Vi slår hål på myterna om återvinningen

Dela denna artikel

Mer Publicerad 1 november 2008 kl. 10:42
  • Källsortering av förpackningar och tidningar lönar sig alltid. Fredrik Johansson

Hör du till dem som misstänker att källsortering är ett slag i luften eftersom alla sopor ändå blandas på tippen? Då är du inte ensam.

Somliga vet det från säker källa. De bruna och vita tomflaskorna som vi så omsorgsfullt sorterar hamnar huller om buller i samma container så fort sopbilen har hämtat dem.

– Det är en vanlig uppfattning. Men det är bara en av flera seglivade myter, säger Peter Ingvarsson, informationschef vid FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, som ansvarar för 5 800 återvinningsstationer runt om i landet.

En variant hävdar att inte bara flaskor utan alla slags sopor blandas och vräks ut på soptipparna utan hänsyn till våra sorteringsmödor.

– Sanningen är att inget som läggs i behållarna på återvinningsstationerna blandas ihop. De företag som har i uppdrag att sköta insamlingen skulle inte få betalt av materialbolagen om de levererade illa sorterade varor, säger Peter Ingvarsson.

Att blanda glas skulle vara direkt idiotiskt.

– Ofärgat glas är en eftertraktad råvara, som blir förstörd om det slinker med färgat glas också.

En annan vanlig uppfattning är att det inte lönar sig diska ur förpackningarna innan man lämnar dem, eftersom det går åt mer energi för det än vad som tjänas på återvinningen. Samma sak med att ta bilen till återvinningsstationen; det kostar mer än det smakar.

– De analyser på koldioxidutsläpp som bland andra Naturvårdsverket gjort visar källsortering och återvinning ändå lönar sig med bred marginal. Man kan köra ganska långt innan resan så att säga går med förlust. Dessutom vet vi att folk åker till återvinningsstationen när de ändå har andra ärenden. Men det är viktigt att stationerna är många och ligger på bra ställen.

– När det gäller att diska förpackningar handlar det om att ta bort det värsta för hygienens skull. Man ska inte skölja i varmvatten.

Peter Ingvarsson liknar våra vanföreställningar vid historien om råttan i pizzan; de är en sorts vandringsmyter.

– Folk väljer kanske att tro på dem av rena bekvämlighetsskäl. Det är ju jobbigt att sopsortera.

Möjligtvis har det också på sina håll funnits ett korn av sanning i påståendena även om det ligger flera år tillbaka i tiden.

– Jag kan inte uttala mig om hur det gick till på den tiden då kommunerna skötte all sophantering. Men sedan det blev lag på producentansvar för förpackningar 1995 och FTI fick hand om all insamling går de garanterat dit de ska, annars skulle systemet inte fungera.

– I själva verket är Sverige praktiskt taget bäst i världen på sopsortering, framför allt när det gäller kostnadseffektiviteten.

Vi kanske inte kan bli bättre?

– Jodå, på plasten har vi en del att göra liksom på metallförpackningar. Vi källsorterar inte gärna kladdig aluminiumfolie. Där är vi dåliga.

Håkan Palm

Textförstoring

Nya regler för mjukplast

Alla nordvästskånska kommuner utom Landskrona och Svalöv har källsortering av mjukplast. I landet som helhet är det dock bara en kommun av tre. Men från den 1 november ska alla kommuner mjukplastsortera.
Den sorterade mjukplasten har hittills sålts vidare som bränsle till cementindustrin, medan annan mjukplast följt med hushållssoporna och blivit till värmeenergi genom sopförbränning. I framtiden ska såväl hårdplast som mjukplast materialåtervinnas och bli råvara för nya plastprodukter.

Så här mycket återvinner vi

(procent av vad som kommer ut på marknaden, 2007)
Plastförpackningar 64,6 procent, varav 30,1 procent materialåtervinning och 34,5 procent energiåtervinning
Pappersförpackningar 72,6 procent
Metallförpackningar 67,0 procent
Glasförpackningar 95 procent
Tidningar 85 procent
Källa: FTI

Kommentarer

Mer

Alla delar i Djurbladets miniserie

Huvudnyheter