Viktigt med chefer som vågar ta tag i problemen
Fakta
Hur vanligt det är med mobbning på arbetsplatser är det ingen som kan svara på. Men enligt en undersökning från Arbetsmiljöverket från 2006 uppgav nio procent av de tillfrågade att de varit utsatta för personlig förföljelse genom elaka ord och handlingar från chefer eller arbetskamrater. En bråkdel av dessa fall anmäls som arbetsskada, runt 3 000 per år, och i den här gruppen är kvinnor klart överrepresenterade. Yrken som innebär att man har kontakt med andra människor än sina kolleger, som elever, patienter och klienter, är mer drabbade. Arbetsgivare är enligt lag skyldiga att organisera arbetet så att mobbning förebyggs och att ha rutiner för att snabbt upptäcka och hjälpa en person som ändå drabbas.
LIV&LUST.
Känslor är krångliga. Går ett datasystem eller en ventilationstrumma sönder på en arbetsplats finns det föreskrifter och rutiner för att lösa problemet. Handlar det om relationer, trakasserier och samarbetsproblem är det betydligt svårare.
— När det rör organisationen eller det psykosociala är det inget man bara kan åtgärda. Det är både allvarliga och svårlösta arbetsmiljöproblem, säger Anna Wigforss, psykolog på Arbetsmiljöverket.
Hur gör man det då lättare?
— Just nu jobbar vi med att ta fram bättre och modernare regler. Det finns regler för kränkande särbehandling som alla arbetsplatser ska följa, men vi vet att de är svåra att tillämpa och att de är svårtolkade, säger Anna Wigforss.
Ann-Sofi Gauffin är ordförande i den ideella organisationen Stopp, som stöttar mobbade och kämpar för deras rättigheter. Hon tycker att Arbetsmiljöverket skulle kunna göra mer.
— De borde få en liten myndighet under sig som fick gå in i enskilda fall. Det gör de inte i dag, men det hade behövts.
I första hand råder Ann-Sofi Gauffin den drabbade att prata med sin chef och det fackliga skyddsombudet. I andra att kräva att arbetsgivaren agerar utifrån den plan som ska finnas mot kränkande särbehandling.
— Efter det händer i regel inte mycket. Tyvärr. Ord står mot ord eftersom det oftast saknas bevis. Kan facket inte göra något får man ta kontakt med en arbetsrättslig jurist.
Både Ann-Sofi Gauffman och Anna Wigforss ser tydliga problem med fackliga representanters lamhet. Anställda av samma arbetsgivare som den drabbade blir situationen lätt komplicerad. Båda nämner också vikten av en bra chef som vågar ta tag i problem.
— Ibland kan företagshälsovården hjälpa till, men de kan också vara anställda av samma företag. Ibland behövs en extern konsult, säger Ann-Sofi Gauffin.
Hon berättar om många utdragna fall. Processer som pågår i tio, femton år. Om juristkostnader som skjuter i höjden. Om depressioner och knäckta självkänslor. Och om Försäkringskassan som inte godtar sjukskrivningar.
— Fortfarande finns det en syn på människor som hamnar i konflikter som bråkstakar. Men det behöver inte vara personen som hamnar i konflikt som är själva konflikten. Kanske är den drabbade den person som säger det som chefen borde säga, som sätter fingret på missförhållanden.
Ann-Sofi Gauffin är oroad att dagens slimmade organisationer gör att allt fler blir rädda för att säga vad de tycker. Att det blir tystare på våra arbetsplatser.
— Men för våra arbetskamrater har vi faktiskt ett ansvar. Vi är vuxna människor, inte stolar.
Fotnot: Föreningen Stopp har en stödtelefon öppen för alla, 08-770 03 17
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus