkad om portar, pallplatser och truckar hummar gästerna imponerat.
Rundvandringen är drygt en kilometer och tar knappt en timme. Det blir skratt och storögd förvåning redan vid första anhalten, klädautomaten.
Den anställde knappar in på panelen vad han eller hon behöver — jackor, tröjor, byxor och så vidare. Några sekunder senare kommer hela rasket, snyggt och prydligt på en galge, fram ur en lucka i väggen.
Automatik är ordet. Men här jobbar faktiskt nästan 575 personer i tvåskift, 365 dagar om året. Räknar man in alla på Ättekullas återvinningsstation och frukt och grönt-gänget på Berga blir siffran 650.
Byggnadens yta motsvarar ungefär nio fotbollsplaner. Leveranserna av djupfryst sträcker sig ända upp till Värmland och cirka 700 butiker.
Frysen är också station två på rundturen.
Golvytan är stor som 20 villatomter i Maria park. Här finns det mesta, men 100 meter kyckling och 100 meter potatis i alla former dominerar tillsammans med bröd och glass.
Temperaturen hålls på minus 27 grader med hjälp av koldioxid. Bra för miljön, men för en besökare i kavaj känns kylan plågsam redan efter någon minut.
Ett 80-tal personer jobbar i skift, passen är 90 minuter och det extra lönepåslaget för kampen mot kölden elva kronor i timmen.
Gabriella Lundgren kör truck på ackord och det märks. Hennes mörkblå rånarluva är dekorerad med hundratals små isbitar. Hon fyller snabbt fyra varuvagnar bakom sin eltruck. Det är allt från fiskpinnar och hallonglass till frysta grönsaker. Framåt morgonkvisten ska allt köras med lastbil till en butik i Göteborg.
— Man vänjer sig vid kylan och jag trivs mycket bra, säger hon inifrån termodräkten.
Gabriellas äkta hälft sedan två år, Pierre Lundgren, jobbar 33 grader och några hundra meter bort. Han gör samma jobb fast på frukt och grönt-avdelningen.
— Vi brukar äta middag och frukost tillsammans i matsalen när vi har samma skift, säger Gabriella med ett leende.
Och fritidssysselsättningen är tryggad.
— Vi är vad man kallar djurvänner och har två hundar, en katt och en kameleont.
Firman som levererat de 230 eldrivna truckarna till Långebergaenheten har huvudkontor i Hamburg. På tyskt manér är truckarna hastighetsbegränsade till max 14 kilometer i timmen.
De i frysen är extrautrustade med värmeslingor i dataskärmarna och extra kyltålig hydraulikolja. Men viktigast är vindrutorna i plexiglas som skyddar mot fartvinden. 14 knutar i 27 minus motsvarar nästan 38 minusgrader. Vid den temperatur är risken för köldskador stor om man är oskyddad.
I andra ändan av huset finns det alla i branschen snackar om — koloniallagrets automatiserade sorteringsmaskin.
Ett slutet hyllager med 26 000 pallplatser. 68 meter brett, 100 meter långt och 27 meter högt.
Efter varumottagningen tömmer robotar lastpallar på blöjor, ättiksgurka, chips, tvättmedel och 1 800 andra artiklar. Via rullband, vagnar på räls och ett raffinerat hissystem hamnar sedan allting på rätt plats. Allt ackompanjerat av ett lågt, elektroniskt brummande ljud. Och utan mänsklig inblandning, nästan.
Men ibland tvingas Fredrik Sparf, eller någon annan av varumottagarna, hoppa in och manuellt trixa med ett kolli som maskinen inte vill godkänna. Kanske plasten sitter ojämnt eller kanske fattas en bit trä på en lastpall. Systemet är mycket känsligt.
100 meter bort, på andra sidan, ligger packningsstationerna där flinka händer fyller containrarna med kolonialvaror som ska ut till butikerna. En strid ström av socker-, kex- eller mjölförpackningar kommer på rullband ut ur lagret. De som jobbar här bestämmer sig snabbt för hur de ska packa sin vagn. För de oinvigda, och vi är många, är det helt obegripligt att systemet funkar. Att bara komma på tanken med denna avancerade skapelse är att be om problem. Vilket genast visade sig.
Fram till i dag har man haft inkörningsproblem, men det var väntat eftersom systemet är världsunikt.
Det är den japanska logistikfirman Daifuku Europe som svarat för konstruktion. Ett storföretag med kontor i 18 länder, specialiserat på att konstruera anläggningar för materialhantering till bland annat bil- och livsmedelsindustrin.
Under de första 18 månaderna fanns sju ingenjörer från solens rike på plats i Långeberga, men nu är det bara två kvar. Den ena är Hiro Kuwahara från Tokyo. Han och kollegan Daisuke Nakagawa saknar inte arbetsuppgifter.
— Jag kom hit i april 2006 och tills nyligen bodde jag på ett hotell vid Stortorget, men nu har jag flyttat till ett enklare lägenhetshotell. Det är mer praktiskt eftersom jag jobbar mest på natten när det inte är så mycket aktivitet i anläggningen, säger Hiro Kuwahara.
Han är gift, men frun och barnen, en dotter på sex och en son på tre, bor i Düsseldorf.
— Där finns en japansk koloni av familjer i samma situation. Livet blir mycket lättare så, för där har ju ungarna lekkamrater. Och jag flyger "hem" till dem var 14:e dag.
När koloniallagret så småningom rullar utan störningar ska Hiro Kuwahara ge sig i kast med anläggningen i frysen.
— Jag lär nog bli kvar här ett år till, säger han och skrattar.
Lagret på Långeberga är byggt för att förenkla distributionen och hantera större volymer, vilket innebär bättre kostnadseffektivitet. Icas enhet i Växjö lades ned och på anläggningen i Arlöv minskades personalstyrkan med närmare hälften.
— Det var runt 100 personer från Växjö och 50 från Arlöv som valde att flytta med hit, vilket vi ser som positivt, säger driftchefen Jonas Hultenheim.
Roine Laxén ingår i elvamannalaget som dygnet runt håller koll på kvalitén på varorna som tas in. Temperatur, utseende och packningsdatum är av största vikt. Finns det mögel eller angrepp av röta ratas partiet.
Roine började på Ica i Växjö 1985 och för honom blev flytten till Helsingborg ett verkligt lyft.
— Stan är perfekt. Jag var singel tidigare men här i Helsingborg träffade jag min sambo Jory och jag stortrivs.
Arbetsstyrkans snittålder ligger strax över 25 år. Sara Wikström är sista länken på utlastningen där varorna ställs på långtradare för transport till butikerna. Med sina 19 år är hon en av de yngsta medarbetarna, dessutom fast anställd sedan en månad.
— Jag stortrivs. Det är ingen ackordshets på avdelningen och lönen är bra, sen är det kul att jobba med så många killar.
Hennes arbetsledare, förstemannen (!) Eva Cavalli, hoppade på jobbet för ett par år sedan när Ica inledde satsningen "Fler tjejer på lager".
— Här på utlastningen finns 20 tjejer av totalt 105. Det är bra för arbetsmiljön när man mixar, tonen mellan oss är mjukare än om det bara funnits killar. Ibland känner man sig som en morsa för hela högen, säger Eva som hunnit fylla 47.
De flesta jobbar i tvåskift antingen från 5 på morgonen till 14 eller från 14 till 23.
Ett undantag är Krister "Krille" Elfberg och hans fem arbetskamrater på trafikstyrningen. Någon av dem finns alltid på plats under natten.
— Det händer att lastbilarna är tidiga och då släpper vi in dem så de kan vänta innanför staket på sin tur att lossa eller lasta.
Till slut; köttfärsen då?
— Jo, den kommer till färskvaruavdelningen varje dag. Färdigpackad och klar från lagret i Västerås...







Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus